Det är vrilar, ovanligt många - men inte ovanligt STORA. Se http://gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?a=318233.
Det är såna (masur)utväxter som slöjdarena gör skålar och sånt av.
Din björk är väl bara sån. Det finns i generna!
Om du googlar på vril så finns mycket att läsa.

Tack Jan!
Jag hade dig i tankarna när jag ställde frågan.

Jag ska kolla vidare.

Ser du djuret Anitha?

Det blev fel bild

Nej, Gunhild, det gör jag inte.
Du får gärna tala om det.

Ser ut som en sengångare som kravlar över något hinder på väg uppåt i trädet. Eller vad ser du gunhild.

Fantastisk björk. Är hobbysnidare och brukar hitta vrilar i Lappland som jag gör skålar av. (egen skog) Det är lika avkopplande som svampplockning.

Lena! Som hobbysnidare ser du säkert skillnad på dessa vrilar och masurknölar (som jag inte tror att det är på anithas bild), men du kanske kan hjälpa till att förklara skillnaden också?

Vrilar anses oftast uppstå genom bakterieangrepp i veden, medan masur är en genetisk defekt.
Masur används i och för sig också av slöjdare, men kåsor av masur är inte äkta vara..

Kan det här vara till hjälp .
/www.sns.dk/udgivelser/2003/skaeve_eks/html/kap01.htm

Man får komplettera med den här sidan då (här kallas vril för “kote”):

http://www.sns.dk/udgivelser/2003/skaeve_eks/html/kap02.htm

Sådana utväxter kallar jag inte för masur. Den masurbjörk jag kommer i kontakt med på jobbet är välldigt
speciell i barken. Dessa knölar kallar vi rätt och slätt angrepp.

Robban, det är precis vad jag har försökt säga också. Vrilar, knutor eller vad man nu kallar dem, ska inte förväxlas med masur.

Då är vi överens Irene A.

Det här blev en intressant debatt.
Nu har jag lärt mig något nytt igen.
Tack alla som har engagerat sig.
Jag måste nog fara tillbaka till trädet och syna det mer noga.

Så enkelt är inte problemet!
http://www.lovskog.nu/files/bjorkravara.pdf
säger bl.a.:
“Vrilar och knosor
På björk är ansvällningar eller utväxt av odifferentierad sårvävnad (kallusvävnad), vrilar och knosor, relativt vanligt förekommande. De uppkommer vid tillväxtstörningar på kambiet som kan orsakas t.ex. av virusangrepp eller svamp. Veden i bildningen blir ofta hård och med en vacker struktur. Den lämpar sig väl för snickeri av t.ex. skålar, kåsor eller slevar. På timmer och i massaved måste dessa bildningar dock betraktas som skador.”

Min NE-version (på datorn) säger:”...Masurvirke bildas ibland hos lövträd som björk, alm och lönn och är sällsynt hos tall. Masurbildningen anses genetiskt betingad. Ej sällan uppträder fiberstörningar i form av knölar på stammen, s.k. kosor, masurknölar m.m. Orsaken till denna företeelse är inte helt klarlagd…”

Det har berättats mig att vissa trädindivider har s.a.s. sämre “immunförsvar” och därför reagerar mer än andra på iofs triviala insekt-, virus- och svampangrepp m.m.. Därför kan ett träd som Anithas bli “vårtigt över hela kroppen”—en genetisk egenhet!

Vrilar kan ha mycket varierande flammighet och närma sig vad som “I FOLKMUN” kallas masur. Därför skrev jag “Det är såna (masur)utväxter som slöjdarena gör skålar och sånt av.”
Jag känner faktiskt mycket väl till fiberstrukturen i en “vanlig” vril och har aldrig påstått att Anithas vrilar har något med “masurbjörk” att göra.

Man bör inte blanda ihop “masur”, en gammal benämning på virke med varierande flammighet, med “masurbjörk”; en helt annan sak!

Du har nog rätt i det du skriver Jan
Knosor och liknande ser jag som skador på timmer och vi slänger.
Hittar man en Masurbjörk. Så betalar det sig gott och väl att skära faner
eller såga massivt av en sådan stock.