Ordlista

anastomoser

Om skivor: med oregelbundna tvärådror. Se t ex mandelkremla och nejlikbrosking.

art

I det biologiska artbegreppet definieras en art som en grupp individer med förmåga att reproducera sig med varandra och som samtidigt är reproduktivt isolerade från andra grupper av individer. Det morfologiska artbegreppet bygger på en klassificering av organismer efter likheter i utseende och uppbyggnad. Det fylogenetiska artbegreppet avser grupper av individer med en gemensam evolutionär historia, baserat på en eller flera ärftliga egenskaper som särskiljer dem från andra.

asci

Plural för ascus.

ascomyceter

Svampar som bildar sporer i säckliknande organ, s.k. asci. Även kallade sporsäcksvampar.

ascus

Även kallad sporsäck. Sporbildande organ hos sporsäcksvampar (ascomyceter).

avdragbar

Om hatthud: Vid artbestämning av vissa svampar, t ex kremlor, kan det vara viktigt att kontrollera i vilken grad hatthuden går att dra loss från hattköttet med början från hattkanten och in mot hattens mitt.

avkokning

Kokning i rikligt med vatten ca 5-10 minuter varefter kokvattnet hälls bort. Detta förfarande är nödvändigt för skarpa riskor som t ex pepparriska och skäggriska innan anrättning.

basidiesvampar

Svampar som bildar sina sporer på basidier.

basidium

Sporbildande organ hos basidiesvampar.

blånande

Färgförändring till blått. En del svamparter får färgförändringar vid beröring, eller då svampköttet kommer i kontakt med luftens syre.

cystid

Steril ändcell som till formen avviker från övriga ändceller. Det finns olika benämningar på cystider beroende på läge, ursprung, form och innehåll. Några exempel är: * Dermatocystider = cystider i hatt- eller fothud. * Pileocystider = cystider i hatthuden. * Kaulocystider = cystider i fothuden. * Pleurocystider = cystider på skivornas platta sidor. * Cheilocystider = cystider i skiveggen.

egg

Se skivegg.

filttofsar

Benämning på de små filtartade tofsarna på foten hos strävsoppar. Se även fjäll.

fjäll

Fjälliknande vävnad, ofta på hatt- eller fotyta. Fjällen kan se ut på många olika sätt, vissa är utstående, andra ligger platt jäms med underlaget. Vissa typer går lätt att lossa, andra är mer eller mindre fastväxta. Se också hylleplättar, som är rester av ett yttre hylle.

fjällkransar

Se volva och hyllerester

fot

Den nedre, bärande delen av fruktkroppen hos t ex hattsvampar. Formen på foten, dess ytstruktur och huruvida den är beklädd med strumpa eller ring är viktiga karaktärer att notera vid identifiering. Vanliga begrepp rörande foten: knubbig, ihålig, rotlikt förlängd, med uppsvälld fotbas, med kantad fotbas.

fotbas

Om fot: den nedre delen av foten. Vanliga begrepp: uppsvälld, kantad, med volva.

fotkött

Den vävnad som utgör fotens kött.

fottopp

Översta delen av svampfoten.

fria

Om skivor: är ej fästade i foten utan svänger istället upp mot hattköttet. T ex som hos champinjoner, flugsvampar och fjällskivlingar. Jmf. nedlöpande, vidväxta och urnupna skivor.

fruktkropp

Den ovanjordiska delen av svampen. Det är fruktkropparna som vi plockar och äter. De kan se ut på många olika sätt beroende på arttillhörighet. T ex består fruktkropparna hos stolt fjällskivling bl a av hatt, fot, skivor och ring med artspecifika egenskaper. Om vi tittar på de mindre beståndsdelarna så finner vi att fruktkropparna består av mikroskopiskt små hyfer. Fruktkropparna har till uppgift att bilda och sprida sporer.

fårad

Om hattkant: med radiära, reliefbildande fåror. Många kamskivlingar och kremlor har fårad hattkant. Ej att förväxla med begreppet ""strimmig"" hattkant (som syftar på en strimmighet utan relief).

färgsvamp

Svamp (vanligtvis fruktkroppen) som innehåller färgpigment av sådan kvalité att man kan använda den till att färga garn med. Vanligtvis används ullgarn som betats med alun och vinsten för att färgen bättre ska fästa i garnet

förna

Lager av döda växt-, djur och svamprester (organiskt material) vid markytan.

förvälla

Att hastigt koka av någonting i vatten. Begreppet avkokning lämpar sig bättre i svampsammanhang då t ex pepparriska behöver mer än en ""hastig"" förvällning för att bli av med den skarpa smaken.

giftsvamp

Begreppet avser generellt svamp som vid förtäring kan orsaka skador eller obehag.

gulnande

Färgförändring till gult. En del svamparter får färgförändringar vid beröring, eller då svampköttet kommer i kontakt med luftens syre.

halvklotformad

Om hatt: med en hattform likt ett halvklot. Begreppet används ofta rörande unga fruktkroppar, s.k. "knoppar", innan de hunnit veckla ut hatten helt.

hatt

Den översta delen av fruktkroppen hos hattsvampar. Form, färg och struktur på hatten är viktiga karaktärer att notera vid identifiering. Vanliga begrepp rörande hattformen: klockformad, halvklotformad, välvd, utbredd, plan, navlad, trattformad.

hatthud

Ett tunt vävnadsskikt som täcker hattköttet hos vissa hattsvampar. Utseende och struktur samt huruvida hatthuden är avdragbar eller inte är detaljer som kan vara av betydelse vid artbestämning.

hattkant

Kanten av hatten hos hattsvampar. Vanliga begrepp: strimmig, fårad.

hattkött

Den vävnad som utgör hattens kött.

hattsvampar

Svampar med hattbildande fruktkroppar.

hyfer

De tunna trådar som svamparna är uppbyggda av. En svampindivids samlade hyfer är ett mycel.

hygrofan

Om hatt: ändrar färg i väta respektive torka.

hylle

En del hattsvampar har en skyddande hinna som täcker hymeniet. Denna hinna kallas det "inre" hyllet. T ex har vissa flugsvampar ett hudartat inre hylle som täcker skivorna som unga. Den andra typen av hylle som vissa hattsvampar har, är ett "yttre" hylle. Det omsluter hela fruktkroppen som ung, sedan när den växer så spricker hyllet upp. Både det inre och det yttre hyllet kan efterlämna hyllerester i olika former som är synliga på den fullvuxna fruktkroppen. T ex så är ring, strumpa och hylleplät

hylleplättar

Rester av ett yttre hylle i form av "prickar" eller "plättar" på hatten hos bl a vissa flugsvampar. Kan ofta lossna och försvinna vid kraftigt regn. I flugsvamparnas fall går hylleplättarna ofta lätt att plocka bort likt skalet på ett kokt ägg. Jfr "fjäll", som ofta är fastväxta i svampköttet och ej går att lossa på samma sätt.

hyllerester

Rester av ett inre eller yttre hylle som finns hos vissa hattsvampar. T ex vad gäller många flugsvampar, så efterlämnar det INRE hyllet en ring på foten, och det YTTRE hyllet en strumpa kring fotbasen samt hylleplättar på hatten.

hymeniet

Se hymenium.

hymenium

Den yta hos svampen som innehåller sporbildande organ. Basidier och asci är 2 vanliga typer av sporbildande organ. T ex hos skivlingar sitter hymeniet på skivorna.

häxring

En del svampararter växer i runda formationer och bildar hela eller ofullständiga cirklar på marken. Detta fenomen kan vara synligt genom att gräset blir mörkare grönt i anslutning till svampens framväxt, även om det vid tillfället inte finns fruktkroppar uppe. Fenomenet har genom historien gett upphov till olika mystiska förklaringar såsom orsakat av dansande älvor eller häxor på väg till blåkulla.

ihålig

Om fot: saknar kött i fotens centrala delar. T ex som hos nagelskivlingar eller hos stolt fjällskivling.

kantad

Om fotbas: med en tydlig kant.

klockformad

Om hatt: med en hattform påminnande om en kyrkoklocka.

klotformad

Om hatt: med en nästan klotrund hattform. Begreppet används ofta för att beskriva hatten hos unga fruktkroppar som inte vecklat ut hatten helt.

knoppar

Unga, ännu outvecklade fruktkroppar hos hattsvampar.

knubbig

Om fot: med en uppsvälld ""knubbig"" form på foten. T ex som hos unga ex. av karljohan. Se även uppsvälld.

lameller

Se skivor.

längsfibrig

Se längsstrimmig.

längsstrimmig

Om fot: strimmig vertikalt längs med foten. Begreppet används för arter där strimmigheten syns någorlunda tydligt. Känns fotytan ej slät utan mer sträv och fibrig brukar begreppet ""längsfibrig"" användas.

marksvampar

Benämning för svampar som bildar fruktkroppar vid markytan. Jmf. trädsvampar och stubbsvampar.

matsvamp

Svamp (vanligtvis fruktkroppen) som innehåller smakämnen som tilltalar många människor, och som i friskt tillstånd, rätt behandlad, och i rimlig mängd, generellt ej är olämplig att äta. Med olämplig kan menas att svampen innehåller ämnen i sådan mängd att den kan orsaka skada eller obehag vid förtäring. Svamp som är seg, oaptitlig, smaklös eller sällsynt kan också betraktas som olämplig att äta.

mjölksaft

Vissa svampar avger en färgad eller vattenklar vätska när man bryter köttet. Denna vätska kallas mjölksaft. Om man ska artbestämma en riska är det viktigt att notera färgen på mjölksaften, samt även om smaken på saften är skarp eller mild.

mycel

En svampindivids samlade hyfer. Mycelet är den ""underjordiska"" delen av svampen och kan bli flera hundra år gammalt. Om man liknar ett mycel vid ett äppelträd, så kan man likna fruktkropparna vid äpplen.

mykorrhiza

Även kallad svamprot. Symbios mellan svamp och gröna växter. I denna samverkan utväxlas näringsämnen: svampen får/tar socker från växten, och växten får hjälp med upptag av vatten och mineraler såsom kväve, fosfor och kalium.

naggade

Om skivor: med en ojämn skivegg.

navlad

Om hatt: med en nedsänkt hattmitt (navel).

nedlöpande

Om skivor: beskriver hur skivorna är fästade vid foten. Jmf. vidväxta, urnupna eller fria skivor.

plan

Om hatt: med en plan hattform (relativt platt hattöversida).

porlager

ett lager av porer. Även kallat rörlager, se rör.

primordier

Små, ofta kulformade anlag till fruktkroppar.

pruinös

Som täckt av fint puder. Används t ex beskrivande om foten på vissa arter trådskivlingar, där "pudret" ligger som en tunn, knappt märkbar, dagglik hinna över ytan. Detta kommer sig av mikroskopiskt små ändceller på fotytan, s.k. caulocystider.

pudrad

Se pruinös

ring

Rester av ett inre hylle som ofta hänger som en ring kring foten.

rodnande

Svag färgförändring till rosa, rött eller rödbrunt. En del svamparter får färgförändringar vid beröring, eller då svampköttet kommer i kontakt med luftens syre.

rotlikt förlängd

Om fot: en ofta avsmalnande rotlik förlängning av foten, sträcker sig ofta långt ner i substratet. T ex som hos räfflad nagelskivling.

rör

Små rörliknande konstruktioner hos soppar och tickor, med uppgift att skapa och sprida sporer. Se även rörmynningar.

rörmynningar

mynningar på rören hos soppar och tickor. Färgen, formen och storleken på rörmynningarna kan vara viktiga karaktärer till hjälp vid artbestämningen.

septa

Plural för septum.

septum

Tvärvägg i hyfer (pl. septa). Vid vissa septa kan en utbuktning finnas, en s.k. sölja.

skivegg

Eggen på en skiva/lamell: Det yttersta, oftast tunnaste partiet på en skiva. Se även skivor.

skivling

Generellt sett en svamp vars fruktkroppar har skivor.

skivor

Skivorna, eller "lamellerna" som de också kallas, är belägna på undersidan av hatten hos alla skivlingar. På skivorna växer mikroskopiskt små sporbildande organ, s.k. basidier, som producerar massor av sporer. Vid identifiering av en skivling är det viktigt att notera på vilket sätt skivorna är fästade mot foten. 4 olika typer av skivor kan urskiljas: nedlöpande, vidväxta, urnupna eller fria. Det finns dock en del arter som huserar över dessa avgränsningar, t ex så kan vissa trattskivlingar som v

skäggig

Om hattkant: med samlingar av tunna, hårlika fibriga trådar.

slida

Se volva.

sporer

Svamparnas fortplantningskroppar. De har till uppgift att gro och bilda mycel. Form, färg och storlek på sporerna varierar mellan olika arter och är viktigt att notera vid artbestämning. Längden på sporerna är ungefär 1/100 mm (=10 µm), men det varierar mycket mellan olika svamparter.

sporpulver

En samling sporer. Enskilda sporer märks inte med blotta ögat, men om man tar ett sporprov, är den samlade massan av sporerna synliga för blotta ögat såsom ett fint pulver. T ex så är färgen på sporpulvret är en viktig vägledning då man vill artbestämma en skivling.

sporsäcksvampar

Även kallade ascomyceter. Svampar som bildar sporer i säckliknande organ, s.k. asci.

sterigmer

Utskott hos basidierna på vilka sporerna bildas.

storsvampar

Begreppet avser generellt svampar vars fruktkroppar är synliga för blotta ögat, dvs är större än ca 1 mm. Det finns drygt 4000 arter storsvampar i Sverige.

strimmig

Om hattkant: med radiära strimmor. Beror oftast på att skivornas fäste mot hatten är synligt som mörka strimmor genom det tunna hattköttet. Många hygrofana arter har en strimmig hattkant vid fuktig väderlek. "Strimmig" hattkant är ej att förväxla med "fårad" hattkant, som t ex kamskivlingar och en del kremlor har.

strumpa

Se volva.

stubbsvampar

Benämning för svampar som bildar fruktkroppar på stubbar. Jmf. trädsvampar och marksvampar.

substrat

Det organiska material vari svampen växer. Marksvampar är svampar som bildar fruktkroppar i markskiktet, för dem består substratet av det översta jordlagret, "förnan". Men för andra arter kan substratet vara murkna stubbar, träd eller annat organiskt material.

svampkött

Den vävnad som utgör fruktkroppens kött.

säcklik

Om volva: till formen påminnande om en säck.

sölja

En utbuktning vid septa hos en del basidiesvampar.

tillspetsad

Om fotbas: till formen spetsig.

tofsar

Se fjäll

trama

Fruktkroppskött. Ibland avses endast köttet i skivor, taggar, rörskikt o.d. Kött i andra delar av fruktkroppen (ex. fot och hatt) kallas då context.

trattformad

Om hatt: med en hattform påminnande om en tratt.

trädsvampar

Benämning för svampar som bildar fruktkroppar på träd. Jmf. marksvampar och stubbsvampar.

tumning

"Att sätta tummen mot"... T ex kan vissa svampar ändra färg vid tumning, alltså när man trycker tummen mot dem.

tvärådror

Se anastomoser.

uppsvälld

Begrepp vanligen använt beskrivande formen på fot eller fotbas: Ett parti där foten är bredare än i övrigt.

urnupna

Om skivor: beskriver hur skivorna är fästade i foten. Jmf. nedlöpande, vidväxta och fria skivor.

utbredd

Om hatt: med en hattform som är utbredd men inte plan. Ligger formmässigt någonstans mellan välvd och plan.

vattrad

Om fot: med regelbundna eller oregelbundna mörkare eller ljusare band.

vaxartade

Om skivor: med vaxliknande konsistens. Begreppet används ofta om skivorna hos vaxskivlingar.

vidfästade

Se vidväxta

vidvuxna

Se vidväxta

vidväxta

Om skivor: beskriver hur skivorna är fästade vid foten: fästade i vertikal riktning mot foten. Jmf. nedlöpande, urnupna och fria skivor.

vitpudrad

Se pruinös.

volva

Rester av ett yttre hylle i form av en säckliknande slida runt fotbasen. T ex som hos vit flugsvamp. Hyllerester kring fotbasen kan också kallas "fjällkransar", "strumpa" eller "slida" beroende på utseende. T ex är hylleresterna hos röd flugsvamp inte av säcklik karaktär, utan istället flockiga likt fjäll i en krans runt fotbasen.

välvd

Om hatt: med en välvd (valvformig, kupig) hattform. Många av våra hattsvampar har denna hattform.

älvring

Se häxring.

överhängande

Om hatthud: med en hatthud som hänger någon millimeter utanför hattkanten.

µm

Mikrometer, en tusendels millimeter. 1 µm = 1/1000 mm.