En honungsskivling.

Tackar, äter man en sådan med fördel?

Nu för tiden rekommenderas inte honungsskivlingen som matsvamp.

Det finns många varianter av honungsskivling.

Jag åt gärna de som var unga och med färg åt det honungsgula när jag var ung.

Vill minnas att de blev beska med åldern och att de brunare sorterna inte var speciellt goda.

Nu är jag lite mer kräsen då jag kan mer om finare sorter.

Är det någon som hört om nån risk med att äta dem, eller är det mer en smaksak?
“Utfyllnadssvamp”?

Varför äta sånt När de finns så många goda sorter?

Hur skall man tillaga dem, steka eller koka? Jag tester så skriver jag vad jag tyckte.

Knaperstekta hattar är mycket goda, påminner om stekt fläsk. Hattarna ska vara unga, med kanten fortfarande inrullad. Den på bilden är redan för stor och gammal.
Att många inte tål dem, kan ha att göra med otillräcklig tillagning, men rådet är ändå att ta det försiktigt och prova dem i små mängder. Ett tips är att lägga dem i kokande vatten ett par minuter, fiska upp, och låta dem rinna av innan man steker dem.

Ett annat förslag jag har sett, men inte provat själv, är att torka och mala dem till pulver för användning i soppor och grytor.

Kanske torkad honungsskivling är bättre än färsk då?

Som jag tycker om Karl-Johan t ex!

Ska testa!

Det är ju ofta stora mängder av dem så visst vore det fint om man kunde hitta ett bra sätt att nyttja den!

ska testa detta, både steka och torka. Kan bli intressant.

Jag provade att sätta dem i stekpannan och jag får säga att det var en positiv överraskning helt klart. Kunde inte tro att dessa skulle varit ens ätliga.