Antagligen Karljohan ja. Närmare bestämt “sommarkarljohan” = finluden stensopp, den som var dagens svamp igår i Dagens nyheter. Om du hade fotograferat så att man hade sett fotens övre del och denna haft ett mörkare ådernät på  ljusare botten, hade man varit säker.

Förlåt. Tvärtom. Ljusare ådernät på mörkare botten. Oj, oj.

hans jag tycker att den ser ut att vara Björkens karl-johan Boletus betulicola

Nu har jag plockat upp den ur soporna och foten är ljus med brun skiftning på nedre delen. Inget ådernät, kanske för att det är en ” baby”.

vad fanns det för träd där du plockade den knappast ek o bok eller…

Hur hade den hamnat bland soporna?

Verkar vara årets första Karl-Johan-fynd.
Grattis!

Instämmer med Klas! En “kalle” med den blekt gråbeiga färgen skulle kunna vara Boletus betulicola.
Det finns mycket få fynd av den i landet, men det kan bero på att den dåligt känd och förbisedd - d.v.s. tas för en vanlig karljohan, fast med ovanligt blekgrå färg, och därför varken blir kontrollerad i mikroskop eller rapporterad.

Klas. det var en gammal stubbe av gran.( Porlagret vitt , köttet likaså och under hatthuden kunde anas en skiftning av rosa. )

Bo, tyckte du att jag skulle anrätta den ? Det har blivit på en tesked ungefär, för foten var dålig.

Lena fanns det björk i närheten, att den växte vid granstubbe har ingen betydelse, Svampen är en mykorr. och det med björk, spinner sina hyfer i och runt trädets finaste rötter(de som är längst ut). Ett träds rotsystem är åtminstånde lika stort som dess krona, så en som är kompis med en björk kan växa alldeles bredvid en t.ex gran, för det är där som rötterna på värdträdet slutar

Inte uteslutet att björk finns i närheten, skall kolla när jag har vägarna förbi. Platsen består till stor del av gran med inslag av björkar, brukar finna en hel del kantareller och karl-Johan där.

Lena, jag förstår inte… Växte svampen inte vid garagepelaren, eller vad det nu är på bilden?

Svar nej !
Jag måste stötta den lilla om jag skulle kunna fotografera den.

OK
När man inte vet storleken på pelaren och stenarna i verkligheten så blir det svårt att bedöma storleken på svampen.
Om den fyller en halv tallrik eller en tesked alltså!

Trodde oxå den växt upp bland stenarna vid pelaren och att den var typ fem gånger så stor då...
Grattis i alla fall till första stensoppen i år.
Kan visst vara en raritet oxå enligt vad fd amanuensen klas antyder…

Bo e. nej jag tycker inte att björkens karljohan är någon raritet, i alla fall inte i mina trakter, det är väl bara det att så få brytt sig om att artskilja den från KJ, delvis på att den inte ännu är beskriven i några matsvampböcker, i min kommande är denmed

Jag fick fel bilder med det första försöket, där hade jag skrivit var jag hittade den och hur stor den var. ( barrskog, ca: 5 cm hög ) Tittade idag, där har funnits björk, nu några ungbjörkar och rönnar i närheten.
Vad är det korrekta namnet på denna svamp då ?

Klas, har du nån uppfattning om det är någon skillnad i matsvamphänseende mellan olika typer av stensopp / Karl-Johan?

Har själv inte tidigare refelekterat över detta utan går mest på att de unga exemplaren med fastast konsistens är de mest lämpade för matbordet.

svampen har inte begåvats med något svenskt namn ännu, tror att jag i min bok har den som Björk-kalle eller björkens karl johan lat, Boletus betulicola.

lite olika smak är det naturligtvis på de olika KJ de är ju olika arter, men antagligen inte så stor skillnad. du som till skillnad från mej gillar KJ, kan väl testäta

Jag tycker att stensoppen är godast rå, när man steker den får den en anstrykning av fläskköttliknande smak tycker jag.
Kanske ska man testa den till griskött?
Det är nu väldigt sällan jag använder grisen i matlagning, men kanske är det här Karl-Johans främsta matpartner finns?

Annars använder jag Karl-Johan mest i svampblandningar där andra arter ofta förtar “grissmaken”!

Klas, har namnkommittén verkligen inte kommit på något bra svenskt namn på Boletus betulicola?

Jag vet att jag inte ska, men kan ändå inte upphöra att förvånas över “Ekologisk katalog..”. I bokversionen (1998) finns en liten prick för Boletus betulicola, alltså mindre allmän eller sällsyntare, och bara för norra mellansverige. Tittar man man på nätupplagan så är frekvensen “Tämligen allmän”.
Nu tror jag dock inte man ska tolka det som en explosionsartad utbredning på senare år. Det finns fler exempel på differans som jag kanske tar upp senare. Problemet som jag ser det är att man inte kan luta sig alltför mycket på markeringen för utbredning vilket är lite trist. Annars önskar jag allmänt fler svenska namn på de namnlösa.

inte vad jag vet Irene, så jag får väl göra som nylen, hitta på egna namn

Bo Nylén är bra på många sätt, men när det gäller egna uppfinningar av svenska svampnamn har han väl inte varit något riktigt bra föredöme.

Vi kan ju alltid döpa den till Lena M-Kalle? :-D