Det är rätt dyra böcker, så jag har inte skaffat den.
Den danska “Foreningen til Svampekundskabens Fremme” har försäljning av svampböcker via “svampetryk”.
http://www.svampe.dk
Jag skulle nog kolla priset hos dem - och överväga att bli medlem om jag har tänkt köpa många dyra böcker.
“Fungi of Switzerland” (“Pilze der Schweiz” på tyska) är nu komplett med 6 band. Den säljs, som Irene säger, av Svampetryk och priset är cirka 850 danska kronor per volym. De första volymerna blev väl mottagna, men sedan har kritiken tilltagit. Del 5, som handlar om bl. a. spindelskivlingar blev ganska hårt sågad, Bl. a. anses flera arter vara felbestämda. Någon recension av volym 6 har jag ännu inte sett.
Svampetryk har en hel del andra böcker om riskor och kremlor.
Själv skulle jag inte satsa på dyra kremleböcker just nu. Det händer så mycket på den fronten och nya arter beskrivs på löpande band. Jag betvivlar att Fungi of Switzerland har hängt med riktigt där. Dessutom kan man inte räkna med att våra nordliga arter ingår i någon större utsträckning i den boken.
Tänkte tillägga att ett medlemskap i den danska föreningen kan vara en god idé även om man inte tänker köpa dyra böcker. De ger också ut en mycket trevlig tidskrift, “Svampe”, 2 ggr om året.
Jaså Irene, ännu fler arter av kremlor och jag som inte lärt mig de gamla än. Frågan är hur långt det kan gå. Står man ute i skogen så blir det inte lätt med bestämningen.
Visst kan man sakna många arter i Fungi of S. men de kan vara bra ibland förutsatt att beskrivningen stämmer. Nåja, det är ju inte större brådska.
Såg att Nationalnycklen ska kommer med en bok kremlor. Nu lär det kanske dröja men det ska bli intressant att se hur de kommer utforma innehållet. Vi får hoppas på bra böcker och så blir det på ett språk som man lätt kan läsa.
Nationalnyckelns svampavsnitt ser ut att ligga minst 2-3 år framåt i tiden, men har de första utgåvorna satt standarden, är de väl värda att vänta på. Det framgår inte på artdatabankens hemsida vem som ska göra Russulalesdelen, men Ursula Eberhardt är i alla fall en av de inblandade.
240 arter av kremlor och riskor - det är ca 20 fler än de som finns i den nuvarande upplagan av Nordic Macromycetes.
Om de har 20 arter mer så får vi tolka det som framåtanda. Det är väl som så att nya arter tillkommer ju mer de vetenskapliga studierna fortlöper.
En DNA-analysator i fickformat vore ett bra hjälpmedel att ha med i skogen :o)
Fast då tog man säkert udden av alla intressanta diskussioner som kan uppkomma.
En bärbar DNA-analysator vore inte alls dumt. Visserligen är det lite mer sport över att gissa och sedan försöka artbestämma själv, men i slutändan vill man ändå få en säker identifiering. Det är ju så man lär sig arterna.
Kremlor är svåra, och de blir bara värre ju mer man lär sig.
Vissa arter är ganska konstanta i hattfärgen, men har flera dubbelgångare, andra arter varierar så mycket i färg att de blir omöjliga att hitta i en bestämningsnyckel. Några arter som normalt är röda, kan t.ex. uppträda i helgula former. För att inte tala om alla färger som sillkremlor kan ha..
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.