Det finns ingen svamp som heter motaggsvamp. Man har för några år sedan upptäckt att den vanliga fjälliga taggsvampen egentligen är två arter. En är bunden till tall och en till gran. Den granbundna heter nu fjällig taggsvamp, den andra har ännu inte fått något svenskt namn, men det vetenskapliga namnet är Sarcodon squamosum. Vad är det för kunskaper från kriget du talar om?

För några år sedan hittade jag den granbundna varianten i stor mängd, men betraktade den inte som matsvamp då. Det fanns betydligt intressantare arter som blek taggsvamp, trattkantarell och blodriska i samma terräng så det var de som hamnade i stekpannan.
Nu har jag förstått av inlägg i SvampGuiden att även den fjälliga taggsvampen kan ha ett visst matvärde.
Kan bli aktuell att testa om det blir bra svampår igen, förra sommaren var nämligen den nämnda skogen helt torrlagd på allt vad svamp heter, det måste ha varit torkan eller så hade grävlingarna varit extra hungriga…?

Före kriget var Fjällig Taggsvamp indelad i två arter nämligen Fjällig Taggsvamp samt Mo Taggsvamp. Vilka glömdes bort under kriget då man åt båda arterna. Jag riktar min fråga till någon som har fått ta del i några nya rön.

Hans: Lustigt att du skriver att det inte finns någon svamp som heter motaggsvamp. Mikael har nämligen just motaggsvamp med i sitt artregister här på Svampguiden, till och med bild på svampen i fråga finns det. Se länken.

http://svampguiden.com/art/visa/sarcodon_squamosus

Vad är det för ett krig som signaturen “Dotemaj” talar om? Uppdelningen av fjällig taggsvamp i två arter (Sarcodon imbricatus och squamosus) har gjorts helt nyligen. Namnet “motaggsvamp” är möjligen ännu inte “officiellt” (ungefär som gul kantarell, då).

Har Dotemaj någon referens til motaggsvamp före “kriget” ?

Publikationen finns här:
http://www-mykopat.slu.se/Newwebsite/mycorrhiza/kantarellfiler/texter/sarcodon.pdf

Det stämmer att två arter varit beskrivna sedan länge. Den som gjorde den första beskrivningen, var en tysk mykolog vid namn Jacob Christian Schaeffer.
Tallskogsarten beskrevs 1774 av honom under namnet Hydnum squamosum. När den senare hamnade i ett annat släkte, fick den namnet Sarcodon squamosus (Schaeff.) Quél. (1886).

Exakt när arterna slogs ihop, är svårare att säga. Det berodde i alla fall på att det inte gick att skilja dem åt mikroskopiskt.
Idag tar man DNA-studier till hjälp, och dessa har kunnat visa att det är skilda arter trots allt.

Till Dotemaj: Känner du till något om namnet motaggsvamp?
Finns den beskriven med svenskt namn i äldre svampböcker?
Min äldsta svampbok är från 1939 och där finns den inte med.

Artikeln som behandlade uppdelningen av de fjälliga taggsvamparna (som jag gav länken till) är från 1999. Det är inga purfärska nyheter direkt.
Jag tänkte bara tillägga att jag inte känner till några nyare rön än så.

Detta var ju intressant.

Tack, Irene, för referensen till artikeln om Sarcodon imbricatus och squamosus.

Jag började också konsultera mina gamla svampböcker och floror och de visade sig innehålla en hel del intressant, om än förvirrande, material.

Först, Svampflora (1940) av Einar Ingelström.  I examinationsschemat för släktet Hydnum (som här omfattar flertalet taggsvampar) nycklas det fram tre arter i gruppen Sarcodon (“Taggar med tiden bruna, sporer bruna, mer el. mindre taggiga, brunaktiga arter”), nämligen imbricatum (fjällig taggsvamp), scabrosum (bitter t taggsvamp) och laevigatum (slät taggsvamp). Fjällig taggsvamp ugges växa i “Barrskog, allmän”.  - I beskrivningarna i övrigt nämns också en art H. fennicum som närstående scabrosum. Vidare står efter denna “Övriga till denna artgrupp (Sarcodon) hörande svenska arter äro”: Så beskrives H. laevigatum, och därefter nämns utan beskrivning eller kommentar fyra arter:
H. squamosum SCHAEFF.
H. subsquamosum BATSCH (= H. badium PERS.).
H. molle FR.
H. cinereum BULL.

Krok och Almquist, Svensk Flora för skolor II Kryptogamer 5. uppl. 1932 tar upp tre arter som kan tänkas höra till Sarcodon (floran använder inte namnet Sarcodon utan alla taggsvampar heter Hydnum utan finare indelning). De tre är Hydnum laevigatum (“rar”), Hydnum imbricatum (“Fjällig taggsvamp, allmän”) och Hydnum badium (“rar”). Den sista uppges ha bitter smak och obehaglig lukt och kan därför knappast vara densamma som H. subsquamosum enligt Batsch (enligt Ingelström samma som badium). K & A har inga auktorsbeteckningar.

Och så har jag också “Kryptogamenflora für Anfänger Bd I Die höheren Pilze” utgiven i Berlin 1917 av Prof. Dr. G. Lindau. Den är så modern att den upptar släktet Sarcodon (Quélet) med 2 arter: S. imbricatus (L) och S. subsquamosus (Batsch). Båda uppges förekomma i barrskog (“Nadelwälder”) och skillnaden tycks vara att squamosus har bruna taggar med vit spets, medan imbricatus har taggar, som först är vita men sedan blir bruna med åldern.

Inte helt samstämmigt, alltså.

Motaggsvamp fanns alltså redan på 30talet. Intressant! Frågan är bara om det var den nybeskrivna S. squamosus (som ännu ej fått ett officiellt namn).

För mig ser det ut som om de Hydnum (Sarcodon) squamosum resp. subsquamosum enligt JC Schaeffer resp. Batsch inte är det taxon som nyligen utskilts från den vanliga fjälliga taggsvampen. Det står ingenting i det äldre materialet om uppdelning i tall- eller granskogsart.

Joachim, det är inte omöjligt att du har rätt när det gäller Schaeffers squamosum, men man har i alla fall valt att tolka den som tallskogsvarianten av fjällig taggsvamp (den är egentligen alldeles för lite fjällig på bilden, men det kan ju vara tecknarens fel).

Hydnum subsquamosum är ännu mer sannolikt att det är något annat, eventuellt gömmer sig fler än en av dagens arter där. Den är beskriven på ett liknande sätt som Hydnum badium, och de har ibland tolkats som synonymer. Enligt IndexFungorum är Hydnum badium lika med Sarcodon imbricatus (!), men till H. subsquamosum anges inget gällande namn..
Bo Nylén har å sin sida tolkat både H. badium och subsquamosum som synonymer till Sarcodon lundellii, så det är väl tänkbart att det är samma art som Lindau tolkade som Sarcodon subsquamosus?

En mycket egendomlig sak i artikeln är förresten att författarna har utgått ifrån att epitetet “subsquamosum” har konstruerats för att vara en parallell till “squamosum” och av den anledningen har de bestämt att det är synonymt med imbricatum…

Om det inte finns material bevarat av de beskrivna arterna, kan man nog aldrig säga säkert vad som avsågs, så det är fritt fram för egna tolkningar.
Sannolikt fanns även de nuvarande Sarcodon glaucopus och fennicus med i diskussionerna för drygt 200 år sen, fast under andra artnamn.

Intressant i alla fall att inte heller någon av de gamla böcker du har, tar upp en art som entydigt kan sägas vara en tallskogsvariant av fjällig taggsvamp - och “motaggsvamp” lyser helt med sin frånvaro…

Hans, jag har snackat med Nisse Lundqvist, som är med i namnkommiten, han säger att den heter Motaggsvamp, det är bara det att det är en viss eftersläpning i publiseringen

Tack Klas!

Sen återstår frågan om motaggsvampen verkligen har varit känd som en egen art, skild från fjällig taggsvamp före “kriget” - eller om det är en efterhandskonstruktion? Hade Nisse något att säga om det, Klas?

nej irene, vi snackade bara om det svenska namnet, kanske bättre att vända sig till Svengunnar ryman om det, själv är jag numera en pensionär som för att dryga ut pensionen kommer att syssla med plattsättning tills hösten och svampuppdragen kommer