Dom inventeringar som görs av bl.a svampklubbar är ju obefintlig, i det stora hela eller?
Dom springer runt i en dunge i en klunga? och ut ifrån det bestämmer vad som är sällsynt?
Tror ni missar ganska mkt. tyvärr.
Ska bidra med rapporter själv:) jag lovar.
Men anser att artportalen är ganska för långsökt krånglig..för att rapportera varje dag, eftersom jag rör mig varje.. dag…lite trist.

Svampstaff, du har rätt i att det fortfarande finns stora luckor i kunskaperna om svamparnas förekomster, men det gäller knappast Östergötland - för visst är det i de trakterna du rör dig mest?
Jag kan berätta att där finns en av de allra flitigaste inventerarna/rapportörerna av svampfynd. Hittills är ca 40 lokaler för tegelticka rapporterade i Östergötland. Du kan kolla själv och lägga ihop fynden från Artportalen och http://fungus.dataservice.se/

Om “din” skog är en av dem, eller den 41:a, spelar nog mindre roll för bedömningen av artens förekomst. Den är rätt vanlig i södra och västra Sverige, mer sporadisk i de östra delarna, saknas helt i norr (där man istället kan hitta den snarlika skivtickan om man har tur).

Det finns omkring 1000 fynduppgifter av tegelticka i Sverige. Skulle inte tro att det är ett resultat av att folk i svampklubbarna “springer runt i en dunge i en klunga”...

Arten räknas som en signalart eftersom den kräver tillgång på död ved i en specell miljö.
http://www-umea.slu.se/miljodata/webrod/ekkatsv/svvisa.asp?nr=3781

Massförekomster på enskilda fyndplatser betyder att det förmodligen är en fin svamplokal med potential att innehålla andra och sällsyntare arter, det gör inte artens värde mindre.

När man, framförallt som privatperson/klubb, men även utbildat folk ska inventera och skilja två lika arter från varandra, och den ena arten står som “sällsynt” eller liknande i svampfloran så påverkar det utgången av artbestämningen. Det är jag övertygad om.

Sedan utbildas knappt biologer på svamp. Ytterst lite får de lära sig i sin utbildning, resten får se komplettera själva eller med hjälp av någon kurs.

Utbildningen till svampkonsulent ger inte heller den igentligen någon djupare svampkunskap. Utbildningen uppfyller sitt syfte. Konsulenterna kan hålla svampcirklar osv. Däremot skulle det behövas fler som specialiserar sig på någon grupp. T.ex. på våra ganska dåligt utforskade hättor och småsvampar. De är nästan bortglömda. Hoppas någon tar upp tråden efter Elfström

EA, du har en hel del poänger i det du skriver. Svamprapporterna är till övervägande delen gjorda av glada amatörer, inte utbildade biologer.

Det som mest påverkar utgången av artbestämningen är i första hand hur kända arterna är, och det händer säkert ofta att en art bestäms efter sannolikhet istället för att undersökas noggrannare. Å andra sidan blir en hotklassad eller sällsynt art oftare rapporterad än en art som uppfattas som trivial.

Arter som är svåra att artbestämma och därför ofta saknas i svampböckerna, blir starkt underrepresenterade (hättor och andra småsvampar är bra exempel).
Därför hoppas jag att möjligheterna i bl.a. Artportalen verkligen utnyttjas, inte minst genom att den expertis som ändå finns, även lägger in bilder och extra information om de arter de har identifierat, så att den också kan tjäna som “lärobok” åt andra inventerare.

Sen tycker jag förstås att Artportalens artlistor också borde uppdateras lite oftare med nyupptäckta och nybeskrivna arter.

tegeltickan finns inte med i boken Signalarter, om den är det så måste den blivit det efter bokens tillkomst

Jag tror dig Klas - jag har inte tittat i Signalarter (har inte boken hemma), däremot är den stjärnmärkt i Ekologiska katalogen, d.v.s. “indikerar höga naturvärden”.