Vad tror ni?

Du har rätt i att det är kråsmusseron. På avstånd har den lurat mig också ibland, men det finns oftast en mera orange färgton i den, och saknas doften är saken klar. Bifogar en goliatbild som jämförelse :-)

Jo jag misstänkte det. Jag har faktiskt haft några goliatmusseroner i min ägo. Fick några hemskickade från Niclas Bergius förra året för att veta vad jag skulle leta efter, så jag vet hur de ser ut, luktar, smakar och känns.;) Men det är kanske annorlunda att hitta den i naturen.

Tyckte dock att den jag hittade nu såg fjällig ut, men det kan ju bero på att hatthuden spruckit upp när den växt ut. Sen luktade den ungefär som svamp brukar lukta, alltså inte sötaktigt. Jaja, jag får fortsätta leta, ska nog kunna hitta den någon gång. Men det får nog bli nästa år. Det har ju lyckats bli frost här redan, så säsongen för musseroner är väl över. Men ett kul fynd ändå, trots att det inte var goliatmusseron! Kråsmusseron är väl inte helt vanlig den heller?

Hej Mattias! Jag svarade dig i min tråd.
http://svampguiden.com/forum_visa.asp?inr=230573&fnr=1&sok=&Start=0&Offset=50&9.
Den borde finnas i vårt område, undrar vad som saknas?

Era sandiga tallmiljöer i Skåne påminner mycket om dem på Gotland, och där finns inte heller goliatmusseron.
Vad de markerna har gemensamt är att de inte har så lång skoglig kontinuitet. Tallskogarna där är planterade på 1800-talet resp. början av 1900-talet, och har antagligen inte samma förutsättningar som tallhedar och hällmarker längre norrut.

Det borde däremot inte vara något hinder att introducera goliatmusseronen i de sydligare sanddynerna, men någon kanske behöver hjälpa den på traven? Exempelvis genom att stampa ner lite goliatrens i markerna :-)

Man kan ju undra hur länge tallen funnis i detta område. Hittade denna text via den här länken:

http://www.vattenriket.kristianstad.se/examensarbete/pdf/skyddsskog.pdf

Kustområdet Åhus - Juleboda ligger söder om tallens allmänt ansedda (Hultén 1971 ref. i
Friseboda-inv. 1985: 3) spontana sydgräns. Den ursprungliga skogstypen borde därmed vara
löv-, främst ekskog. Vissa förhållanden talar dock mot detta, såsom förekomsten av fönsterlav
(Cladonia alpestris) i Furubodaområdet (Olsson 1974: 52) och i Friseboda (Friseboda-inv.
1985: 12) liksom förekomsten av pyrolaarter på flera ställen i området, bl.a. på södra Äspet
och i Frisebodareservatet (se Bilaga 3). Nämnda arter är knutna till naturliga tallskogar och
förekommer normalt inte i planterade skogar där tallen inte har någon lång kontinuitet.
Ytterligare en indikation på att tallskogar skulle vara ursprungliga i området är att Burhman,
som år 1684 upprättade en karta över Skåne, markerade ett tallbevuxet område utmed kusten
mellan Friseboda och den nuvarande byn Furuboda (Friseboda-inv. 1985: 3-4). Även på
senare kartor från 1700- och 1800-talen finns tallskogsområden markerade, bl.a. rapporterade
Lindblom ( ref. i Olsson 1974: 97) år 1782 flera avverkningsmogna tallskogar på sandfälten,
utan förekomst av ekar. Det finns inga uppgifter om att tallplanteringar skulle ha genomförts i
området vid 1700-talets början, men från närbelägna Vittskövle finns uppgifter som tyder på
barrskogsplanteringar redan från 1500-talet eller ännu tidigare (Friseboda-inv. 1985: 5).

JAS: Kan man undra. Kan vara som Irene säger, att det inte är tillräckligt gamla skogar för att där ska ha utvecklats några goliatmycelier. Det tycker jag verkar väldigt troligt. Men jag tror definitivt att den ska kunna växa där. Vi kanske ska göra som Irene föreslår, få ner några exemplar och slänga lite rens från dem på utvalda lokaler? Borde väl funka kan jag tycka? Så vill någon person norröver hjälpa oss så vore det ju kul och snällt.:)

Jag tänker lite på det här med kråsmusseron. Den är väl väldigt lik goliatmusseronen på många sätt, inte bara till utseendet? Vad kan det då vara som gör att just den växer där, men inte goliaten? Har den senare högre krav på något som inte kråsmusseronen har? Hade varit väldigt intressant om någon hade några studier om detta. Niclas Bergius kanske har några idéer? Eller du Irene, eller någon annan väldigt kunnig som finns här på forumet?

Jo Mattias, det är en hel hop med ???????? angående detta. Enligt flera uppgifter så är ju delar av tallskogen på Österlenskusten från 15/16hundra talet, räcker inte detta? Kanske har sandflyckten och rörligheten i sanden betydelse men som sagt kråmusseronen finns ju och den verkar ha liknande krav som golit.
Skall nog be någon av mina kompisar i norr om hjälp om det nu är ok vilket jag “nog” tycker ? ;)