I dagarna har det spridits i media att Umeåforskare (inte mykologer) spekulerar i att fynd av kantarell på ett fjäll i Jämtland skulle kunna vara orsakat av klimatförändringen.

Det är en ren amatörspekulation som helt saknar vetenskaplig täckning. Onekligen är det ett tacksamt ämne och subjekt som blir uppmärksammat och jätteroligt att svamp och mykologi kommer fram i media. Men jag blir bedrövad när det det är en ren amatörspekulation som förmodligen är helt fel.
Som forskande mykolog under 20 år, bla på svamp i arktiska miljöer, vet jag att fruktkroppsättningen är mycket oregelbunden - i synnerhet i fjällmiljöer - som följd av för fruktkroppssättning varierande och sällan gynnsamm årsmån. Det kan gå många år till decennier mellan att ett och samma mycel bildar fruktkroppar. Marklevande svampars mycel är ofta mångåriga - decennier till sekler - längre i tundrabiom än i skogssystem. I likhet med klonala växter är marklevande marksvampar “odödliga” och kan säkert bli och vara vara flera tusen år gamla. I princip kan t ex de mykorrhizabildande mycelen/individerna som sitter på de gamla levande som ni påträffat (spännande!) vara lika gamla och funnits där hela tiden - t ex mycelindivid av kantarell. Jag stöter regelbundet på mykorrhizabildande svampar, t ex kantarell, som normalt förekommer skogslandet även en bra bit upp i fjällen. Förutsättningen är bara att det skall finnas lämpliga värdväxter - i kantarellens fall går det t ex bra med dvärgbjörk och ripbär. Sedan är det självfallet att frekvensen av mycel är betydligt mer sparsam i fjället än nere i skogslandet för dessa arter. Eftersom dessa markmycel är långlivade är det inte speciellt nödvändigt för deras fortlevnad att de bildar fruktkroppat speciellt ofta.
Anders Dahlberg, forskande mykolog vid SLU och ArtDatabanken