Det finns en långfotad art med namet Gryromitra longipes.
Den beskrivs ungefär så här i finska Sienilehti 57(1):
Ofta långfotad, mössan 4-6 cm bred. Bästa kännetecknet jämfört med stenmurklan är den matta mössan med fnasig yta där det kan bildas “hål”. Det att hjärnan kan sitta i två lober som på sista bilden talas det också om. Hjärnvindlingarna är glesare och grövre. Foten är lång och färgen café-au-lait. Till det yttre ser den ut som om en för liten mössa sitter på en för stor fot. Sporerna är mer tjockväggiga, särskilt i ändan och det gör att de är mer trubbiga än stenmurklans sporer.
Finska forskare (Karstenia 44, 2004) tror att G. splendida, som Ryman omnämner, är en annan art med större sporer.
Det var som attan, hittade en länk med bilder här:
http://www.velutipes.com/natural/gyromitra_longipes.htm
Stämmer ju t.o.m. med den fnasiga foten (!)
Kontakta ännu hellre Ove Eriksson förstås, han har ju tagit på sig uppgiften att hålla igång en checklista över Svenska ascomyceter - och artnamnet finns inte med i den…
http://www8.umu.se/myconet/asco/indexASCO.html
Gyromitra splendida Raitv.
Syn. -
F: -
R: Raitviir 1974: 25. NM1: -. Huhtinen & Ruotsalainen 2004: 28. Medel
2006: 103.
E: -
H: in Sweden in a spruce forest.
S: LL (Jokkmokk parish, Messaure, damp and rich spruce (Picea abies)
forest near Stora Lule River, on old wood, 10.vi.2006, leg. Sonja
Kuoljok & Mats Karström, det Thomas Læssøe, C).
A: -
N: Note 238. Conspecific with G. longipes Harmaja? Molecular studies
necessary.
238. Gyromitra splendida Raitv. - New to Sweden
Sonja Kuoljok (in litt. 2007-03-06) informed that she and Mats Karström have found Gyromitra splendida Raitv. (det Thomas Læssøe) in a Natura 2000 area in Lule Lappmark. The species was described by Raitviir in 1974. A similar species, G. longipes, was described by Harmaja in 1979. Huhtinen & Ruotsalainen (2004) studied both species and concluded that they were conspecific. Medel (2006) came to the same result in his studies of the Gyromitra esculenta complex (G. esculenta, G. bubakii, G. longipes, G. splendida). G. splendida (incl. G. longipes) has ascomata with a lilac tinge, longer stipe and larger spores with longer apiculi. Medel gave the spores for G. splendida as 23-28 x 11,5-13,5 µm. The spores in the Swedish material were 28-30 x 13-14 µm. A molecular, phylogenetic analysis of, for instance, ITS sequences should give information whether G. longipes and G. splendida are conspecific or not. (OEE).
Flera frågetecken alltså - om det är två olika arter, och vilken de i så fall hittade i Lule Lappmark?
Sporskillnaden är ju inte så markant att man kan skilja arterna åt på det.
Och inte går det att hitta några bilder av G. splendida på webben heller..
Grattis!
Javisst ser man på bilderna att foten är högre och har en ljusbrun färg!
Jag skulle inte heller ha tagit den för vanlig stenmurkla utan säkert frågat på guiden om jag hittat en sån.
Nu är den väl så sällsynt att man får nöja sig med att se den på bild.
Ska du torka den och spara som raritet i tättslutande glasburk eller tänker du äta upp den?
Huhtinen och Ruotsalainen har mätt hundra sporer av en G. splendida insamlad på samma plats som holotypen och medelstorleken är ca 27,6 x 11,8. Allt finskt material av G. longipes (400 sporer från 6 kollekter) har medelstorleken 23,1 x 10,2, som också innehåller gamla och säkert helt mogna sporer.
Slutsatsen är att “om inte mellanliggande material samlas in kan det bara sägas att G. splendida är ett annat taxon, känd endast från typlokalen i Estland. Om det senare kommer att visa sig att det finns en oavbruten följd av sporstorlekar, så blir G. longipes en synonym till G. splendida.”
Kjells svar sen han undersökt murklan.
“Jag har tittat på dom “långfotade” murklorna. Inte en spor så långt ögat kan nå! Parafyserna var mer oregelbundna än jag minns att jag sett på någon murkla förut. Får väl kolla om det finns någon parafys-information att tillgå, men man måste förstås ha sporer för en säker artbestämning”
Synd att dom var så omogna. Jag skulle inte ha plockat båda.
I ett nytt forum för ascomycetintresserade hittade jag bl.a. deras första publikation med den här nyckeln till Gyromitra-arter:
http://www.ascomycete.org/2009/AscomyceteOrg%2001-01.pdf
Där finns bl.a. teckningar av sporer från esculenta resp. longipes, men det krävs nog att sporerna är ordentligt mogna för att se de rätta detaljerna.
Det vanskliga med att låta murklor stå kvar på växtplatsen i hopp om att få mogna sporer, är att sniglarna snabbt gör slut på fruktkropparna när de väl har hittat dit..
Jag håller med dig Klas, franskan är inte lätt att tas med.
Ett stycke ur texten om longipes med Googles översättningshjälp blir så här:
“det skiljer sig från den typ arter av en långsträckt fot (oberoende
nomen), en hatt och mörka på en mikroskopisk
några små skillnader. Vi kallar det läsaren att den senaste tidens arbete Huhtinen & Ruotsalainen (2004)
som försök att riva upp de komplexa. Den bild som
DÄHNCKE (1993, s. 1102), under namnet G. tasmanica, är förmodligen denna grupp.”
Översättning till engelska med Babelfish blir så här:
“it differs from the standard species by a foot lengthened (India nomen), a darker hat and, on the microscopic level, by some subtle differences. We return it reader with the recent work of HUHTINEN & RUOTSALAINEN (2004) which tries to disentangle this complex. The photograph proposed by DÄHNCKE (1993, p. 1102), under the name G. tasmanica, is probably this taxon.”
(kolla bilden av tasmanica..)
Jag skar små bitar ur de två största murklorna och lät dem stå kvar. tog med bitarna hem i dag och Kjell har (hittat sporsäckar)tittat på dem och konstaterat att stenmurkla är det inte. Han söker vidare det är så spännande. Hoppas bara att sniglarna inte ätit upp dem till nästa helg då ska jag in igen.
Här kan den som är intresserad läsa om fynd av gyromitra longipes i Norge. http://www.nhm.uio.no/botanisk/nbf/blyttia/blyttia_pdf/Blyttia_200302_skjermkvalitet_hele.pdf
Jag har tagit nya prover från murklan och Kjell har tittat på sporerna, det är fortfarande en del omogna men det går framåt. Nu har jag numrerat mina murklor(och provbitarna)så vi vet hur läget är. Om en vecka ska jag plocka nr 2 som var mest mogen och frystorka till Ove Eriksson. Synd om det är som Irene säger att det är svårt att avgöra om det är longipes eller splendida.
Man undrar hur man ska gå vidare?
Jag skulle torka murklan och skicka den till ett herbarium med namnet Gyromitra longipes och ett litet frågetecken för alternativet splendida.
Eftersom Ove Eriksson har tagit på sig uppgiften att hålla en aktuell checklista över svenska ascomyceter, och Gyromitra splendida finns i den, men inte longipes (som finns registrerad på riksmuseet i Stockholm och i Oslo), tycker jag att han borde få några exemplar. Vad jag vet, har någon DNA-undersökning ännu inte gjorts av dem.
Frystorkning överlåter jag åt kompisen på SLU donm har speciella frysar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Frystorkning
Nu är det jättespännande!
Vid mitt sista besök hos dom “långfotade” hade dom nästan försvunnit, skrumpnat vill säga det var ju några jättevarma dagar här uppe. Jag plockade dom äldsta där vi hittat omogna sporer och skulle låta en som såg bra ut stå kvar och växa till sig, men tyvärr sprang hunden rakt över och raserade den så nu får det bli som det blir.
Kjell har hittat mogna sporer i nr 2, men måste ha tag i nån originalbeskrivning för att säga säkert.
Min besvikelse över “dom skrumpna” byttes i glädje på hemvägen när jag hittade massor med fina toppmurklor.
Inte originalbeskrivningar, men jag hittade en till bestämningsnyckel som tar med både longipes och splendida, här:
http://www.uni-greifswald.de/~mycology/literatur/pilz2005.pdf
Där nämns bl.a. att longipes har bredare parafysändar än både esculenta och splendida, att dess närmaste förväxlingsart är biskopsmössan (och en viss tveksamhet uttrycks om splendida verkligen är en egen art).
Vill visa bilder av sporer som Kjell fotat av den långfotade murklan. De har förtjockningar/utskott i ändarna som är svåra att se. På andra bilden har Kjell färgat med Cotton Blue för att se bättre.
Fortfarande är specialisterna osäkra på vilken av longipes eller splendida vi funnit.
Ska bli spännande att höra vad Mats K kommer fram till om de ex. som man fann under ekologikursen i Vuollerim.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.