i min bok “svampboken” är den ätlig och god

...och det är den också i verkligheten - tycker jag!

Antar att du har fler böcker. Har du någon bok som säger annat.
Själv äter jag den och tycker den är god, men jag sitter å skriver en sammanfattning om gamla och nya rekomendationer om den.

Jag har ätit den och tycker den är helt ok.

Men något nättroll på guiden skrämde mig ordentligt när jag skrev ett inlägg om den.
Något om att den innehöll njurgift.
Jag frågade efter ev. källa men signaturen återkom aldrig med någon förklaring så jag tolkar det som ett dåligt skämt.

jag tror att den har räknats som oätlig i de flesta böcker, att jag kom på att den var ätlig och god vat i ICA förlagets svampguide skriven av Gro Gulden (Norska som skötte om svamparna på Oslo museeum)

Jag åt den flera gånger i höstas och det gick bara fint.
Torkade en del och har gjort sås på den. Blev gott det också.

Förbisedd i Sverige men välrenomerad matsvamp utomlands är väl den uppfattning jag fått av min svamplitteratur. I år skall jag äta den för ifjol hittade jag stora bestånd (hoppas så även i år) utan att plocka.
Nyfiken.

Dock intressant att se att den i såväl äldre som yngre tysk svamplitt. betecknas som “misstänkt giftig” eller “oätlig” (‘Dähncke&Dähncke’,
‘Jahn’, Michael-Hennig-Kreisel’,
Gerhardt’ m fl).
Om den nu är ätlig och god kan man ju fråga sig hur de motsatta upp-
gifterna har uppkommit! Skriver svampboksförfattare bara av varandra? Kanske gäller det fler svampar?

Jag tror att hela släktet Stropharia har betecknats som misstänkt i största allmänhet, bl.a. för att det har innehållit hallucinogena arter. Dessa arter hittar man numera i det närstående släktet Psilocybe.

Veckad kragskivling, Stropharia coronilla, (påminner om stor kragskivling) är misstänkt för att ha orsakat förgiftning, men jag vet inte om det finns några säkra belägg för det heller.

Ryman-Holmåsen säger. ” uppges ibland som giftig men är troligen ätlig” I ICA-förlagets -Svampar till husbehov- från 1951 uppges den som giftig och kallas       “Giftkraging” och sägs ha orsakat förgiftninga med dödlig utgång hos får och getter under betesgång! I Bengt Cortins -Svampar i Färg- från 1956 har den ett kors inom () men i texten skriver han “Troligen giftig” I Gunnar Kocks - Svamparnas Dubbelgångare- från 1935 står det “Den giftiga eller misstänkta stora kragskivlingen” I Svalan/Bonniers -Svampbok- 100 svampar i färg. från 1976 står det “Ätlig efter förvällning” I Nils Subers - I svampskpogen- från 1982 “Är icke ätlig”

Visst skriver svampboksförfattare av varandra

Det är ju jäkligt trist och det syns ju när man läser Svampböcker att det förekommer mycket “kopiering” och det är ju jäkligt trist nu när det hela tiden kommer nya rön och framför allt i detta årtusenden när det finns tillgång till så oerhört fina metoder att analysera och bestämma. MMM skittrist faktiskt, nu väntar jag på den Nya, nyskrivna omarbetade, faktaspäckade svampboken baserad på de nyaste rönen. Den kommer inte att består för all framtid så klart men då får det bli nya som baserar sig på de nya rönen och inte en kopia av det gamla.

hmmm…det var väl kanske en nät-get som svarade mig förra gången kragskivlingen var på tal…

Blev i alla fall tveksam och åt inga fler det året.

Nu verkar det som om ni övertygat mig att den är ätlig igen…
Jag tyckte den var god, och dessutom i rått tillstånd väldigt doft och smakspecifik så man vet att det verkligen är den och inte någon giftig dubbelgångare.
I mitt tycke har den ju minst lika stor likhet med t ex giftig flugsvamp som vissa champinjonarter som folk undviker av den anledningen.
Men doftsinnet är bra att ha när man artbestämmer svamp tycker jag.

Om man nu tänker prova, några avkok eller?

utan avkok

För att citera Klas, så här skriver han i sin
“Svampboken 161 svampar i skog och mark”
- Oätlig eller ätlig? detta är en svamp som av tradition inte har ätits i Sverige, men som är väl värd att pröva. I tyska böcker samt i en tidigare bok utgiven av Ica Bokförlag är den beskriven som ätlig och god. Jag har ätit den och håller med. Den smakar något åt champinjonhållet.

n