På senare tid har murklans ev giftighet diskuterats livligt.
I århundranden har människan njutit denna skogens delikatess. Nu är den förbjuden i EU.
Vad är grunden till detta? Det mest sannolika är främst att forskningen kring murklans giftighet är sorgligt mager mot bakgrund av larmrapporterna. Man kan likna resultaten vid de som publicerades om potatischips.
En tysk och en finsk undersökning gav vid handen att råttor kunde utveckla cancer om man injicerade gyromytrin (som murklan bildar) men även blev de sterila. Att dra några konklusiva slutsatser av detta är inte förenligt med vetenskap. Kemiska ämnen som introduceras i levande organismer har för all del möjlighet att framkalla olika sjukdomsförlopp. Det väsentliga är att råttor och människor reagerar olika på olika substanser. För övrigt finnsdet inte (vad jag har kunnat finna ) ett enda svårt förgiftningsfall av murkelförtäring. Däremot finnsdet fall publicerade där människkor har blivit sjuka av vad som har ansetts vara tjänliga svampar. Sannolikt har det berott på allergiska reaktioner, som ju även förekommer av de mest oskyldiga livsmedel, kanske är gyromytrinet ett starkt allergen.
Innan vi utmönstrar murklan krävs det offantligt mer forskning, och vore inte svamguidens ansvariga mer lämpliga för att balansera frågan, och kanske samarbeta mer med våra botaniker. Slutligen måste jag också klargöra att mykologi är ett forskningsfält som kräver stora insatser om vi t.o.m skal kunna äta Karl Johansvamp utan ångest.
Undrar just hur du definierar “svårt” förgiftningsfall..?
Tydligen räcker det inte med behov av sjukhusvård och/eller leverskador och hemolys.
Att det inte finns kända dödsfall här i Sverige sedan 1950-talet, beror enligt min mening på att information om murklornas (väl dokumenterade) giftighet - och hur de ska hanteras - har nått ut till allmänheten, samt att man inom vården har lärt sig behandla giftskadorna.
I Mellan- och Östeuropa sker dödsfall nästan årligen, bl.a. för att man äter betydligt större mängder av svamp än vi gör här, när tillgången är god. För 5-6 år sen presenterades en undersökning om svampförgiftningar som anmälts i Polen under åren 1953-1962: 138 fall gällde förtäring av stenmurkla. 100 av dessa krävde sjukhusvård, och 6 personer dog.
Det cancerogena ämnet i murklorna, metylhydrazin, är en nedbrytningsprodukt av gyromitrinet, som inte försvinner vid avkokning. Detta ämne är sedan tidigare en känd cancerogen.
Exakt hur farligt det kan vara för olika människor med olika arvsanlag, låter jag de lärde tvista om. Klart är i alla fall att farligheten och riskerna ökar med mängden man får i sig.
Men det allra farligaste är nog när folk lagar och äter svamp utan att ha en aning om vilka arter de har plockat.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.