Om det är en av de ätliga, milda kremlorna så måste man inte förvälla dem.
Däremot så kan nog blöta exemplar tjäna på att läggas i pannan på låg- eller medeltemp och saltas lätt för att dra ut och förånga vätskan. Sedan höjer man värmen och lägger i smör när vätskan kokat in helt.
Jag har inte tillagat så många olika varianter av kremlor, men mandelkremlan blir fast, köttig och intressant, även om smaken mest är mild gränsande till mesig.
Haha, det gör ju jag också. I mina tafatta försök att lära mig kremlor, den jag tog hem i går (tråd “vilken kremla”?)försökte jag få min käre sambo att säga att det luktade skaldjur. Efter en kort stund med näsan i svampen sade han - Men jag känner ju ingen speciell lukt säger jag, ingen alls…Äsch, pån igen. Nu skall jag till skogs!!
När man luktat tillräckligt länge tror man sig känna vilken lukt som helst, speciellt om nån står bredvid och säger “men känner du inte att den doftar…” Vinprovningssyndromet alltså...
Jag kan ha hittat sillkremla en gång, men det kan lika gärna ha varit önskeluktande. Dessutom dog den i kylskåpet innan jag hunnit laga till den.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.