Detta är inte kungschampinjoner, utan en fjällskivling. Dock inte någon av de vanligaste.

Har sökt på olika fjällskivlingar, men inte funnit ngn som stämmer. Dock är foten ihålig och trådig, fotbasen är lökformad,stark doft. Köttet och skivor är oföränderligt vita.Jag har även jmf med panterflugsvamp och brunflugsvamp, men det verkar inte heller stämma.

De är för klena för att vara champinjoner och annat stämmer inte heller, bla skivornas färg. De liknar Fjällskivling, vilken kan nog stjärnorna här hjälpa dig med.

Det er en Lepiota men vet inte hvilken. Det er i alla fall ingen champinjon.

Kan du rekommendera dom som matsvamp?

Jag har aldrig sett något liknande och då har jag sett många olika Fjällskivlingar dock inte den som växer i växthus!
Ska den vara mer mörkbrun i hatten?
Eftersom ingen vet vad det är för sort ska du inte äta den!
De som är släta på foten, det finns ett par som rodnar orsakar illamående!

Har du kollat spärrfjällskivling?
Lepiota aspera, heter numera Echinoderma aspera.

Mullig L. aspera ja men har ikk sett den så mørk brun.

Jag tycker inte den stämmer helt överens med lepiota aspera. Skickar med ett annat foto där färgen stämmer bättre. Batterierna tog slut i kameran när jag skulle kopiera över nytagna bättre bilder.

Den färgen stämmer väl bättre med aspera.

Visst är det spärrfjällskivling, inget jag skulle komma på tanken att äta, med den obehagliga lukt som svampen har. Den betraktas också som oätlig.

Intressant att komma fram till Aspera. Oj, oj, oj vad många arter det finns av Lepiotasläktet. Jag har kollat och kollat, och det verkar mycket troligt att vi kommit rätt betr Aspera. Läste någonstans att den kan växa i trädgårdar där man haft ut fliskompost.Kanske aska från ved jämföras med flis? Ska inte äta svampen! Tack i alla ni som engagerat er.

Det är intressant det du skriver, jag har också lagt märke till hur olika de kan se ut i olika växtmiljöer. Har sett exemplar från en älvravin med mycket gräs och lövkompost, som har varit mycket storväxta, och med mörka, tilltryckta fjäll på hatten. De som vi brukar hitta i torra och öppna, betade kalkmarker, brukar vara ljusare och taggigare på hatten, och mer kortväxta. Dina fynd ser ut som ett mellanting mellan dem.