Lite blekare i färgen, samt något större och kraftigare än vår vanliga kantarell. Dyker gärna upp redan i juni-juli och anses av många vara den godaste kantarellen.
Kartan visar fynduppgifter från Artportalen:
Karta |
Fyndlista |
Bildgalleri |
Fenologi
Källa: artfakta.se
• Hattens översida är blekgul till nästan vit.
• Hattens undersida har äggula grenade åsar som löper ner på foten.
• Svampköttet är vitt, med något skarp smak och fruktig och god lukt (kantarelldoft).Trivs på näringsrik jord under hassel och ek, men växer även tillsammans med bl a björk, lind och bok.
Blek kantarell är kraftigare, och ger ett mer kompakt och knubbigt intryck än släktingen kantarell. Ofta är också hattkanten hos blek kantarell mer eller mindre “inrullad” även hos äldre fruktkroppar, och den nästan vita hattöversidan kontrasterar vackert mot de äggula åsarna under hatten.
Kan av ovana svampplockare möjligen förväxlas med någon trattskivling men dessa har tunna och tättsittande skivor. Ibland kan unga exemplar av vita riskor (t ex luden vitriska och ettervitriska) påminna om blek kantarell men vitriskorna utsöndrar en vit mjölkliknande saft när man bryter en bit av dem.
Kantarell - mer enhetligt gul, utan tydlig färgkontrast mellan hatt och åsar.
Lundvaxing - har skivor under hatten (EJ åsar).