Släktet Scutellinia har ca 25 arter i Norden, men än så länge har inte så många arter hittats i Sverige (endast 6 arter i Ekologiska katalogen).

http://www-umea.slu.se/miljodata/webrod/ekkatsv/svsok.asp?metod=1&art=Scutellinia

Den vanliga ögonskålen, S. scutellata, kan man bara känna sig någorlunda säker på om skålen är riktigt röd och stor, d.v.s. uppemot 15 mm bred, och har mörka ögonhår som är uppåt 1,5 mm långa.

Andra arter är oftast mindre och har antingen andra färger (mer orange eller brunaktiga), eller kortare eller blekare hår.

För att vara helt säker krävs mikroskopering av håren och sporerna (förhoppningsvis mogna sådana).

Exempel på förväxlingsarter är Scutellinia cejpii, pilatii, trechispora m.fl.

Tack Irene!
Är inte Scutellinia trechispora klotsporig ögonskål så att säga en ögonskål?
Vet du var de växer?
Det verkar som om S. scutellata är allmän så då finns det chans att någon gång få träffa på den.
Sen är nog ett mikroskop en bra investering om man skall vara säker på vissa svampar.

Man brukar kalla alla Scutellinia-arter för ögonskålar. Även om en del fynduppgifter av ögonskål säkert har varit andra arter än scutellata, tror jag att det är den vanligaste.
Den klotsporiga har jag hittat på Gotland en gång, på marken - extremt kalkrikt just där.

Annars är vissa av arterna sydliga, andra är mest funna i alpin miljö. Av någon anledning är de flesta av arterna som är kända från Norden, hittade i Norge. Antingen har de en speciell miljö för dem där, eller någon eller några mykologer som verkligen har gått in för att försöka skilja dem åt..

Tack igen för dina utförliga svar. Det är så roligt att få veta mer.

jag har förutom scutellata sett crinita som är gul med kopparfärgade hår, subhirtella som växer på lerig mark, kergulensis och torrentis.
Andra orangeröda, håriga släkten är Cheilymenia (borstskålar) där flera arter växer på djurspillning, Anthracobia (kolskålar) som växer på brändmark och Melastiza (liten mönjeskål).