Vad var det jag skrev igår, snön försvinner och snart skulle jag leta skålar! Idag hittade jag årets första marksvamp, på min egen tomt. En skål!
Jag ville ha det till vinterskål. Helt slät utsida och liten fot. Växer i ogödslad gräsmatta tillsammans med palmmossa, rölleka, gräs och diverse örter som för närvarande är svåra att identifiera. Marken är fortfarande tjälad.
Men så gjorde jag ett mikroskop-prepp och då hittade jag sporer som var cylindriska, 5-7x2-3 mikrometer. Detta stämmer inte med vinterskål. Så antingen är det inte vinterskål som jag har hittat, eller så fanns det främmande sporer i preparatet.
Om det inte är vinterskål, vad är det då?
Det är orättvist det här, jag har letat efter vinterskålar här i snart 10 års tid utan att lyckas, och plötsligt så hittar du och NadaL dem på flera ställen i år ;-)
Jag är ganska bra bekant med den från platser längs Dalälven. Enligt muntliga rapporter ett bra år för den där också nu.. Där har de vuxit i lövskogsbryn, ofta i kanten av betesmarker (eller f.d. betesmarker). Den verkar vilja ha död ved i marken - eller döda rötter, och gynnats av lättare slyröjning eller bete av buskage och småträd. Hur stämmer det med växtplatserna häruppe?
Jag hittar inga vettiga sporer på den här, men man kanske ändå kan tro på att det är en vinterskål?
Jag lider med dig, Irene! Men vad ska man göra när man snubblar över arter på den egna tomten! Det är bara att tacka och ta emot!
Jag vet inte om det finns död ved i marken. Det skulle i så fall vara rötter från den björk som en gång stod i närheten (stubben är säkert tio år gammal). Annars är det en s.k. gräsmatta som består mest av mossa. Sambon vill gödsla, men det vill inte jag! En hel del vaxskivlingar växte det där i höstas.
Ni får absolut inte gödsla!!
Rätt skött kan mycket spännande kika upp. En utmagrad gräsmatta blir ungefär lika som naturbetesmarken. Det är utmagring och åter utmagring som gäller. Ta även bort klippet när ni klipper gräsmattan så går det fortare. En giva gödsel och allt är förstört för en kanske 100 år eller mer!
Så klart ni inte ska gödsla om gräsmattan har förutsättningar att bli ett svampeldorado!
Läs här
http://www.dalafloran.se/trollius/nr_38_11.pdf
om hur gräsmattor kan bli när de är som bäst :-)
Jag som gammal trädgårdsanläggare sköter tomten i huset där vi bor, massor av mossa i gräsmattan och alla tjatar på mig om att hur kan du som har haft det som yrke att göra fina gräsmattor låta din se ut på detta viset? Hum, som det är sagt här innan, större flora och fauna och betydligt mindre jobb och en betydligt mjukare matta att vara på:) lite svamp har det oxå dykt upp i den de senaste åren.
Jag hittar bara fler och fler vinterskålar! Snötäcket försvinner just nu med en rasande fart från tomten, och så snart snön är borta så kommer det skålar! Eller så kommer de under snön, jag vet inte, jag har krafsat bort lite snö men inte lyckats hitta någon därunder än så länge. Men där det var snö igår finns det vinterskålar idag. Räknar nu till ett 20-tal ex. Irene, du är välkommen om du har vägarna förbi Obbola!
Tack, Skogsfrun, jag kanske hör av mig…!
En till vår/försommarskål att hålla utkik efter, är tulpanskål. Den står högt på min önskelista över arter jag vill se igen och fotografera mera (den brukar finnas samtidigt som bombmurklorna, ibland på samma ställen också).
Jag såg att Klas J (av alla människor) har hittat tulpanskål för tio år sen på Ön (av alla ställen)..
Jag har främst erfarenhet av att mikroskopera tickor, och där händer det då och då att det dyker upp främmande sporer. Oftast är det bara enstaka, men om svampen inte behagat producera några egna kan det leda till en felbestämning. I bästa fall hittar man andra sporer som känns mera rimliga och som förekommer i större mängd.
Var de främmande sporerna kommer ifrån kan man förstås bara spekulera i. Det kan handla om dåligt rengjorda redskap eller att kollekten legat i samma påse som en annan (vilket jag brukar undvika).
Skålsvampar har jag inte så stor erfarenhet av (utom i form av lavar)—men med tanke på svampens form kanske man även kan tänka sig att främmande sporer kan samlas där redan innan svampen plockas?
I så fall borde det vara vanligare med främmande sporer hos i skålsvampsprepp. Någon som kan bekräfta eller dementera den hypotesen?
Normalt hör skålsvampar till de lättaste och mest tacksamma att mikroskopera. Man skär ett tunt tvärsnitt av skålens vägg så att man får med allt, från hymeniet till utsidan. I vanliga fall kan man se sporsäckarna tydligt i hymeniet, och oftast mer eller mindre utvecklade sporer i dem. Sen kan man söka efter sporer av samma typ, men bättre utvecklade från sporsäckar som har öppnat sig. Fast med vinterskålarna är det så som andra här har påpekat, att de mognar väldigt sent, för det mesta inte alls.
Att det kan komma främmande sporer med, är inte så konstigt. Skålformen är ju som gjord för att samla på sig saker från omgivningen.
Tickor och skinn är fruktansvärda att mikroskopera tycker jag, särskilt gamla exemplar som har suttit ute länge efter spormognaden. Man brukar hitta alla möjliga sporer utom just de som hör till svampen, men då är det oftast andra detaljer som ska undersökas ändå. Hyfsystem, söljor, eventuella cystider och setor m.m.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
