Kanske både sol, värme och vatten når bättre ned till mycelet och svamparna och får dem att växa fortare?

Ljuset i sig har ingen inverkan på svamptillväxt. Däremot nederbörd, temperatur och naturligtvis det viktigaste: rätt sorts symbios, d.v.s. “samarbetet” med träd och buskar.

Man gallrar skog främst för att den ska växa bättre. När träden växer bättre blir det mer “näring” åt mykorrhizakompisarna , svamparna, som också “producerar” mer och kan ge tillbaka till träden som då växer ännu bättre och…

Det här var bra info. Jag har funderat mycket på det där med gallring.

Tack Jan och Bengt!
Jag håller med er och märker att ni är bättre insatta i modernt skogsbruk än undertecknad.

Nä, ljuset trodde jag nog inte direkt påverkade svamptillväxt för det finns ju svampar som växer i de mörkaste hålor, men värmen som solen ger kanske…

Nu är jag väldigt mycket novis när det gäller marksvampar. Men just nu är jag ute mycket och försöker lära mig. Jag tycker mig ha märkt att det finns mest svamp där det är förhållandevis lite markvegetation. Är det så att många svampar är konkurrenssvaga mot gräs och örter och trivs bäst när de inte behöver tampas med dem? Är det därför betade skogar ofta har intressanta svamparter?

I så fall bör gallring ge god effekt på svamptillgången till att börja med, men redan nästa år bör det bli sämre, eftersom markvegetationen frodas när ljuset kommer till.

Stämmer det?

Sedan kan man väl också fråga sig om skogen verkligen växer bättre när man gallrar. Givetvis växer de träd som står kvar bättre, men blir den totala tillväxten större? Skogsägaren vill ha tillväxten koncentrerad till färre stammar, men för svamparna borde det väl inte spela någon roll?

I vissa fall tror jag att störningar i markskiktet gynnar fruktkroppsbildning.

Det kan också vara så att vissa svampar och deras mycel trivs så bra i ostörda, mossiga eller örtrika skogsmarker att de inte ens behöver bilda fruktkroppar. Kanske bara vart 10:e år eller nåt sånt..

Men visst är väl kantarellen lite ljussökande ändå, brukar i solsken söka/hitta den med hjälp av solens ljus, och finner den ofta genom att solen lyser upp den plats där dem står, och allteftersom solen förflyttar sig (jordens lutning) under hösten följer kantarellen med.Visst den växer i tätaste granskog men även där brukar den sola sig där solen tränger igenom.Eller är jag helt åt skogen??

Tja…svårt att veta…det kan ju vara så att du ser dem bättre när de är solbelysta!

I söndags hittade en kompis en kantarell som växte i en hålighet under en sten!

Jag har hittat kantareller så djupt ned i hålor under stenblock att jag inte lyckats få upp dem!

Retfullt…mycket retfullt!

...och inte mycket sol kan de ha fått därnere!

hej, kul med så mycket svar! Varför tänkte jag just på effekt av gallring var att i ena delen av skog var det nästan inga svampar alls, däremot där det var gallrad växte grymt mycket. Hela sluttningen var lika exponerat mot solen (sydost).Jag hörde också att kantareller gillar väst- och sydsluttning just för solen och nederbörd skull.Därför tänkte jag på gallring som en extra “tillskott” av sol och däremot värme.

Funderar på vad du Susanne menar med nyligen gallrad gran- och blandskog.

Blir ju nyfiken, har en inpå knuten men den gallrades förra året. När gallrades din? Nyligen i dessa sammanhang kan ju var år ... mtp träden :)

Det här var intressant. Det enda inlägget ovan som jag köper är Irenes om “störningar i markskiktet. Jag har samlat på mig belägg för att det har positiv betydelse för kantarell när träden efter gallring förlorar stödet från varann. Vid hård blåst blir det då mer rörelser i rotsystemen än innan gallringen. Exakt hur det funkar sen har jag dålig kläm på men mycket kantarell kan det bli.

Och i en skog där jag brukar plocka var det ett skifte som gallrades för sisådär en sju år sedan och där läts kvistarna ligga kvar på marken efter att de forslat bort timret. Jag tycker mig kunna se att det finns mer kantareller på det området nu än det gjorde innan gallringen.