Skulle jun berätta att jag bakade ett matbröd igår, 3 sorters mjöl, färdigt med jäst och allt men som vanligt måste jag bara peta lite i recepten så jag tillsatte ett par rejäla nävar torkade trattisar i “bakvattnet” en del hackade gröna oliver och soltorkade tomater, fick visserligen tillsätta lite extra vete och råg mjöl för att få rätt konsistens på degen efter första jäsningen. Det blev kanon gott och så gav jag bort 2 limpor till kompisen och så blev det en fin fika på altanen.
Tänk så inskränkta våra förfäder var, de skulle aldrig kunna tänkt sig att ha svamp i brödet men BARK gick bra!!!!
PS. Jag har vid flera tillfällen blandat torkad svamp i bakvattnet och det har varit allt från KJ,trattisar ja alla sorter som är ok att torka går säkert bra. Nästa vecka skall jag prova med torkad fjällskivling.
Nej, Äldre människor skrattar ju åt en när man säger att man plockat svamp - för svamp var ko och fårmat förr i tiden när de gick i skogen i stället för att stå instängda.
Men de var precis lika tokiga i svamp som vi människor är här och nu- de höll på att inte få in djuren på kvällarna till mjölkning och liknande.
Saxat från http://www.popularhistoria.se:
År 1919 rapporterade etnologen Nils Keyland, som främst gjorde resor till Värmlands finntrakter för etnologiska studier och insamlingar av föremål till Skansen i Stockholm, att allmogens ”motvilja och likgiltighet för svampen som näringsmedel synes ej den bittraste nöd hava kunnat övervinna. Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”.
Jag “härstammar” från Värmlands Finnmark, och känner definitivt igen det där. I min barndom i byn plockades ingen svamp alls.
Jo, vi barn plockade kantareller som vi sålde till “Fru Östling”, som var av “finare börd”. Äta svamp var något för överklassen, nymodighet från Frankrike…
Märkligt det där för just i Värmland fanns det då så många finnar. Speciellt från “min” del av Finland. Dialekten levde fortfarande där i början av 1910! Och både på kynnet och språket kan spåren ännu märkas. Finnarna har i tider av matbrist alltid vänt sig till skogen, svamp, bär och i värsta fall bark har hjälpt till med överlevnaden. Att inte de envisa finnarna lyckades visa andra nyttan med att använda svampen, eller kanske de behöll kunskapen för sig?
Hej!
I J.Ahrrhenius bok från 1874, “Nordens Matsvampar” finns intressant text i förordet: “Det är dock ännu långt ifrån att fördomen mot svamparnes användbarhet till människoföda blifvit hos oss bruten…..Orsaken härtill beror väsentligen derpå att man saknat kännedom om sätten att anrätta och för bordets behof tillgodogöra sig matsvamparna samt att man vanligen hyser den föreställningen, att dessa växter äro af intet värde utan dyrbara tillsatser af smör, grädde och hvarjehanda kryddor, som de mindre bemedlade och den stora massan af folket inte har råd att använda….”
Arrhenius var Kgl. Lantbruksakademiens sekreterare och menade att svamparna hade ett Nationalekonomiskt värde och att det därför är viktigt att sprida kunskap om deras användbarhet. Ungefär halva boken (165 sidor) handlar om champinjonodling. Andra hälften om artkunskap och recept - en del utan dyra tillsatser!
Arbetet har tagit tid! Bland mina drygt 130 svampböcker finns också en liten söt från 1931: “Folkskolans Svampbok” av Knut Feldt. Den är på bara 24 sidor (pris 90 öre) men lyckas ändå rymma såväl vanliga matsvampar som förmaningar hur man uppför sig i skogen. Trattkantareller och trumpetsvamp saknas dock!
Jätteintressant att läsa om hur o varför andra är svampplockare! Mina föräldrar är från Finland, men trots den starka svamp-traditonen där vägrar de att äta svamp! De är uppväxta under 2:a världskriget o för dem är svamp nåt man åt när det var dåligt med “riktig” mat! Jag har blivit savampfantast som vuxen o det är intressant att se vilka skillnader det finns bara mellan de nordiska länderna! Svamp är inte bara gott - det är kultur också! ;-)
“Släkten följa släktens gång”
Jag måsta ha pratat med avkommorna av Keylands allmoge.
Keylands grav och Keylandsgården ligger inte allt för långt ifrån där jag rövar guld i skogen :)
(I Värmland)
Äldre dagars avståndstagande kanske har gynnat svamptillgången för oss istället.
De små läckerbitarna fick ju stå där i fred och spora av sig tack vare att folk inte roffade åt sig allt de kom över - både stort och smått.. :D
Tanja
min mor är uppväxt i norska Finnmark ungefär som dina föräldrar. Hon har samma inställning - och det var sånt korna fick äta.
Men det fanns svamp där de bodde, t om kantareller påstår hon.
Däremot äter hon om jag bjuder henne på svamp, men hon skulle aldrig tillagat det själv.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
