Det är troligen strumpticka (Polyporus varius). I så fall mer vintersvamp än vårsvamp.

Sökte de4n på google och fick upp en mängd bilder.
Vissa på pricken lika mina fynd.
Andra med varierande färger.
Det är tydligen en varierande art och att de jag fann liknade örsopp i miniformat var ju i alla fall tydligen en hjälp att hitta rätt!

Ja, så mycket till vår var det inte om man ser till att ingen växtlighet kommit igång i området. Det är bara det att fjolårsgräset blivit av med snötäcket i alla fall och då dyker det även upp nån sån här vårvintersvamp.
Den var såpass liten och seg att den knappast gäller för något matvärde?

Ja man blir glad åt det lilla så här i början på säsongen. Själv har jag inte sett någonting som hör till svampvärlden ännu. Men det går fort nu !
Där jag grävde fram tre blåsippsknoppar för tio dagar fanns idag fullt med utslagna blommor. Och emellan snöfläckarna, som blir mindre och mindre såg jag idag, krokus.

Krokus och snödroppar och en massa fina fåglar överallt…men blåsippor har jag inte sett. Det har inte kommit igång med växtligheten här ännu.
Men snart går isen på sjön och nästa helg får man väl välja mellan att titta på isläget eller gå upp i skogen och leta murklor.

Det är skönt med soliga söndagar!

Jo faktiskt har våren kommit även till småland. Hittade vitsippor i söndags. Däremot har inte någon svamp visat sig.

Men gissa vem jag hälsade på i dag då för första gången i år?
Jo fröken “Vippstjärt"m.a.o. Sädesärlan.
Då är det riktig vår för mig.

Inte vet jag om det jag såg idag kan vara en cinnoberticka.( vill INTE bifoga bild, skämt åsido )
Skarp orange, ca två cm stor och växte på sidan av en stubbe, okänt trädslag. Vad mera finns som är så intensivt i färgen ? Tyvärr kunde jag inte skärskåda den närmare för det var så blött på marken efter det ymmiga snöfallet på fm. Lena

Cinnobertickan är inte så svår att känna igen. Den är lika skarpt rödorange på undersidans porlager som på ovansidan, som kan ses på den här bilden:
http://www.cegep-sept-iles.qc.ca/raymondboyer/champignons/Images/Pycnoporus_cinnabarinus.JPG

Klibbtickor kan vara riktigt orange också, men har alltid en ljusare kant och blekt porlager. Här är ett exempel:

http://perso.wanadoo.fr/christian.frund/aquarel/harry/fomipini.html

Varianten med ljus kant är ganska vanlig i örebrotrakten på murkna lövträdstammar ofta i kärr och sankmark.
Är detr samma sort som växer på olika träd, t ex björk och al?
Man hittar ju oftast dessa i åldrat skick.
Blir de gråaktigare när de är helt torra eller behåller de den oranga färgen?
Det finns förmodligen många arter. De grå på björk brukar jag helt enkelt kalla björkticka.
Den enda ätliga av dessa “träsvampar” (som man kallade dem som barn) är såvitt jag förstått svaveltickan “kycklingsvampen”, som jag hoppas hinna plocka lite av i år, då jag vet ett gammalt pilträd som hyser denna, för mig oprövade, läckerhet.
Kommunen har varit i farten med att beskära träd och jag var rädd för att de skulle kapa ned de svampbärande delarna av trädet, men till min glädje stod det kvar tämligen orört!

Klibbticka finns framför allt på gran och al, men också på björk, och det är samma art, så vitt jag vet.

Fnöskticka brukar jag nästan bara hitta på björk och al, och det är samma art då också
(är det den grå som du kallar björkticka, Bo?).

Eldtickorna (de trähårda hattbildande Phellinus-arterna) är däremot inte alltid samma arter på olika trädslag.
Eken har en egen art: ekticka.
Aspen har två egna arter: aspticka och stor aspticka.

Björken har ansetts ha flera egna arter eller varianter, och den vanliga eldtickan har gått under namn som P. alni (på al, apel, hassel, oxel), P. trivialis (på sälg). De är väldigt lika varandra, men även varianterna på björk, den kolsvarta och skarpkantade P. nigricans (som även kan förekomma på al och sälg), och P. cinereus som är lite gråare med rundare kant, anses vara synonymer och ingår enligt IndexFungorum i samlingsbegreppet P. igniarius. Det är förstås ett sätt att förenkla artbestämningen, eftersom de ibland är svåra att skilja åt - men jag är skeptisk…

Var tillbaka igår och tittade på det jag trodde var en cinnoberticka.
Men den är ojämt rund, kände inget porlager, är den kanske i ” barnstadiet ” ?

Irene:

Igår hittade jag många klibbtickor på fallna alstammar.
Märkte att det fanns två varianter, en där det ljusa porlagret bildade en tydlig kant uppåt, som på din bild, och en där det var så att säga tvärtom.
Alltså att den orangebruna ovansidan likson bildade en kant inåt och nedåt.
Porlagren var dock blekare gulaktiga / gulvita så då är det väl förmodligen inte cinnoberticka?

Vad gäller björkticka är den grå i alla stadier jag sett den, och brinner bra, så det är säkert fnöskticka jag menar.

Observerade även en gråviolett ticka på obestämbar död lövved, möjligen ask.

Nu när man fått upp ögonen för “träsvamp” så ser man faktiskt fler och färgstarkare varianter, en del är ju riktigt vackra innan de blir gamla och trähårda, då falnar även färgen tydligen.

Ja, visst är det förunderligt vad mycket man ser i naturen, nu mot förut. Tittade på tickor på Irenes hemsida, det finns åtskilliga, men red ut en sak.
Varför heter vissa mussling, ser ju ut som tickor och växer på träd, stubbar. Är det för att de har skivor, eller vad ? Lena

Inget vårsvampfynd precis men ändå ett vårfynd. Jag höll i söndags på att trampa på en huggorm på stigen. Skrek i högan sky förståss. Märkligt att jag totalt glömmer allt vad ormfobi heter när det är höst och svampsäsongen börjar.

Mussling heter det för att formen är som en mussla. Ostronmussling (=blåmussling) t. ex. Ostronet är ju en mussla. Musslingar saknar fot eller har fot utgående från hattkanten (excentriskt). Epitetet tickor är i Sverige reserverat för svampar med porer (rör) på undersidan.
Så på sätt och vis är det som Lena M säger, “tickor” med skivor är musslingar. Tickorna är dessutom oftast trähårda och musslingarna mjuka.

Tickorna blir ju “träsvampar” när de åldras. Det intressanta är att upptäcka dem och se hur fina de kan vara i unga stadier.
Som klibbtickorna jag såg i helgen, och som liknar de som Lena M skickat bild på under rubrik “vad är detta”.
Jag tror också det är klibbtickor, fast jag är totalt nybörjare på “träsvampar” / tickor!

Nu tänkte jag överraska er med en bild på två små stenmurklor. Men det har uppstått ett nytt fenomen, kan ej ladda bilderna ifrån kameran till datarn.
Hursomhelst, så växte de i gropen av en rotvälta. Lena

Bo, jag tror det var du som beskrev en liten svamp du sett för lite sedan. Kan det vara den jag såg idag.
Enkronas storlek. hattfärg beige, något trattformad.
Foten var smal och med täta skivor, växte på en murken gren. Har inte de minsta aning var det var.
Trots duggregn, MÅSTE jag bara ut och ladda batterierna s.a.s och såg många klibbtickor i olka stadier. Lena

Det låter som vinterticka (Polyporus brumalis), vars porer är tydligt kanyiga. Vanlig så här års.

Jag tittade i min svampbok och sommartickan var snarlik. Men du har nog rätt ! När jag tänker ticka, så är det svamp utan fot, fastväxta på träd, stubbar och inte med skivor. Men det finns tydligen många varianter. Lena

Mitt fynd var med största sannolikhet strumpticka (Polyporus varius).
Joachim K prickade helt rätt.
Jag kollade den på google och den fanns i samma grå färgvariant.
OBS! Den hade gråvitt porlager inte skivor.

Såg mängder av små, bruna skålsvampar med smal fot, vad heter dom och en toppig svamp i mörkare brunt, brun fot och vita skivor. Storlek som en tvåkrona. Båda arterna växte bredvid stubbar där avverkning skedda för tre år sedan. Lena

Lena, skålsvamparna kan kanske vara sippskål, om det växte vit- eller gulsippor där.

TACK TONY, DU HADE RÄTT, HITTADE EN BILD PÅ DEN NÄR JAG FICK ETT NAMN. LENA

Den lilla svampen jag såg idag , vad kan det vara måntro.
Försökte söka i boken, men icke.

Brun hatt med pukel,
bruna fria skivor och brun smal fot.

Från en femtioörings storlek till femkrona och växte i gräset på en gammal skogsväg. Lena

Förutom kotteskivlingarna och kottehättan som ju har ganska bleka skivor, finns det två andra arter som jag brukar hitta under våren:

Den ena är vårrödskivling, Entoloma vernum, som har tydligt pucklig hatt och gråbruna skivor som sedan får en rödare ton. De växer ofta i små täta klungor, nästan tuvade.
Den andra är vårbroking, Panaeolus ater, som har spinkig fot och är väldigt mörkt brun till att börja med. Ganska snart blir både hatt och fot blekare och gulaktig på den, medan skivorna blir mörkt bruna, nästan svarta.

Tack för det Irene, då lutar jag åt vårbroking. Lena