Med mycel menas hela nätverket av hyfer.

Hur sporer “gror”, har diskuterats i tidigare inlägg vill jag minnas. Det blir till att leta.

Alla flugsvampar ger vitt sporavtryck.

Rodnande flugsvamp går att äta, men vid minsta osäkerhet är det bäst att låta bli. Det finns viss risk för förväxling med bl.a. gråfotad, gulbrämad och panterflugsvamp. Själv föredrar jag att alltid låta flugsvampar stå kvar.

Tack Tony !

Jag hade inte för avsikt att äta av flugsvampen, men visste inte att det fanns en ätbar.
Många andra svampar verkar ju också vara mycket giftiga, som vissa
spindlingar och hättingar
En gång fick jag lära mig en regel. Att undvika alla vita svampar med vita skivor och bruna med bruna skivor. Är det korrekt !
En sista undran för dagen ?
Mycelet, hur utbrett är det?
På kalhyggen brukar det vara dåligt med svamp, lever mycelet i symbios med t.e.x
träd eller annat växande material.
Hej då, ifrån Gästrikland med minus 15 grader. Brrt!!!    Lena

spindlingar och hättingar.

Svamp består först och främst av ett nätverk av förgrenade trådar = mycel. Hos markväxande svampar är detta underjordiskt och mikroskopiskt (syns ej för blotta ögat) och har uppkommit genom att en spor har grott. Trådarna består av långa kedjor av celler = hyfer. Ibland växer mycelet ihop och bildar en fruktkropp som tränger upp ur jorden som det vi kallar svamp, vilken således också består av hyfer. Som svar på din fråga om hyfer = mycel kan man alltså säga att mycelet består av hyfer, men hyferna består inte av mycel.

På din andra fråga: För att en svamp (=fruktkropp) ska bildas fordras att två mycel av olika ”kön”! har smält samman till ett ”parkärnmycel” (cellerna har då nämligen två kärnor, en från varje ursprungsmycel). I ändcellerna på svampens skivor eller i soppens rör etc. smälter sedan de två kärnorna ihop till en vars cell då blivit en spor som knoppas av och faller till marken för att kunna gro.

Alla flugsvampar har ofärgade sporer som ger ett vitt intryck i massa.

Sporavtryck är ett missvisande ord, då det inte är fråga om att trycka en svamphatt mot ett papper.

Endast några få flugsvampar är giftiga såsom vit, lömsk och panter-. Rodnande anses ofta ätlig ”men ej i rått tillstånd.

Varför har du rodnande flugsvamp inom citationstecken? Den heter så.

Återkommer med svar på dina kompletterande frågor.
 
Hej så länge från ett minus 11 –gradigt Upplands Väsby

Hej Lena M

Att undvika alla vita svampar med vita skivor och bruna med bruna skivor fungerar bara delvis. Man undviker många giftiga svampar och missar ganska få matsvampar, visserligen.

Men det finns fler giftsvampar som inte faller inom den kategorin.

I ett kalhygge dör kanske trädrötterna och därmed också svampen (myceliet), i annat fall så minskar ändå antalet fruktktoppar, framför allt p g a uttorkning. Mycliet lever i symbios med trädens rötter, kolla på mykorrhiza i ordlistan.

Det finns fler ätliga flugsvampsarter i södra Europa, t ex kejsarsvampen.

i vår bostadsföreningens gårdar dök det upp en honungsskivling (=träd som mår dåligt). Vid förfrågan hos trädexperten i stan sade de att honungskivlings myecel kan blir större än en fotballsplats. Troligtvvis finns det på hela bostadsföreningens mark - (6 husllängor, ett helt kvarter).
Jag skulle gärna vet hur stor myecelet hos kantarellen kan blir - då kan man anpassa letandet efter dess ungefärliga utbredning. Har känsla, att det är kanske bara 5-10 m.

alla kamskivlingar är ätliga, de har förut kallats ringlösa flugsvampar

Jag brukar hitta massor av kantareller på en yta som avverkades för ca 15 år sedan, stor som ca en trekvarts fotbollsplan. Hur kommer då det sig?

Tack alla, för mycket intressant läsning.
Jag fortsätter att studera min nya svampbok och hoppas att få återkomma med flera frågor.
P.s. Om stensopp stod det att den gick att äta rå, nedskuren i sallad. Stämmer det ? M.v.h. Lena

Rent matsmältningsmässigt är det vanligt att man får ont i magen av rå Karl-Johan.

Ja, mycelet lever i symbios med träd (mykorrhiza). Hos vissa svampar. Andra får sin näring från multnande växtdelar (=saprofyter) eller levande “värdar” (=parasiter).

Oj, vad många giftiga /oätliga svampar det finns ibland skivlingarna.
Men även bland musseronerna. Och nu till frågan.
Varför benäms dessa som musseroner, de har ju också skivor ?
Kunde de inte lika gärna heta blåskivling, riddarskivling o.s.v.
Frågar man inte , lär man sig inget!
        Lena

Musseroner är också skivlingar. Liksom hättor och bläcksvampar. Det heter inte flugskivlingar heller. Jag tror f. ö. att musseron är en försvenskning av engelskans mushroom.

Då är det väl så, att kremlor och riskor ( som också har skivor )är två olika arter med olika egenskaper.
Spröda resp. avger saft Eller hur jag skall uttrycka det ???
Svampnamnen, var kommer de ifrån, ursprungligen ? Lena

Nej. Det finns många arter kremlor och många arter riskor. Riskorna har “mjölk"saft och båda dessa spröda SLÄKTEN är skivlingar. Namnen kommer från alla möjliga håll.

Jag menar släkten !
Inom ex. riskor, är det väl så att de har samma egenskaper ? D.v.s avger saft, men den är väl inte mjölkvit hos alla arter.
Ang. namnen förstår jag att de associerar till utseende/egenskaper ( nästan jämt )Men det sitter väl någon nämd och bestämmer, att så här är det ? Tack Hans, för att du tar dig tid !  Lena

Det är riktigt. Jag satte mjölk inom citationstecken eftersom saften kan vara vit, gul, orange eller vattenklar.
Javisst, det finns en nämnd.

Det finns en nämnd för svenska svampnamn men den sysslar mest med att sätta namn på nya arter eller sällsynta arter som inte haft etablerade svenska namn. Flertalet vanliga svampar fick sina svenska namn av Elias Fries, som i stor utsträckning översatte dem från tyska. Det finns mycket få, om ens några, ursprungliga nordiska svampnamn. Sopp är etymologiskt samma ord som svamp, men västnordiska. På norska heter alla svampar sopp. Ticka är kanske urpsprungligen nordiskt, på norska heter ticka kjuke, vilket också är etymologiskt samma namn.

Ja, tänk ändå...jag som alltid trott att Carl von Linné med fast hand bestämde alla namnen för evärderlig tid, de latinska alltså, de svenska är det ju ingen ordning på eller vad säger ni om detdär med gul kantarell?
Sen har ju en del svampar bytt namn också, men gäller det både de svenska och latinska, eller är det bara så att de svenska s a s anpassas till en riktigare verklighet?

Nej då Bernadotte. De latinska (eller vetenskapliga, som det ska heta numera, de är ju nämligen en blandning av latin och grekiska)namnen ändras också ideligen.

Gul kantarell ja, det är ju många som sagt något om det nu och det är just ett exempel på att det inte är någon ordning.

De latinska (vetenskapliga) namnen har inte Linne bidragit särskilt mycket till. Desto mer då Elias Fries, som också var svensk.

Att det inte är så mycket ordning med de svenska svampnamnen gäller då främst namnen på de vanligaste och mest populära matsvamparna. Det är inte heller så konstigt eftersom dessa namn tillhör vardagsspråket och namnen alltså egentligen inte “ägs” av fackfolket. Ornitologerna har ändrat namn på tornsvalan till tornseglare men jag tror inte vanligt folk tar någon notis om det. Man får nog finna sig i att vardagsspråket inte är så helt exakt och logiskt.

De som är vana att säga “gul kantarell” eller “trattis” kommer förmodligen att fortsätta med det.
Personligen har jag börjat använda rimskivling och kamskivling, och märker att det ställer till viss begreppsförvirring när man talar med svampkompisar som man tidigare diskuterat dessa svampar med som rynkad tofsskivling och ringlös flugsvamp, men det är väl bara en naturlig omställningsprocess att hålla dubbla namn i minnet en tid.

Hej !
Det är intressant att läsa era svar. tack för dem!
Nu skall jag gå in på ordlistan och förkovra mig Vi hörs, för det är mycket som skall falla på plats. Lena

Fortsätt gärna att fråga Lena jag lär mig mycket varje gång.

Ibland blir jag förvirrad. I en bok står det att man skall ha vita ark för att göra en sporbestämmning, i en annan, ett vitt och ett svart ?
Likaså, lameller och skivor är väl samma sak ?
Häromdagen fick jag huvudbry när ordet VOLVA dök upp. Enlikt ordlistan tror jag mig förstå att det är utseendet på strumpan?
Jag förstår att detta kommer att ta tid. Nu har jag skummat igenom boken, återstår att läsa och lära.
Hur många år har ni studerat, ni som är mykologer, svampexperter? Lena

Om man använder vitt papper till sporfällning och sporerna är vita, syns de sällan, och då kan man bli osäker på om svampen alls har fällt några sporer. Därför föreslår man både vita och svarta ark…

Nej, en glasskiva eller klar genomskinlig plast är ännu bättre än pappersark. Man kan ta vad man har till hands. Ett plastlock t.ex - en bit gladpack duger också.

Arkfärgen hör bara till olika metoder. Man får själv avgöra vilken som är bäst. Vita sporer syns så klart bäst på svart ark.

Lameller = skivor, ja.

Volva = strumpa = slida = velum universale (ring = velum partiale). Velum universale är alltså det allmänna hyllet som kvarstår som “prickarna på hatten” och strumpan på en flugsvamp.

Jag har studerat svamp i 35 år. På fritiden förstås.

Tack för svaren.
Ja jag förstår att det är ett livslångt lärande.
Jag blir alldelaes förvirrad ibland, men jag hoppas att jag till hösten kan svara lite bättre på era svamptester.  Lena

Ja du Lena M, jag har varit svampintresserad i dryga 30 år och jag tycker också att svamptersten är väldigt svåra, men lärorika!
Det man vet det vet man, det man inte vet det har man ingen aning om, och ibland tror man att man vet mer än vad man vet!

Så sant som det är sagt ! Lena