Blek stenmurkla

• Hatt med hjärnlika vindlingar, gulbrun.
• Hattkanten är vanligtvis ej fastväxt i foten.
• Foten är ljusare än hatten.
• Lukten är svag eller obefintlig.

Saknar matvärde eftersom den är så gott som smaklös. Stenmurkla är mycket snarlik men har en starkare doft och hattkanten vanligen fästad vid foten, giftig.

Växer på marken i sandig jord i skogsbryn och på hyggen.