LÄTT?! Det här var ju det svåraste hittills. Och pixlarna spökar även här (6). Men 11 är “svamparnas Linnéa” - rosenhätta, 7 pepparkraging och 3 kanske konidiestadiet av violett geleskål eller stor geleskål.
5 kanske rökslöjing trots den vattrade foten, 9 rothätta eller mjölgråskivling, 10 möjligen isabellticka, 8 kanske vårtkrös och blödskinn. Av de 3 arterna på bild 4 är den stora kanske kantöra och den lilla vita kapselnästing - Leucostoma nivea om substratet är asp. 2 ska väl vara dropptaggsvamp - nej! växer den på ved? 6 är en osannolik skönhet.
Lättare var det verkligen inte, men spännande - och fina bilder!
Mitt försök:
1. blek toffelskräling, Tubaria conspersa
2. styvskinn, Stereum rugosum
3. stor geléskål, Ascocoryne cylichnium
4. brunskinn, Stereum gausapatum
5. rotslöjskivling, Hypholoma radicosum
6. prickmusseron, Tricholomopsis rutilans (kan den vara så blek på fot och skivor?)
7. pepparkragskivling, Stropharia pseudocyanea
8. vårtkrös, Exidia glandulosa
9. mjölkhätta, mycena galopus (eller den mörka varianten, M. leucogala)
10. svedticka, Bjerkandera adusta + stubbhorn, Xylaria hypoxylon
11. rosenhätta, Mycena rosella
Det var kanske inte så lätt som jag först tänkte mig. Det är ju lite enklare för den som tog bilderna, som kunde vrida och vända på svamparna och titta på fler exemplar än de avbildade. Här kommer iaf. mina påståenden om vilka arter det är fråga om.
1. Toffelskräling. Att den har matt och lite blek hattyta tror jag bara beror på torka. Den växte på ved.
2. Blödskinn. Ett av få skinn som “blöder” vid tumning. Den var tunnköttig, och växte på barrved.
3. Violett geléskål. Konidiestadiet, som är mer flikigt. Växte på en bokgren.
4. Kantöra. Vilka pyttesvamparna är på samma bild, kan jag inte svara på.
5. Kantslöjskivling. Vit hattkant och vita hylleflockar nära kanten, vattrad fot.
6. Prickmusseron. Ljus fot, men lite rosa ser man allt, precis som Joachim skriver.
7. Liten flamskivling. Tumnagelstor vit hatt, växer på murken barrved. Klibbig i väta. Skivor bruna med åldern. Fot i regel böjd. Dessa växte i mängd på stubbar och döda grenar på en yta av ca 10m2.
8. Svartkrös. Tunn och platt. Växte på sågytan av en granstubbe. Möjligen kan det vara blödskinn som också syns på bilden.
9. Silverhätta. Strimmorna på foten syns tyvärr inte på bilden, vilket annars hade gjort det betydligt lättare.
10. Svedticka.
11. Rosenhätta.
Är 6 prickmusseron så har den fått helt fel färger, men är mycket vacker! Den kallas ju “plums and custard” på engelska och är gul som vaniljsås och lila som tillagade plommon, inte vit och rödviolett. Toffelskrälingen är också helt olik sig.
Men tack för att du lärde mig kantslöjskivlingen!
Tony, det mesta verkar stämma när man får kläm på substraten. Jag kunde inte kännas vid kantöra heller, eftersom det inte såg ut att växa på sälg eller hägg som jag är van att hitta det, men på bilden är det förstås hassel..?
Jag har egentligen alldeles för lite erfarenhet av bokskogsarter för att komma med några invändningar, men jag har en ändå:
Hos nr. 3 finns inte den violetta geléskålens spatelformade konidiestadium med på bilden. De flikiga apothecierna ser ganska stora ut, och växer på gammal, mossig ved. Allt detta talar för stor geléskål, inte violett geléskål.
Kul att bli påmind om liten flamskivling, en art som jag inte har sett på över 10 år, och hunnit glömma bort helt.
Ser fram emot flera tester, jag skickar ett snart :-)
Tilläggsinfo om bilderna:
Kantörat växte mycket riktigt på hassel.
Jag har tittat på övriga bilder av geléskålen som togs på samma exemplar, och det finns gott om klubb- och spatellika konidiestadium. Så det borde vara fråga om violett geléskål. Substratet var en mossig bokgren som låg i granskog. Jag borde nog ha laddat upp en av de andra bilderna på svampen. :)
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.