Gamla exemplar av grovticka (Phaeolus schweinitzii) är det enda alternativ jag kan komma på.

Bra förslag, Irene. Jag tänkte annars att det möjligen kunde vara tallharticka - Inonotus triquetra, som jag aldrig sett. Har du?

Jag har aldrig sett tallharticka i verkligheten (vad jag vet). Den ska vara snarlik luddticka till växtsätt, konsistens och utseende, med trekantig form, d.v.s. hatten är tunn och skarp vid kanten och gradvis tjockare mot mitten. Inte som grovtickans större och mer jämntjocka, flata “tallrikar”.

Är arterna vedticka(Phellinus viticola) och brun borstticka (Coriolopsis gallica) för små för att det skulle kunna handla om någon av dem? Fel substrat kanske? Kan detta för dåligt.

Vedticka växer mest på gran och borsttickor på lövved. De får inte så stora hattar heller. Det underlättar mycket (för att inte kalla det en nödvändighet) att känna till substratet, och tall har ett annat urval hattbildande tickor än t.ex. gran.
Här i bokstavsordning:
Dichomitus squalens, skorpticka (mycket sällsynt)
Diplomitoporus flavescens, gulporig ticka (ännu mer sällsynt)
Fomitopsis pinicola, klibbticka (vanligare på gran)
Gloeophyllum protractum, tallstocksticka (sällsynt)
Gloeophyllum sepiarium, vedmussling (vanligare på gran)
Heterobasidion annosum, rotticka (också vanligare på gran)
Inonotus triqueter, tallharticka (mycket sällsynt)
Ischnoderma benzoinum, sotticka (vanligare på gran)
Leptoporus mollis, kötticka (vanligast på gran)
Oligoporus fragilis, blödticka
Oligoporus guttulatus, gropticka (sällsynt, mycket ovanlig på tall)
Oligoporus lateritius (svagt hattbildande, sällsynt)
Oligoporus leucomallellus (svagt hattbildande)
Oligoporus ptychogaster, pulverticka (vanligare på gran)
Phaeolus schweinitzii, grovticka (vanligast på tall, men även gran och lärk)
Phellinus nigrolimitatus, gränsticka (sällsynt på tall och oftast utan hattbildning)
Phellinus pini, tallticka (växer oftast högt upp på gamla, levande träd)
Phellinus viticola, vedticka (vanlig på gran, sällsynt på tall)
Pycnoporellus fulgens, brandticka (sällsynt, mest på gran)
Skeletocutis amorpha, gullticka (blek och tunnköttig, ganska vanlig på tallstubbar)
Skeletocutis carneogrisea, isabellticka (liknar föregående, vanligast på gran)
Trichaptum fuscoviolaceum, violtagging (tunnköttig med violett, rynkigt till taggigt porlager, tallens motsvarighet till granens violticka)
Trichaptum laricinum, violmussling (har skivor istället för porer, sällsynt och vanligare på gran)
Till dessa kommer förstås ett antal bleka, resupinata (ej hattbildande) arter.

Tänkte bara förtydliga att arterna i listan är sådana man kan förvänta sig att hitta på tall.

Tack för listan, Irene.
Men jag noterar att det alltså är förhållandevis få hattbildande arter som är någorlunda vanliga på tall.
Finns det förresten något bra sätt att skilja på violtagging och violticka i fält? Jag ser att substratet verkar ha stor betydelse, men inte tillräckligt antar jag.

Det förekommer fynduppgifter om violticka på tall och violtagging på gran.
Det är inte bara svamparna som kan ha fått fel namn vid rapportering. Eventuella felbestämningar av substraten innebär ju också en ökad felmarginal, men det kan inte uteslutas att enstaka tallar i utpräglad granskogsmiljö kan få violtickor, och att violtagging någon gång kan påträffas på granar i tallskogsmiljö.

Jag upplever inget problem att kunna skilja arterna åt. Violtickan har mycket små porer, något kantiga emellanåt, men inte nära hattkanten. Violtaggingen har ofta korta ådror närmast hattkanten så att den ser rynkig ut, och väl utvecklade fruktkroppar blir tydligt taggiga. Ifall man är tveksam och tycker att det man har hittat ser ut som ett mellanting, är det mest sannolikt violtagging.

Av arterna i listan som får stora och tydliga hattar, är det den vanliga klibbtickan som man oftast ser, trots att den är vanligare på gran.
Både grovticka och tallticka är relativt sällsynta, och hittas mest i bestånd med riktigt gamla träd.

violticka hittar du både på gran och tall, skillnaden mellan den och violtaggingen är att V.tagging är alltid på tall och som ung har den tydliga taggar, violtickan startar med porer som splitsas upp och kan gamla ex uppfattas som taggar, skitsvåra arter att skilja åt om man inte följt den som unga

Intressant att få ta del av era erfarenheter av arterna. Jag har ofta varit tveksam till att försöka bestämma dem i fält, men med viss vana klarar man det nog förstår jag. Åtminstone om det finns fruktkroppar i olika åldersstadier. Ska titta lite nogrannare på dem framöver.

Igår såg jag många små ( 2-5 cm breda) vitaktiga tickor på en rönn. Porlagret var ljust
och de var hårda. Kanske var de kvar sedan förra året ?
Någon som vet vad de heter, hittar ingen som stämmer i boken. Lena

Vit hård ticka på rönn kan vara lönnticka, Oxyporus populinus.

Lena du skrver inte hur tickorna ser ut, om det är hattar eller resupinata (tilltrykta stammen) tickor. Troligtvis är det svamp som varit med en vinter, ettåriga blir ofta vit/grå.
leta i din bok under släktet Trametes, eller ev. Lenzites

kan även vara slingerticka Cerrena unicolor

Nu har jag tittat på tickorna du namngav och “Trametes hirsula”. stämmer nog bra. Hattar, påminde om violtickorna jag såg tidigare men endel var större men ändå små, om man jämför med andra vanliga tickor. Förstår du någonting av min konstiga förklaring.  Lena

Väntar på att någon smart ung man /kvinna skall slinka in så att de visar mig hur jag “skickar bilder”. Vågar ej försöka igen.

Lena . jag har skrivit en bok om tickor (tickboken) om du är intresserad av denna svamp grupp så säljs boken på Riksmuseets museishop

Jag kan intyga att Tickboken är en trevlig bok som passar alla, både nybörjare och andra som har hållit på lite längre. En bok med bilder på nästan alla svenska tickor är det många som har saknat tidigare.
När man har hittat en tänkbar art där och har fått ett vetenskapligt namn, går det bra att söka fler bilder och beskrivningar med hjälp av Google. Lita inte alltför mycket på att arterna är rätt bestämda där, bara.

En enkel och bra bestämningsnyckel finns här (på norska):
http://biologi.uio.no/bot/ascomycetes/NorskePores_key.htm

Fantastiskt bra bilder, och med uppgifter om vilka trädslag arterna har hittats på, finns på den här tjeckiska sidan (engelskspråkig):
http://botanika.bf.jcu.cz/mykologie/polypores/index.html

Artbeskrivningar på svenska, med uppgifter om substrat och utbredning finns här:
http://www.algonet.se/~fungus/tickor.html