Innan man började bruka jorden var vi ju jägare och samlare så det är väl högst troligt att större läckra svampar hörde till det man “samlade”.
Det är dock bara ett eget antagande.
Vet man något om olika svamparters “invandring” i landet efter isavsmältningen?

Jag tror också att nomadfolken hade vissa kunskaper om svamp.
I så fall visste de säkert också att svamp inte alls gav lika mycket energi som t.ex. bär, nötter, rötter, kött eller fisk. Därför tvivlar jag på att svamp var någon basvara i maten. Hade de dessutom kunskap om att det fanns dödligt giftiga arter, borde det också ha gjort dem skeptiska till att äta svamp över huvud taget.

Om jag får tro något utan vetenskaplig grund, så har vi inte ätit svamp så värst länge.
Gissningsvis runt hundra år ?
Mina föräldrar plockade lite svamp redan på 40- 50-talet och de skulle vara runt 85 - 90 år om de levt idag. Likaså gamla grannar jag har nu säger, de är ju ” komat “.
det var nog ingen föda för gemene man, men om jag har förstått det rätt, åt adeln svamp, importerad och odlad .
Jag ser framemot om någon har fakta. Lena

Om jag har förstått det rätt började användningen av svamp i matlagningen här så smått under 1700-talet på slott och herrgårdar, påverkade av vanor från kontinenten. Det är nog ungefär 100 år sen det nådde ut på allvar till allmänheten. Elias Fries propagerade för svamparna på 1860-talet, men att köpa hans böcker var knappast något som folk i allmänhet hade råd med då.

I Ostasien finns en mycket längre tradition, och det kanske var därifrån idéerna kom med hjälp av Ostindiska kompaniet?

Hur är det egentligen med Karl-Johan-svampen?

Odlades den till den förste Bernadottens hov?

Eller var han bara förtjust i den och lät samla den till köket?

Har aldrig hört om att den odlas idag, så därför blev jag tveksam till hur det egentligen förhöll sig med Karl-Johan och hans svampar?

PS:
Undanber mig svar typ:
“Jag är Bernadotte och jag äter svampen!“DS