Soppar – har rör på undersidan av hatten

Soppar är en mångformig svampgrupp fördelad över flera olika släkten. De bildar sina sporer i små rör på undersidan av hatten. Rörlagret går ofta lätt att lossa från hattköttet, speciellt hos spormogna fruktkroppar. Några arter ändrar färg i köttet efter genomskärning och kontakt med luftens syre, en viktig egenskap att notera vid artbestämning. De flesta soppar bildar mykorrhiza och lever tillsammans med specifika värdträd. Ett fåtal lever som parasiter eller nedbrytare. Det finns ca 80 olika arter av soppar i landet, varav minst fyra anses giftiga.

Hur känner du igen en sopp?

Soppar har ett rörlager på undersidan av hatten. Lagret består av tätt sittande små rör, och rörmynningarna är synliga som små runda, ovala eller kantiga hål. Färgen på rörlagret samt färg och form på mynningarna är viktiga detaljer att notera vid artbestämning. Rörlagret går ofta lätt att peta loss från hattköttet, framförallt hos mogna fruktkroppar. En del soppar ändrar färg efter tryck med fingret på rören, på foten eller när man skär i svampköttet. De flesta soppar har brunt till gulbrunt sporpulver, men ett sporprov behövs sällan för artbestämning.

Sammanfattning, checklista

  1. Har hatt och fot
  2. Hattens undersida har ett rörlager
  3. Rörlagret är lätt att pilla bort med fingrarna hos mogna fruktkroppar

En lista över alla soppar i SvampGuidens databas finner du här.

Ätliga eller oätliga soppar?

Det finns många goda matsvampar bland sopparna som t.ex. karljohan, smörsopp, grynsopp, brunsopp och blodsopp. En bra grupp för nybörjare eftersom det inte finns några dödligt giftiga soppar, men åtminstone fyra arter är giftiga: djävulssopp, falsk djävulssopp, purpursopp och rosensopp. De är alla mycket sällsynta och giftet i dem är inte cellskadande men kan orsaka kraftigt illamående med magsmärtor, diarré och kräkningar. En enkel regel för matsvampsplockare är att undvika soppar med röda färger på fot och rör. Då missar du visserligen blodsopp som är en god matsvamp, men minimerar samtidigt risken att få med dig någon av de giftiga sopparna. Några arter är oätliga på grund av besk eller bitter smak, som t.ex. gallsopp och bittersopp.

När du 100 % säkert har konstaterat att det är en kremla som du har hittat (se ovan) kan du på ett enkelt sätt avgöra om den är ätlig eller inte:

  1. Ta en bit av skivorna, lägg den på tungspetsen och tugga sönder den
  2. Är smaken mild eller söt är kremlan ätlig
  3. Är smaken skarp och brännande är kremlan oätlig-giftig

Styrkan på den eventuella "skarpa smaken" varierar mycket. En del kremlor bränner så mycket på tungan att man spottar ut biten direkt, andra kremlor ger bara en svagt brännande känsla på tungspetsen.

De milda kremlorna är ätliga. De kremlor som ger en svagt brännande känsla på tungspetsen är också ätliga. Många av de ätliga och goda kremlorna kan ha svagt skarp smak (speciellt unga fruktkroppar), detta gäller för bl. a. tegelkremla, storkremla och grönkremla. Den skarpa smaken försvinner vid tillagningen. Om smaken är mild men obehaglig, oljig eller fadd, är kremlan inte av matvärde.

Spotta ut svampbiten efter provsmakningen. Undvik att göra smakprovet inför små barn då de gärna härmar vuxna och kan på egen hand stoppa i sig olämplig svamp.

OBS! Ovanstående regler för smaktest gäller endast kremlor, inte andra svampgrupper!


Vilka kremlor är godast?

Nu har du lärt dig att skilja på ätliga och oätliga kremlor. Många kremlor är ätliga, men inte alla är goda!

Jag rekommenderar att du lär dig känna igen de vanligaste och bästa matsvamparna bland kremlorna. Det är ingen bra idé att springa omkring i skogen och smaka på alla kremlor man får syn på. Några vanliga och bra matsvampar bland kremlorna är:

Försök att artbestämma kremlorna du hittat. När du misstänker att du hittat rätt, först då ska du göra smakprovet som ett sista led i identifieringen.

Som ovan svampplockare kan man vara försiktig med de röda kremlorna, de är många och de flesta är skarpa och oätliga. Det finns dock goda matsvampar som är röda på hatten, bl.a. sillkremlor och storkremla. Här nedan finns en film som visar sillkremla och tips på hur du känner igen den.


Förväxlingar

Den farligaste förväxlingsrisken är att missta en flugsvamp för att vara en kremla. Lömsk flugsvamp är en av världens giftigaste svampar och liknar den ätliga grönkremlan i både färg och storlek. Panterflugsvamp, brun flugsvamp och röd flugsvamp kan också likna kremlor om det har regnat så pass mycket att hylleresterna på hatten har lossnat och regnat bort. Dessa flugsvampar har ring och strumpa (=volva), så var noga med att titta på foten enligt checklistan ovan. Kom speciellt ihåg dessa två regler:

  1. Kremlor har aldrig ring eller strumpa på foten (plocka och få upp hela foten med fotbasen så du inte missar en ev. strumpa dold i marken)
  2. Kremlor har aldrig hyllerester på hatten
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
Available in Google Play
Rekommenderat Kontaktlinser är praktiskt i skog och mark. Svampguiden rekommenderar www.netlens.se, de har låga priser och levererar snabbt direkt hem i brevlådan
Ny Version! Svampguiden+ är en ny och uppdaterad version för iPhone och iPad. Läs mer!
Svamptork finns att köpa på svamp.se
Arkivera webbplats, intranät och sociala medier
Gillar du SvampGuiden?