som jag behöver hjälp med. Tycker mig känna igen dom sen tidigare men har fått hjärnsläpp så jag blir glad över alla förslag ni kan ge mig. :)
Som vanligt dålig på trädslag och en del bilder kan vara lite suddiga men här kommer några serier med bilder.
Serie 1 växte på björk
Några gissningar då. 1an Fnöskticka
2/2 hjortticka, 2/3 gullpigg, 3, svårt men kanske en slemsvamp/plasmoidstadiet av Reticularia lycoperdon. 4an. En Vedplätt kanske men det kan oxå vara en liten skålsvamp! 5an, Eldticka, 6an, Slingerticka 7an Borstticka Men som sagt mina gissningar så ta dem inte på fullaste allvar utan vänta på en stjärna.
Tack JAS och Irene. Har kollat runt och tills vidare går jag efter era namnförslag, men ska hålla koll på en del och se om de förändras ngt. Ska speciellt följa upp det som växer på häggen. Den växer bara 50m från huset.
De jag håller med om är eldtickorna, stor hjortticka, gullpigg och vårplätt. Svårare med era sista förslag.. Borstticka brukar väl ha borts? Den här var slät, så zonticka verkar mer troligt.
Underlättar det ngt med kort i genomskärning? I så fall tar jag nya kort nästa helg när jag har tid igen att gå ut i skogen. :)
JAS, jag är tacksam även över dina gissningar för det ger mig ngt att kolla upp. Även om du ngn gång gissar fel så kollar jag upp dina förslag och lär mig ngt nytt. :)
Som borstticka har jag tidigare inte lagt upp bild på men är rätt säker på att det är vad jag har på den här bilden, eller har jag fel igen? :)
Tack Nadal.
Efter din beskrivning i en tidigare tråd kommer jag ihåg skillnad och likheter på slingerticka och borstticka. Då var det en slingerticka jag fotat men den här ser helt annorlunda ut på undersidan.
Om det inte finns fler sorter som har liknande utseende så känner jag mig säker den här gången. Men men… Har haft fel många gånger förut. :)
Hej Madde! Om det är en slemsvamp så kan den förändras rätt fort så kolla varje dag och fota.
Här kommer ett utdrag från Uno Eliassons bok Myxomyceter/slemsvampar.
Reticularia lycoperdon. Fruktkropp stor, ofta 1dm eller mer i utsträckning, täckt av gråvit eller silverfärgad hinna, som spricker upp vid mognad. Pseudokapillitium bestående av oregelbundna membranartade bildningar upprispade eller utdragna till trådar. Spormassa ljus chokladbrun; sporer 8 -9µm i diam., närmönstrade över större delen av ytan, tenderande att hänga samman i lösa klumpar. Arten tycks vara utpräglad vårart och är vanlig i slutet av april till början av juni men enstaka fruktkroppar kan uppträda även på hösten. Arten är vanlig i GBG:s botan naturpark framförallt på döda alar och kan sitta flera meter över marken. Plasmoiderna är stora, vita iögonfallande. En intressant studie över artens uppträdande i naturparken har publicerats av Sunhede 1973. Följande beskrivning baseras på hans arbete.
Det förefaller som om plasmodiet eller dess förstadier utvecklas inuti murken ved. Plasmodiet börjar sedan krypa ut på vedytan genom insektsgångar, sprickor eller porös ved. Förflyttningen ut till vedytan kan gå relativt snabbt, från knappt synbart till full storlek lite över 1 dm på mindre än 18tim. Så länge plasmodiet befinner sig i skenbart tillväxt, är ytan korallik knottrig. När tillväxten avstannar, blir ytan jämnare, och en ythinna bildas. När fruktkroppen är mogen, spricker ythinnan sönder, och spormassan blottas. Förflyttningen av plasmodiet från en dold plats inne i veden och ut till vedytan ger skenbart intryck av en snabb tillväxt, där den synliga delen av plasmodiet på ett antal timmar ökar från knappt synlig bildning till en plastmaklump upp till 3cm tjock och 15cm eller mer i utsträckning.
Oj. Tack JAS. Får se till att kolla upp den redan i morgon då. Kortet tog jag förra helgen men hade inte tid att lägga upp bilder förrän idag. Visste inte att det kunde växa så fort..
Beskrivningen låter väldigt likt det jag hittat och den såg ut att växa fram ur en spricka.
Riktigt intressant läsning.
Tack så jätte mkt än en gång:)
2:2 hjortticka.
2:3 ser mer ut som dvärggullhorn (går på tall) än gullpigg (går på gran.
3:1 ser ut som ett trollsmörsplasmodium men inte Reticularia lycoperdon (sotägg), men 3:2 och 3:3 avslöjar en (resupinat) ticka.
På 3:1 ser man också några småsaker nere till höger som skulle kunna vara en skålsvamp i släktet Pyrenopeziza.
4 vårplätt och någon Dacrymyces art.
6 tvåfärgsticka.
7 zonticka.
Hans, nu rör du till det med gullhornssläktingarna..
dvärggullhorn, Calocera furcata, går enbart på barrved, helst gran.
gullpigg, Calocera cornea, går framförallt på lövved - och den här sitter ju på en björk!
Sen finns en sällsynt gullklubba, Calocera glossoides, också. Den går väl mest på ek vad jag förstår.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
