+ en stor sten

Men är det ett fd. torpställe eller dylikt då??
Jag har också hittat trädgårdsväxter mitt i ingenting i storskogen - där fanns en skylt om boplats senast bebodd på 1800-talet.
Det hinner växa och ändra sig mycket på 150 år och en del växter verkar ha övernaturliga förmågor att överleva..  : )

Nån som begravt något kanske; i bästa fall ett husdjur? Rhododendron gillar sur barrförna.

Nån som begravt något kanske; i bästa fall ett husdjur? Rhododendron gillar sur barrförna.

växterna var nyplanterade, etiketterna fanns kvar på dem, i höstas fanns de inte där

Går det att plantera, så går det att gräva ner…

Kanske det ska bli S Järnas nya experimentfält???

Tanken om en husdjursbegravning slog mig också. har nyligen sökt info om hur man gör av med avliden katt. Många tycks begrava dem i skogen, för kremeringen är dyr och man får ingen minnesplats om man inte är beredd att lägga ut en tusing ungefär.

Hittade en rododendronbuske modell grym i stjärnorpsravinen igår oxå??
Ingen civilisation där inte?Knepigt.

Hej på er Alla!

Tjusig rododendronbuske Svampstaff den var verkligen maffig kolla gärna till våren och se om den blommar och skriv vilken färg det är!

Klas det var mysko det du hittade i skogen som var planterat ett experiment kanske?
Eftersom lapparna på buskarna satt kvar! Annars var det många djur som var begravda där!
Var det bara grävt där buskarna satt?

Boman Tänk på om du gräver ner ett litet sällskapsdjur i skogen att lägga över några stora stenar eller annat,för de vilda djuren letar sig snart dit och gräver.

När jag var ute på svamppromenad så hittade jag ett älgskinn och andra rester i en grusås som ett jaktlag hade grävt ner,det var inte så fräscht på ett av mina bästa kantarellställen.

Om man vill begrava sin häst på egen mark så måste man ha länstyrelsens godkännande övriga djur vet jag inte vad som gäller!

stjärnorpsravinen har vart en del i slottsparken. Läs informationsskylten så ser du bakgrundshistorien. Vackert är det i vilket fall och kul med en “aktiv” ravin som fortfarande förändras.

På Söderåsen hittar jag Rododenronbuskar lite överallt, skulle tro att någon Slotts/godsherre aller så varit i farten. På Hallndåsen vid Rössjöholm finns det planteringar av en massa olka ädelgranar, cypreser m.m. i rätt stora bestånd/dungar, det var den gammle herren på Rössjöholms gods som hade dille på detta.

Tänkte inte gräva ned den, det är kompisens katt och hon valde kremering trots kostnaden. Jag hittade uppgiften om att begrava själv i skogen på nån kattsajt. Det verkade vara så de flesta gör.
Så för min del behöver ingen oroa sig, lovar.

I skogsbrynet intill sommarstugan har vi ett ställe som, trots att inga djur grävts ner på åratal, heter “Musbegravningen”. Den ligger snett bakom trädgårdkomposten, men framför nässelodlingen! Min dotter var i 4årsåldern helt besatt av begravningar, allt skulle sjungas och sörjas för, minsta snigel och gråsugga, men framför allt var det dvärgnäbbmöss hon hittade. Det blev en sommar full av ceremonier, och psalmer typ “Var bor du lilla råtta” och “Mössens julafton”. Idag står en torkvinda på platsen, men vi säjer fortfarande “Musbegravningen” om stället där vi torkar tvätt. Kan tillägga att 3 generationer mangrannt stod allvarliga och sjöng när domprosten Anna, 4 år,  höll mässa över den döda gråsuggan….