Tunnköttig, gulbrun till ljust beige, med seg fot. Doftar starkt och gott av kryddnejlikor/bittermandel. Växer i häxringar i gräsmattor.
Kartan visar fynduppgifter från Artportalen:
Karta |
Fyndlista |
Bildgalleri |
Fenologi
Källa: artfakta.se
• Hatt som ung välvd, senare utbredd med svag puckel, hygrofan, i fuktig väderlek brungul till rödbrun, annars blekt beigefärgad.
• Skivor fria, glesa, blekare än hatten.
• Fot ljust beigefärgad, seg.
• Lukt påminnande om kryddnejlikor med inslag av bittermandelolja.Bildar “häxringar” i gräsmattor och är vanlig i tätorter i södra och mellersta Sverige.
Läcker matsvamp som lämpar sig bra stekt eller friterad. Använd endast hattarna då foten är seg. Är tyvärr ganska ofta larvangripen. Kan enkelt torkas och pulvriseras för att användas som en god krydda vid matlagningen.
Gifttrattskivling - har tätare skivor, annorlunda lukt, giftig.
Gul åkerskivling - skivor så småningom mörkfärgade av sporerna, annorlunda doft, ej seg fot, ej matsvamp.