Är det haröra jag såg igår i blandskog, kalkrik mark ? Läser att det finns något som heter snäckskål, kanske att det är den, hjälp mig att reda ut det.
Och så den hör som jag vill ha till skålmurkla,insidan brun, slät , växte i bäckravin i samma skog.
Den andra är nog luden skålmurkla som är angripen av något.
När det gäller haröronen, släktet Otidea, kan jag bara säga så här:
Det finns ett fåtal arter som är möjliga att bestämma från en bild (dit hör inte den här), kanske ytterligare några med hjälp av mikroskopering.
Jag kan inte utesluta snäckskål på din bild, men det kan lika gärna vara ett helt annat haröra.
Problemet är att det inte finns någon nyare sammanhållen litteratur med nycklar till släktet.
Manus till släktet Otidea i Ascomycetdelen till Nordic Macromycetes låg färdigt under tidigt 90-tal. Man visste redan då att det fanns fler arter, men ingen bemödade sig om att göra kompletteringar innan den gick i tryck (år 2000). Sedan dess har det kommit ytterligare en handfull arter i ströpublikationer av en finsk mykolog (Harmaja).
Det kanske finns någon som har samlat allt som har skrivits om släktet, men för att åstadkomma en fullständig monografi med nycklar och beskrivningar, krävs att man har tillgång till alla samlade kollekter för mikroskopering, egen erfarenhet av många arter i fält, och numera även möjlighet att DNA-analysera dem för en korrekt uppdelning.
Om släktet Otidea kallas haröron som svenskt samlingsnamn, kan det då vara möjligt att det finns en väldoftande ätlig variant?
Jag har ett barndomsminne av att ha käkat haröra och att det var en läckerhet, men jag har aldrig senare hittat något liknande som haft den goda doften och klassificerats som ätligt i den familjen?
Bara en tanke: jag har en svampbok från 1983, och flera från 2000-talet, och det skiljer en del mellan dem vad beträffar klassificering av svamparnas ätlighet. Hur bedöms Harörat i svamplitteraturen idag, 2009, jämfört med hur det skrevs på 50-talet? Efter kriget var det ju ganska många svampar som plockades till köket, som vi ser annorlunda på idag. Pluggskivling finns med i min pappas kokbok från 1954, men jag äter den inte för det.
Kanske inte rätt tråd för sånt, Lilla My, men ändå! Jag hade till svampklubbens bord på Stadsskogens dag med mig de svampböcker JAG tycker att svampplockare bör börja med.
Först och främst Nya svampboken och Svampar i naturen, kulturen och köket… och även Rymans Svampar och Nyléns Svampar i Norden och Europa. Dessutom ekologiska katalogen att visa upp och slutligen Cortins Svampplockarens handbok, sista? upplagan 1951. Den beskrivande texten i den boken - och i viss mån illustrationerna - är otroligt bra. Men de råd som ges bör/ska man INTE följa.
De nyaste böckerna har de senaste rönen och bör följas.
Stort tack, Jan A!
Det var då med stor sannolikhet Otidea onotica som jag hittade och tillredde på 60-talet!
Jag vill minnas att den redan i rått tillstånd hade en mycket aptitlig smak och arom!
Jag har heller aldrig sett något om direkt giftiga skålsvampar eller haröron, de betraktas väl i allmänhet som tämligen odugliga och oi0ntressanta som matsvamp.
Det ska väl till några rejäla exemplar av Otidea onotica, då, om man ska lägga ned nån möda på det släktet.
Jag har definitivt rätt i att ta upp frågan om huruvida en bedömning gjord 1951 är relevant idag! Pluggskivlingen, som jag tar som exempel, var klassad som matsvamp på 50-talet, men idag 2009 är det rent ut sagt oansvarigt att rekommendera den för intag då kunskapen om Pluggskivlingen och dess kemiska sammasättning har förbättrats betydligt. Ingen skulle väl rekommendera intag av den idag? Som jag ser det är din litteratur föråldrad, och då ser jag ditt inlägg om Harörat som ätlig svamp (Förvällning obehövlig) som tveksamt, eller i bästa fall bara som obekräftat ur säkerhetssynpunkt. Därför frågar jag efter nyare uppgifter, och frågan ska definitivt upp i samma tråd där du påstår att den är en tvåstjärnig matsvamp.
Lugna dig Lilla My och läs bättre innan du hojtar.
Jag tvekade bara huruvida detta är rätt tråd (för mig) att ingående diskutera ”landvinningarna”!. Frågan är nämligen så viktig att den istället borde ha en egen tråd. Jag har aldrig ifrågasatt din rätt att skriva vad du vill, var du vill!
Och vems litteratur är föråldrad? Jag har visserligen en del rätt gammal svamplitteratur, ända från Plinius tid (inte ngn originalupplaga), men så vitt jag förstår har jag svarat helt korrekt på frågan OCH rekommenderat alla att följa de senaste rönen.
...och jag har aldrig sett något om stjärnor för haröron i äldre litteratur, vill minnas att de har ewtt litet o (oätlig).
Nä, jag går bara på ett barndoimsminne av en mycket läcker svamp som jag sedan vare sig hittat mängder av eller testat i mat.
Pluggskivling åt jag oxå som barn, men den var lite syrlig och inte speciellt god, men svamptokig som jag var försökte jag pina i mina föräldrar att den var en matsvamp (en stjärna i gammal “svampkarta”! från 40-talet), men tack och lov åt de den inte men jag stekte och åt den.
Nu tackar jag bara mitt öde att jag inte blev sjuk!
Jan, ta inte illa upp men jag tänker såhär:
Varje dag besöks detta forum att ett ganska stort antal oerfarna plockare, som googlar på sina fynd och hamnar här av en slump. Om det då står i en tråd att Harörat klassats som ätligt, kan det bli väldigt fel. Inte alla “noviser” vet att man måste hålla sig uppdaterad med svamplitteraturen. Själv blev jag rekommenderad en nyare bok än mina föräldrars gamla upplaga, och naturligtvis hade mycket förändrats. Därför reagerar jag när gammal klassning läggs ut. Alla kan inte lika mycket som du ;)
Lilla My, du har fortfarande inte läst vad jag skrev. Så här står det:
“Kanske inte rätt tråd för sånt, Lilla My, men ändå! Jag hade till svampklubbens bord på Stadsskogens dag med mig de svampböcker JAG tycker att svampplockare bör börja med.
Först och främst Nya svampboken och Svampar i naturen, kulturen och köket… och även Rymans Svampar och Nyléns Svampar i Norden och Europa. Dessutom ekologiska katalogen att visa upp och slutligen Cortins Svampplockarens handbok, sista? upplagan 1951. Den beskrivande texten i den boken - och i viss mån illustrationerna - är otroligt bra. Men de råd som ges bör/ska man INTE följa.
De nyaste böckerna har de senaste rönen och bör följas.”
Slutdiskuterat för min del; HÄR!
Det finns en ny nyckel till Otidea-arter publicerad i Karstenia:
http://www.karstenia.fi/48_2_09.php
Tyvärr finns nyckeln inte på nätet. Egentligen är det två nycklar, en baserad på kännetecken hos färskt material och en baserad på mikroskopi. Jag har inte testat så jag vet inte hur det fungerar.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
