http://www.irm.se/Default.aspx?id=173
http://www.laxagillet.se/2002varberg.htm
http://www.bistro-boheme.se/bistro/evening.asp
Hej!
Vi som gillar gula kantareller är inte alldeles ensamma…
God svampsommar till alla!
Hans, att ge upp kampen är att medge att man har fel.
Menyerna som finns att beskåda via relaterade länkar ser inbjudande ut. Duktiga kockar kan sin sak, nämligen att laga god mat där prima råvaror är A och O. Däremot har de flesta dålig kunskap om svamp och kan därmed inte förväntas känna till att kantarell är kantarell och att trattkantarell är trattkantarell.
Härmed är debatten i full gång igen och vi kan alla se fram mot ytterligare spännande läsning…
Att just Klas och Hans, som måste räknas till de goda svampkännarna, visar upp en konservativ inställning till svenska svampnamn, kan väl inte betyda något annat än att de är ute efter mothugg för att samla argument för ett namnbyte till “gul kantarell”?
För annars tycker jag att krigandet för bevarande av artnamnet “kantarell” bara ger intryck av att vilja bevara okunskap bland allmänheten om artgruppen kantareller…
Det är ju framför allt de som är medvetna om att det finns mer än en art av kantareller som har tagit för vana att förtydliga med “gul kantarell”. Eftersom den benämningen knappast kan missförstås, tycker jag att de ska fortsätta med det.
För övrigt finns det folk som fortfarande påstår att jorden är platt som en pannkaka också.
Jag gillar också så kallade gula kantareller, men de HETER INTE SÅ! Gul kantarell är nog ett bättre namn, men det är felaktigt! Hur kan man uppfatta försök att upplysa allmännheten som ett försök att bevara dess okunskap?? Vår uppfattning är inte konservativ, den är aktuell. Gul kantarell är ett exempel på språkligt förfall.
Jag kan inte se fara i att förändra språket så det blir tydligare.
I de flesta fall är det tvärtom.
Förkortningar och slang blir accepterade som det korrekta.
Fast å andra sidan så skulle vi säga “telegrafverket” och “automobil” om inte det var så.
Men jag tycker ändå “gul kantarell” är bra beskrivande svenska.
Om vi kör på med det, så kanske vi får en ändring tillslut även i böckerna.
jag förstår era inlägg om att ni vill förtydliga artens namn, om den nu skall heta “gul” kantarell så ta upp saken med den namnkommite som finns för våra svampnamn. Att det är många som säger “gul” kantarell är inget skäl att ändra, Det finns jättemånga i vårt land som pratar Rinkebysvenska (blattesvenska) men för den sakens skull skall väl inte rikssvenskan ändras
Det är lika befängt att säga “gul kantarell” som det skulle vara att säga “svartvit skata” om en skata. Det finns andra fågelarter där ordet “skata” ingår, t.ex. strandskata och törnskata.
Det kanske är lika bra att börja säga “svartvit skata” så att folk förstår vilken fågelart man talar om. Allvarligt talat: om någon är så urbota korkad så han/hon inte förstår vad “idag har jag plockat kantareller” eller “idag såg jag en skata” innebär så är jag skapt som en nors.
Varför ska man krångla till självklarheter och samtidigt påstå att det handlar om “språklig utveckling”?
Irene A. skriver:
“För annars tycker jag att krigandet för bevarande av artnamnet “kantarell” bara ger intryck av att vilja bevara okunskap bland allmänheten om artgruppen kantareller”... Bevara okunskap? Jag häpnar! Om man tror att man måste förtydliga självklarheter så har man låga tankar om andra människor förmåga att begripa sammanhang.
Bengt, nog förstår jag vad du menar med att kantarell ska kallas kantarell. Det är som att läsa skriften “Svenska svampnamn” som en troende läser bibeln. Där och ingen annanstans finns sanningen!
Men vi kan ta en parallell: Den art som officiellt bara heter “blodriska”, benämns lika ofta granblodriska, och det officiella namnet på tallblodriskan är av någon outgrundlig anledning “läcker riska”.
Är det lika urbota korkat att kalla de respektive arterna gran- respektive tallblodriska som att skilja på ett par närstående kantarellarter med epiteten “gul” respektive “blek”?
Apropå svampnamnskommittén som Klas nämnde, har jag förresten hört att man planerar en ny utgåva av Svenska svampnamn, så det kanske är läge att skriva och föreslå en namnändring..
Om jag säger så här: “I dag plockade jag kantareller”. Vad är det då som kan missförstås? “I dag såg jag en skata”. Vad är det då som kan missförstås? Om man nu plockade bleka kantareller så har det ju ingen som helst betydelse. Det var inte trattkantareller eller svart kantarell eller fläckkantarell. Det var helt enkelt kantareller. Detta har vanligt folk förstått i alla tider och det verkar enbart vara en modesak att tro att man plötsligt måste vara övertydlig. Löjligt, var ordet.
Oj oj, och här som jag bjöd på en gratischans att argumentera _mot_ namnet gul kantarell..!
Blek kantarell brukar omnämnas både som variant (varietet)(Cantharellus cibarius var. pallens) och som art (Cantharellus pallens), men den har ändå ett eget svenskt namn. Detsamma gäller ametistkantarell (Cantharellus cibarius var. amethysteus resp. Cantharellus amethysteus), och hittills har jag inte sett någon protestera mot detta svenska namn.
Visst kan man hävda att C. cibarius bara ska heta “kantarell”, men i så fall blir det som en kollektiv benämning på flera arter/varianter av kantareller.
En logisk följd borde i alla fall vara att den vanliga gula varianten, Cantharellus cibarius (var. cibarius) också får ett eget namn.
Det där med att bestämma var gränsen ska gå mellan art och varietet har aldrig varit enkelt - ofta upphov till ständigt pågående diskussioner.. Före DNA-analysernas tid brukade man säga att minst tre säkra kännetecken behövdes för att skilja en art från en annan. Idag tror jag inte att den regeln gäller längre, men den har inte ersatts av någon annan entydig regel heller.
Jag har hittills hållit mig borta från kantarelldiskussionen men jag har följt den med intresse. Uppenbarligen finns ett behov att kalla kantarell för mer än bara kantarell, konstigare än så är det inte. Det är språkbruket hos folket som styr vilka ord som så småningom hamnar i ordlistorna och inte tvärtom! Nya ord och begrepp uppfinns kontinuerligt, de är föränderliga och försvinner eller byts ut om majoriteten finner dem onödiga eller otillräckliga. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att man i möjligaste mån använder de ord, formuleringar och svampnamn som rekommenderas av de centrala organ som finns (Svenska Akademien, Svenska språknämnden, kommittén för svenska svampnamn osv…) för att minimera missförstånd i den språkliga kommunikationen.
Här kommer en fråga riktad till er motståndare till namnet ”gul kantarell”: Om man i en enkel mening och vardagligt tal vill förklara att man plockat fruktkroppar av arten kantarell, hur ska man bäst formulera sig då?
Formuleringen ”I dag plockade jag kantareller” som Bengt Sandh föreslog ser jag inte som ett genomtänkt förslag eftersom den kan betyda att man plockat fruktkroppar av _arten_ kantarell likväl som att man plockat fruktkroppar av _släktet_ kantareller (har man t ex plockat trattkantarell och blek kantarell så kan man korrekt påstå att man har plockat kantareller).
Det mest korrekta alternativ som jag kan komma på är ”I dag plockade jag fruktkroppar av arten kantarell”, men det passar liksom inte riktigt i vardagliga sammanhang.
”I dag plockade jag gula kantareller” tycker jag är en bra, enkel och kort formulering som svårligen kan missuppfattas.
Jag är ute på Landsort några dagar och kommer inte att kunna läsa ev. svar förrän på onsdag, men jag är nyfiken och ser fram emot att få läsa era förslag när jag är tillbaka!
Hej så länge!
————-
Tankenöt: Är påståendet ”trattkantareller är inte kantareller” sant eller falskt?
Facit: Det beror på avsändarens avsikt. Menar man att trattkantareller inte hör till _arten_ kantarell så är påståendet sant. Menar man att trattkantareller inte hör till _släktet_ kantareller så är påståendet falskt (i alla fall än så länge, men det ser ut som att trattkantarellen kanske kommer flyttas över till trumpetsvamparna i släktet Craterellus, men det är en helt annan diskussion ;-)).
Jag upprepar vad jag har sagt tidigare: Vilket är problemet? Är det möjligen att plötsligt, efter att folk har plockat kantareller i kanske hundra år, inte begriper vad man menar när man säger: “i dag har jag plockat kantareller”. Har vi blivit sämre på att förstå enkla ord och meningar? Varför skulle den vanlige Svensson plötsligt inte begripa vad man menar? Vet folk inte längre vad en kantarell är för något? Måste man säga “gul kantarell” för att göra sig förstådd?
Jag skulle med lätthet acceptera begreppet om jag kunde få förklarat varför det är så viktigt att lägga till “gul” när alla ändå vet att kantarellen är gul. Fråga vilket barn du vill vad det är för färg på en kantarell. Svaret blir alltid detsamma, nämligen “gul”.
För er som inte tycker att detta är en självklarhet är det naturligtvis fritt fram att säga gul kantarell så att missförstånd undviks. Ska man försvara detta sätt att uttrycka sig så måste man också tycka att det är logiskt att säga: “titta, där simmar en vit svan”! (Det finns svarta svanar också). Gäller även mitt tidigare exempel “svartvit skata” i st.f. skata. Allt för att folk ska förstå vad man menar.
Om man inte är ornitolog och inte vet skillnaden mellan olika arter, eller bryr sig särskilt mycket om vilken sorts svan man ser, är det inget fel att säga: “titta, där simmar en svan”.
Men, häruppe i norr ser man nästan bara sångsvanar, och skulle jag få syn på en knölsvan, säger jag givetvis: “titta, där simmar en knölsvan”.
Förstår du, Bengt, varför uttrycket “svan” är otillräckligt då?
OK, beteckningen “vanlig kantarell” har också förekommit, och skulle kunna vara användbart även om den är mycket sällsynt i Norrlands inland.
En sökning hos Google ger 45 träffar på “vanlig kantarell” och 304 på “gul kantarell”. Visserligen är 132 av de senare från Svampguidens forum, men det är ändå en övertygande majoritet som har föredragit att använda beteckningen “gul kantarell”.
Dessutom tror jag att namnkommittén försöker undvika epitetet “vanlig”.
Angående nästa inlägg:
“C. cibarius heter kantarell. Släktet Cantharellus och C. cibarius i pluralis heter kantareller.”
Menar du då att ett fynd av “en kantarell” inte kan avse ett fynd av en obestämd art tillhörande släktet Cantharellus - bara om man hittar “kantareller” i pluralis??
Shit. Ni har tappat mig med släkt och artnamn.
Jag kan bara säga att som glad amatör så kommer jag att fortsätta kalla den “Gul kantarell”.
Jag vet att några här kommer att kalla mig för just “amatör”, och då har jag väl ingen talan.
Men jag tror att många tycker som mig, och varför ska alltid alla experter få som de vill.
Det är viktigt att ha regler i Svenskan, men de borde lyssna till språkändvändningen i vardagen och inte snöa in sig i de reglerna hela tiden.
Om de fick bestämma skulle alla dialekter och slanguttryck försvinna enligt “motståndarnas” argument, och vi skulle prata rixsvenska hela bunten.
Det skulle vara trist.
Bengt! Måste tyvärr säga att jag tycker du har fastnat i dina argument och bara mal.
Låter som du försvara dig själv numera.
Jag vet att frågan om Kantarell/Gulkantarell är en svensk fråga, men tyckte att ni kanske ville veta vad andra länder har för namn.
Norge /kantarell, Danmark/ Almindelig Kantarel, även hittat namn på Bleg Kantarel, Ametystkantarel, Svaertnande kantarel Frankrike/Chantereelle Tyskland/ Echter Pfifferling, i engelska Philips hittar jag namnet Chantarelle, i amerikanska Philips samma namn, där hittar jag några till som White Chantarelle (C.subalbidus), Red Chantarelle (C.cinnabarinus), Ingenstans hittar jag någon färg framför namnet kantarell på C.cobarius, i dom länderna kanske man klarar av att veta att det är en kantarell utan färg framför namnet, eller också gör man det inte
Här finns några andra exempel på andra länders namn:
http://www.hlasek.com/cantharellus_cibarius_a2863.html
Bra vinkling, Klas, men att vara selektiv i urvalet av namn (må vara medvetet eller omedvetet), det håller inte i det här fallet.
Det är nog snarare så att det är ganska få länder som över huvud taget har en officiell lista på svampnamn, och därför har en lite yvig namnflora. Norge och Danmark har officiella listor, och i Frankrike håller man i alla fall på att utarbeta en. Finland har en också, men de finlandssvenska namnen verkar inte alltid vara konsekventa. Hur det är i England och USA vet jag inte. Tror inte att jag ids undersöka det heller.
Angående klas felskrivning tidigare-bekymra dig inte! Det är ju ändå så många som tycker att den här arten inte behöver något namn förutom släktnamnet.Jag tycker vi tar bort cibarius i det latinska namnet så vi får någon slags logik!( Om det nu bara ska heta kantarell)
Det var i alla fall intressant att Klas tog upp jämförelsen med andra länder. På många håll används flera alternativa namn, särskilt på populära och välkända arter som vår vanliga gula kantarell. Kärt barn har många namn, och det respekteras så länge det inte är någon risk för missförstånd.
Oj, det här blev verkligen en het debatt… Hoppas diskussionen kan fortsätta utan allt för magstarka pikar och påhopp. Såg att det inte kommit in ett enda förslag på alternativ till formuleringen ”I dag plockade jag kantareller”.
För att förtydliga min ståndpunkt: Ordet ”gul” före kantarell är inte till för att betona att kantarellen är gul som många av er verkar tro. Det handlar helt enkelt om att man i vissa sammanhang vill förtydliga vilken art man avser genom att använda ett epitet. Namnet ”vanlig kantarell” skulle fylla exakt samma funktion.
Det är inte utan anledning som svampboksförfattare ofta använder ordet ”vanlig” för att förtydliga beskrivningar av skillnaden mellan blek kantarell och kantarell:
* I Norstedts stora svampbok översatt av Stig Jacobsson står i texten om blek kantarell:
”Den står mycket nära vanlig kantarell…”
* I Bo Nyléns Svampar i skog & mark kan man läsa: ”Lukten framträder liksom smaken mindre utpräglat hos den bleka kantarellen än hos den vanliga…” och beskriver om hatten: ”Den blir dock sällan så trattformig som hos vanlig kantarell”.
* I den klassiska Svampar i naturen, kulturen, köket av Olle Persson m.fl. står: ”Denna kantarell är kraftigare än den vanliga” och ”Den har lika fin smak som vanlig kantarell”.
* I det förträffliga och respekterade verket Svampar av Ryman & Holmåsen kan man läsa: ”Utmärkt matsvamp, av många ansedd som bättre än den vanliga kantarellen”
Jag tror inte författarna till ovanstående meningar hela tiden vill betona att arten kantarell är mer _vanligt_ förekommande i naturen än blek kantarell. De använder helt enkelt ordet ”vanlig” för att förtydliga vilken art de avser.
Testa att ta bort ordet ”vanlig” i ovanstående formuleringar och lyssna på meningen, låter det bättre? Att ge kantarellen ett eget epitet skulle medföra att ordet ”vanlig” i ovanstående sammanhang blir överflödigt. Nya Svampboken är en av få svampböcker som försöker att undvika att använda epitet och skriver bl a: ”Blek kantarell är ganska lätt att skilja från kantarell”.
Jag tror att många av de som här på forumet skriver ”gul” gör det av exakt samma anledning som många svampboksförfattare använder epitetet ”vanlig”: För att förtydliga vilken art de avser, eller helt enkelt för att de tycker att meningen låter bättre ur ett rent språkligt perspektiv.
Svar till Klas:
I min kommande svampbok (utgivning hösten 2007, ICA bokförlag) använder jag följande text om blek kantarell:
”Svampköttet är gulvitt och har samma doft och smak som vanlig kantarell” och att ”Den är minst lika välsmakande som vanlig kantarell…” (eftersom jag tycker att meningarna inte låter lika bra utan ordet ”vanlig”).
Som motprestation kanske du kan berätta vad du kommer att skriva om kantarell/blek kantarell i din kommande bok? :-)
Soliga vårsvamphälsningar
ok Micke hoppas bara att jag inte startar upp det på nytt.
Kantarell Cantharellus cibarius:
Denna svamp som en del felaktigt envisas att kalla “gul kantarell” behöver kanske ingen större presentation, svampen är trattformad och den har inga skivor utan åsar på hattens utsida, ibland kan kantarellen bli riktigt stor, den största jag hittat var 16, 5 cm över hatten, normal måttet är 10-12 cm. Svampen är gul. Ofta så kommer kantarellen ganska tidigt på sommaren, ungefär vid midsommartid då kallar en del den för sommarkantarell, trots att det är samma svamp som finns på hösten, ja det är konstigt vad kärt barn kan ha många namn. Du hittar svampen över nästan hela Sverige, lite svårt ibland i Lapplands inland.
Du kan hitta den på mycket olika ställen, och ibland så ser den lite olika ut. I gräset under ekar, i barrskog, i fjällbjörkskogen.
Man kan förväxla kantarellen med, Falsk kantarell eller som den också heter Narrkantarell Hygrophoropsis aurantiaca det är en mera orange svamp som är tunnare än kantarell, och den har skivor. Den anses inte som giftig, men det finns rapporter om illamående.
Blek Kantarell Cantarellus pallens:
Detta är tjockare och knubbigare svamp än kantarell, hattöversidan är vit (vitaktig) och åsarna på under (ut) sidan är gula, hatten blir ca max.12 cm i diameter, foten 4 cm. hög, man kan hitta den i södra och mellersta Sverige, under sommaren till hösten, du hittar blek kantarell främst i gräs under ek och i hassellundar. Den har en något annorlunda smak och tuggmotstånd än kantarell (till det bättre tycker jag)
Tack för förhandsvisningen!
Ja, du har lyckats beskriva skillnaderna bra utan att använda onödiga epitet. Och självklart kommer inte jag heller att använda mig av “gul kantarell” så länge det inte är ett godkänt namn.
Är det inte blek kantarell som förr kallades för “sommarkantarell”?
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
