Minns att jag fick sjunga Har ni sett herr Kantarell när jag gick på lekis en gång i tiden och då första versen. Snubblade presis över hela visan med alla sju verser och får jag säga det själv så är den väl lite väl sadistisk för att klassas som barnvisa.
“Har du sett herr Kantarell,
bor i Enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll
med sin hatt på nacken.
Den är gul och den är grann,
passar just en sådan man,
passar åt herr Kantarell
bort i Enebacken.
Har du sett fru Kantarell
i den gula kjolen?
Hon är rund och glad och snäll,
skiner rätt som solen.
Jämt hon har ett rysligt fläng,
tidigt uppe, sent i säng.
Alltid glad fru kantarell
i den gula kjolen.
Alla barnen Kantarell
hundra visst och mera,
krupit upp ur gräsets fäll
och bli ständigt flera.
Alla knubbiga och små
med små gula koltar på
komma barnen Kantarell
hundra visst och mera.
Lilla Kalle Kantarell
slog sin lilla syster.
- Kalle, kom ska du få smäll,
talar mamma dyster.
Kalle, nyss så käck och stolt
gråter på sin fina kolt.
Stackars Kalle Kantarell
slog sin lilla syster.
lilla Lotta Kantarell
i sin gula kappa.
Fick en regndroppskaramell
av sin stränga pappa.
- Är du alltid flink som nu,
blir du nog en duktig fru,
sad’ till Lotta Kantarell
hennes stränga pappa.
Ack, familjen Kantarell
lever där i gamman,
tills de så en vacker kväll
plockas allesamman,
rensas vid ett trädgårdsbord,
bort med skägg och skräp och jord!
Ack, familjen Kantarell
plockats allesamman!
Stackars pappa Kantarell
puttrar i en gryta.
Stackars mamma Kantarell
ville gärna byta.
Men som läcker sommarmat
hamna alla på ett fat,
och du äter Kantarell
och vill inte byta.”
Hon som skrev Har ni sett herr Kantarell har skrivit en till barnvisa om svamp. Någon som minns den? Denna är mycket mer pedagogisk än den förra jag näknde tycker jag.
“Kom med, nu ska vi gå ut på tramp,
gå ut på tramp, gå ut på tramp.
Tag korg och kniv, vi ska plocka svamp,
ska plocka svamp, ska plocka svamp.
Det är så roligt i skogen gå,
i skogen gå, i skogen gå
och leta rätt på de svampar små,
svampar små.
Karl Johan står där så kort och tjock,
så kort och tjock, så kort och tjock,
med mörkbrun hätta och snövit rock.
och snövit rock, och snövit rock.
Grönkremla, smörsopp, och champinjon,
och champinjon, och champinjon,
och fjällskivling stolt som en hög baron,
hög baron.
Där har vi taggsvamp och kantarell,
och kantarell, och kantarell,
och flugsvamp, nej, han är inte snäll,
är inte snäll, är inte snäll.
Nu har vi korgarna fulla fått,
vi fulla fått, vi fulla fått,
nu lagar mamma oss något gott,
riktigt gott. “
Jeanna Otterdahl som hon hette som skrev dessa visor levde mellan 1879-1965
Det finns faktiskt en vers till, men den förtigs ofta i dessa dagar. Jag anar en konspiration.
Se familjen kantarell
Samlad i en stuvning
Av en kniv i förrgår kväll
De fingo sig en duvning
Syster puttrar med sin bror
Alla syskon med sin mor
Far slapp undan: han var ful
Kallades för gul
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.