Har så länge jag kan minnas varit fascinerad av stolt fjällskivling. Har bara hittat den ett par gånger i närheten av en villa, så det känns inte trevligt att plocka på andras ägor. Är det ont om dem i Värmland? Det är en önskedröm jag har att få hitta ett ställe med flera stolta fjällskivlingar.
Hej Marianne!
Det är svårt att hitta tillbaka till ett mail när så många skriver!
Jag hittade 15 stycken i kanten på en granskog,det finns grönsten och kalk det växer blåsippor inte långt därifrån.
Utmed skogsvägar kan de växa,där det är lite högre gräs,de kommer alltid tillbaka på samma ställe!
Se upp bara så att de inte rodnar för då är det rodnande fjällskivling!
Det var synd att du bodde så långt från mig annars hade du kunnat gå med i skogen och jag skulle visa dig!
Jag älskar att gå i skogen men tycker att det är jobbigt att ta reda på svampen,jag gav bort alla fjällskivlingar.
Hoppas att du har tur att hitta,de finns nu och så håller de upp ett tag och kommer en period senare också,det har varit en av mina favoriter,panerad i ägg och ströbröd det smakar som fläsk fast godare!
Idag gick drömmen i uppfyllelse. Jag var på ett nytt ställe. Efter en skogsväg i högt gräs växte 5 stora och en mindre stolt fjällskivling. Den var en härlig känsla att hitta dessa. I skogen fann jag även massor med snöbollschampinjoner (som jag inte plockade, är rädd för kadmium), karl-johan, svart trumpetsvamp, blodriska, kantareller, blek taggsvamp, mycket citronslemskivling (som jag inte heller plockade), sandsopp. Det var med andra ord en lyckad svamptur. Hade inte kameran med till skogen så jag tog kort när jag kom hem av en del av skörden.
Här är de stolta svamparna och några andra mindre stolta
Hej Marianne,
Inte för att jag vill förta din glädje, men som Peter undrar jag också om det verkligen är en stolt fj. Foten ser väldig smal ut och på den mindre är “knoppen” för utslagen för att vara så liten, borde varit mer “knoppig”. Jag tycker oxå att den är lite för ljus i färgen men det är lite lurigt med foton ibland.
Bilden är inte så bra. De ser ljusare ut än i verkligheten. De har säkert stått ett tag och är ganska gamla. Det bruna mönstret på foten är borta på vissa ställen men finns där. Ringen på den lilla fjällskivlingen åt jag upp på plats. Ringarna kan man röra upp och ned. Om man tittar i Pelle Holmbergs och Hans Marklunds bok “Nya svampboken” sid. 154 så ser mina fjällskivlingar ut precis som den stora på bilden. Svamparna bleknar säkert lite efter allt regnande som varit. Den rodnande fjällskivlingen är ju slät på foten och rodnar vid snitt.
Det här hittade jag på gräsmattan utanför vårt hus. En vän sa det är stolt fjällskivling. Kollade runt på nätet på bilder och beskrivningar. Verkar stämma bra. Ville bara dela här för att vara lite säkrare. Helt ny på det här med svampar. Det här är de första ever jag plockat. Tacksam för tipps hur jag ska tillaga dem, ska jag ta bort nåt? Stammen ska man torka och göra pulver av har jag läst, så det tänkte jag göra. Tack för mig! Ha en fin dag allihopa!
Jag helsteker hattarna precis som de är tills de blir gyllenbruna och lite knapriga. En av mina absoluta favoriter :-)
Att steka hattarna ordentligt, som de är eller panerade i panko (asiatiskt ströbröd som behåller krispigheten) och så äta som burgare med en massa smarriga tillbehör är min och min sambos favoriträtt. Sagolikt gott! Glöm inte att steka och äta ringen också- den är godast!
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.