pröva min bok
svampboken Ica förlaget

“Nya Svampboken” av Pelle Holmberg och Hans Marklund är den bok som används på svamputbildningarna på Umeå uiniversitet. Den klart bästa boken för alla som vill plocka matsvamp.

Hej!
Om Du “vuxit ur” Nyléns “Svampar i Skog och mark” kanske det är dags för något mer avancerat som Ryman/Holmåsens “Svampar - en fälthandbok”. Nu tycker jag knappast “fälthandbok” är rätt benämning, stor och tung som den är. Den innehåller det mesta men man får inte veta om svamparna är ätliga eller inte däremot mycket om sporers utseende och annat botaniskt. Ätligheten får man veta i Nyléns “Svampar i Norden” som också innehåller många arter med bra färgbilder. Jag tycker jag klarar mig långt med dessa två. Holmberg/Marklunds “Nya svampboken” är en grund. Så går det alltid att komplettera med en sökning i Svampguidens databas och om man har ett troligt latinskt namn en sökning på Google.
Klas J´s “Tickbok” väntar i hyllan på den dag jag dyker ner i tick-världen!:)
Lycka till

Jo Ryman/Holmåsen nämner om svampen är ätlig,oätlig eller giftig. Däremot får man själv bestämma om den är god eller mycket god.

Så illa är det inte, BirgittaD, svampar som Ryman gillar får betyget “utmärkt matsvamp”. Då är dom bra!

Om Ruman/Holmåsen
Hmm…En kontroll i boken visar att det skiftar. På vissa svampar anges “Ätlig” eller t.ex. att “smaken är bitter”. Av “ätlig” förstår man att den inte är giftig men är det självklart att om “smaken är bitter” så är den också ogiftig? På andra arter återigen står ingenting om ätlighet, smak eller ev. giftighet. Kan det skilja mellan upplagorna? Min är andra reviderade upplagan.

Som nybörjarbok tycker jag att Michael Krikorevs bästa Matsvamparna är bra
Svampar en fälthandbok av Marcel Bon är lagom att stoppa i fickan

“vem tog kantarellerna”, Karin Hedén och alla andra;
Man behöver inte alls ha ett “latinskt namn” för att googla på Internet. Börja med det svenska namnet, sök bland “sidor på svenska” och det är troligt att du bland resultaten hittar det “latinska namnet”. Sen är det bara att fortsätta på internationell nivå.

Beträffande Ryman så har jag tredje.  (Har HÖRT att tegelkremlan inte fanns med i första.)
I min finns också några sidor med ordförklaringar där man bl.a. får veta vad “dichohyfidier” och “sterigmer” är!

Kan nämna att i Krok-Almquist del 2 (sjunde och jag tror också sjätte och ännu tidigare) finns en åtta sidor lång lista “Latinska artnamnens betydelse”. I den boken finns också kärn-, mjöldagg- och blåssvampar, fungi imperfecti, gele-, rost-, sot- och slemsvampar (Myxomycetes). Mjöldagg- och rostsvampar är uppställda efter värdväxter. GAMMAL och omodern bok, men ofta billig att köpa begagnad, sjunde är SISTA upplagan och kom 1962!

Pelle Holmbergs Nya svampboken, senaste upplagan är MYCKET bra, men bör kompletteras med Ryman, tredje, (med gamla svampnamn) och helst också Nylens “SVAMPAR i Norden och Europa”, nyare, med många men tyvärr inte alltid bra bilder.
För den MYCKET omdömesgille rekommenderar jag (måhända kontroversiellt) som “bredvidläsning”; för de utförliga beskrivningarnas skull, INTE omdömenas, en sen upplaga av Cortin: “Svampplockarens handbok ” och för den stora humorns/underhållningens skull Kock: “Svamparnas dubbelgångare”! Finns nog bara i en upplaga.
Sen finns det hyfsade utrikiska böcker, har själv alltför många!..;))

Om man har Nyle´ns bokSvampar i Skog och mark är väl inte Muchaels bok den jag skulle rekomendera. Michaels bok har jag köpt till mina barnbarn som flitigt läser i den för varje ny svamp vi hittar i skogen. Den är ypperlig och mkt pedagogisk för nybörjare men hsr färre svampar N´s I skog och mark.