Det kommer flera frågor.
Det har svampen växer både i gräset och i skogen i små grupper.
Tror att det kan vara mörk rödskivling,Entoloma clypeatum var.defibulatum.
Tredje bilden är någon lactarius kanske?

En vacker svamp ensam i gräset.Här ni förslag?

Och sist dom som vi har sett i gammal form visar sin skönhet nu.

Violmussling - men jag tycker att de som växer på tall häruppe inte är riktigt lika de som jag har sett på gran längre söderut.

Nästa tycker jag liknar strecknagelskivling,
sen en riska (kanske småriska)

I tredje bildserien är det en rödskivling, gissar på gurkrödhätting.

Jag tycker avgränsningen mellan Trichaptum-arterna är allmänt luddig. Men ska inte violmusslingen ha distinkta lameller, utan de här oregelbundenheterna? Violtagging får ju ha korta lameller. Jag tycker också att den är vanligare på just tallgrenar. Således tror jag att det här är en tagging!

en tagging skall ha runda taggar

Här finns en del inlägg i ämnet violtickor sen tidigare.
http://svampguiden.com/forum_visa.asp?inr=48081&fnr=1&sok=ticka

Tack för alla era svar.
Det enda som jag kan bidra med är tre bilder till som vi tog:

Näe, det måste vara en häst!

Jag vet inte om det har hänt något avgörande på Trichaptum-fronten sedan Ryvarden gav ut sin flora… Han skriver i alla fall för violtagging: “radially elongated and lacerate, short lamellae, along the margin irregular before a splitting occurs as the walls develop into teeth…” Taggarna behöver således inte vara runda enligt honom. Finns modernare källor?

Det har gjorts omfattande DNA-studier av släktskapet inom släktet Trichaptum, här är en av artiklarna i raden:
http://www.nature.com/hdy/journal/v91/n2/full/6800294a.html

Den bygger på 249 insamlade kollekter från Skandinavien av violticka, och tar framför allt upp relationerna mellan abietinum och fuscoviolaceum. Man anser att de har bildat hybrider under en lång tid av deras utvecklingshistoria, och vissa auktorer anser att de står så nära varann att de inte går att skilja åt som arter.

Jag misstänker att samma sak även gäller fuscoviolaceum och laricinum - att det finns en historik med hybridisering även mellan dem, d.v.s. att våra nordliga violmusslingar på tall har ett större inslag av violtaggingens DNA ( både med tanke på det mera “tagging”-liknande utseendet hos dem, och att de växer på tall istället för gran). Men några sådana studier har jag ännu inte lyckats hitta.

Glömde nämna att de “violtaggmusslingar” som Nada har på sina bilder, skiljer sig mycket i utseende från det som jag kallar taggingar - såna som jag nästan bara har hittat på Gotland (på tall).

Tack för dessa intressanta upplysningar!

i nordic macromycetes del 3 sid 229 står det om fuscoviolaceum att den skall vara hydnoid, går man sedan till ordlistan sid 33 så hittar man att det ordet betyder att att det är liknande taggar som finns i släktet Hydnum och nog tycker jag att t.ex, Blektaggsvamp har rundade taggar

Om man tittar i två tickböcker med färgbilder - Klas respektive Niemeläs - kan man konstatera att de exemplar av violtagging som avbildas i de båda böckerna ser väldigt olika ut. Den i Klas bok har synnerligen distinkta, runda taggar medan den i Niemeläs är mycket mer oregelbunden.

Det är väl inte så många av oss som DNA-testar våra kollekter, så det är inte gott att veta var gränserna går mellan arter som inte kan verifieras med mikroskop… Kanske borde man oftare nöja sig med “Trichaptum sp.?”

Tack för länk till intressant artikel Iréne. Violtagging och violticka verkar inte ha några problem med att växa tätt tillsammans. På tall hittar man ibland båda arterna växta in i varandra, iallfall fruktkropparna.

det var diplomatiskt och bra Skogsfrun