Jag håller med dig, Fint ex, var den maskfri?

Ja, bara att peta bort sniglarna.

Groparna på foten är ju typiska för läckerriskan och de kommer inte från sniglarna.
Trevlig helg!

Trevlig helg för dig också Dieter. Jag ville visa de typiska groparna/droppfläckarna på foten!
Nu har “äntligen” mördarsniglarna kvicknat till och jag har mördat åtskilliga idag!

Vad smakar tallblodriskan? Är den så läcker som namnet påstår?

Ja Peter, den är en av de verkliga höjdarna, en av mina sex i sexitoppgänget! Prova och du blir biten.  Kräver kalktallskog på sand/grus och helst lite godis ovanpå.

Kalk har jag häromkring, kanske skall ta en tripp utåt kärna mosse till - fast så sandigt är det inte direkt kanske.

På åsen här där jag bor är det också kalkrikt, och sand finns det också på sina håll men där har jag knappt sett nån svamp alls.

Alla dina trakter och större delen av Östergötland är tillräckligt kalkrika. Det är nog tall och jordmån som det hänger på. Och så ‘turen’ att hitta, förståsss!
Kolla lämpliga skogsvägkanter först.

Tack för tipset. Jag blir förstås lite orolig att jag inte fått upp “svampögat” för denna härliga art. Skäggriska ser jag knappt i skogen för att jag inte plockar den.

Kanske kan det bli skillnad. Sedan jag började plocka pepparriska ser jag den överallt. Förhoppningsvis lär jag mig snart hitta tallblodriskan också.

Heter den tallblodriska eller läcker riska “på riktigt”? Här på svampguiden är det senare namnet angivet i databasen.

Snart kommer väl nån fundamentalistisk namndiskussion igång för denna art också...

Peter, när jag var liten…hmm plockade vi tallblodsriskor i Mem, söder om Norrköping…Sen har jag plockat ut mot Finspång…just det…förrförra året så plockade jag dem uppe vid Roxen - Östernäs tror jag det heter…där fanns det svart trumpet oxå..så det finns säkert gott om dem i dina trakter

Jag tycker det är URDUMT att inte kalla våra “vanliga” för gran- resp. tallblodriska. Jag gillar information av ekologiskt värde…

Måste fråga om Skäggriska då den kommit i stora mängder här, Har den något större mat värde? Den info jag har är att den är, jaha så där. Är jag fel informerad eller?

Hm, efter alla dessa tips måste jag ge mig ut och leta…om tillfälle ges…

Robban, du måste koka av skäggriskan först. Den är för skarp i smaken annars. Men efter 5 min avkokning kan du äta den. Lämpar sig liksom dess rikligt förekommande kusin (syskon?) papparriskan för insaltning/inläggning. Kolla runt här på forumet efter recept.

Robban, jag ska plocka den i dag, då jag såg massor igår. Ska ge dem till min 23-årige svåger som är vegetarian & student…de skall kokas ur först och kan sedan (tydligen) användas som färs och annat substitut för “quorn”...tror att Maric plockar den frekvent?! Jag har bara ätit den i risksallad, men kommer inte ihåg om den hade någon distinkt smak…

När jag igår bjöd på finhackad, urlakad saltad pepparriska finhackad med rödlök och gräddfil så var den allmänna uppfattningen att den smakade åt fiskromshållet. Mycket uppskattat, och det är definitivt läge att ta reda på dessa tidigare ratade läckerheter.

Jo koka den har jag förstått. Bet i en för ett par veckor sedan och tvivale. Tänkte det att den smakar jag alldrig mer ur kokt eller inte. Men så börjar det småländska tanke spöket att röra på sig. (eller tarmen). Så nu vet jag inte redigt.
Min dotter gillar ju quorn så skulle ju kanske kunna testa på henne.:)))

Med tanke på hur dyrt Quorn är i förhållande till Skäggriskor, anser iaf jag att det är värt ett försök ;=)

Robban! Om man förväller skäggriskan väl, i vatten man sedan kastar, och kyler den i vatten samt pressar ur vattnet så är den utmärkt, matig och trevlig i färs till biffar för oss veggisar och andra. Gubben som är köttätare,uppskattar det också. Eller gör en fläsksås(stekfläsk i strimlor) med svamp av den, till potatis. Den är god stekt med lök att ha vid sidan av till kötträtter också. Så testa!

Ja så får det nog bli. Dottern var ju veggis ett tag, tills längtan efter hamburgare blev för stor.
Så vi han bli lite inkörda på veggis mat. Och måste säga att det finns så mycket gott man kan gör där med.

Maken var vettskrämd när vi träffades och han hörde om min mathållning;-) Det finns så mycket gott och han gillar den maten idag, ber om vegetariskt ibland till och med. Fast han får kött ofta. Och fisk äter jag ju, lite fusk men nu är jag ingen fundamentalist heller. Äter inte kött pga djurhanteringen i stordrifts slakterier. Bondjänta som jag är växte jag upp med respektfull behandling av de djuren som gav oss mat, i livet och sedan.Inga konstgödningsmedel och inga elaka slaktare kom in på våra marker.