Kopparorm(ödla) har jag sett nån gång, huggorm som tur är bara vid ett tillfälle. Jag är lite ormfobiker så jag är glad så länge jag slipper se dem.

Nej, som tur är. Jag är livrädd för ormar fast jag vet att dom är räddare för mej.

Aldrig i skogen och bland svampen, däremot på skogsvägar och i dikeskanter på väg…gäller Rimbo-trakten i Roslagen..

Jag har en eller 2 snokar som brukar ligga på samma ställe till höger innan man går under järnvägsbron vid Vallåkra när man går från stenkärlsfabriken mot borgen. Så har jag en huggorm som brukar ligga och sola på en tuva mellan några stugor på Lysingsbadet i Västervik annars är det inga som har kommit i min väg. Jag vet oxå att de är rätt ofarliga men jag ryser ofrivilligt till när de dyker upp, sitter på något konstigt vis inneboende i ryggraden. Jag har vid ett tillfälle för 25 år sedan stött på ett stort antal svarta/mörka huggormar vid ett och samma tillfälle. Jag skulle fiska vid en damm ute på Eskön straxt norr om Gävle, stannade bilen riggade metspöna och hoppade över vägräcket för att stå där på stenläggningen och meta, jag var tillbaks på vägen snabbare än blixten. Min polare stod och såg ut som en fågelholk, han hade aldrig sett något så snabbt. När vi kollade och räknade så visade det sig att på en sträcka på 20m långt och 3 meter brett fanns det 22 ormar!!! Alla mörka huggormar. Det blev inget fiske där fast det är ett ställe som är känt för sina halv kg:s abborrar:(

Ja jag har sett dem i svampskogen, men inta exsakt där jag plockat svamp.
Sen är de ju så njedrans snabba, sällan man hinner få upp kameran.
De här hann inte undan.
Kolla den som vill.

Några huggisar.

Jättefina bilder Tina!!! Snoken är ju bara för söt!! :-))

Men att bli biten av en snok kan vara farligare en att få ett huggormsbett, en polare höll på att stryka med pga. ett snok bett som inflammerade och blev blodförgiftning. Fina foton som vanligt Tina:)

Ovanligt mycket orm på mina marker i år, blev fräst åt! senast i onsdagskvälls… och stora är de också. Grunnar på om detta är en bieffekt av alla trädfällen under Gudrun och Per, det var väldigt gott om smådjur som möss och sork i rotvältorna åren efter, så det har nog funnits mycket mat åt slangarna efter dem…

Snoken är mycket vanlig i mina trakter.
Däremot har jhag bara vid ett tillfälle sett en annan orm.
Det var vid svampplockning jag råkade på en liten brun rackare som låg och väste invid nåpgra svampar, kremlor tror jag, som jag ville kolla.
Den var så envis och oskygg att jag fick ta en träpåk och lyfta bort den, varpå den ringlade iväg och ned i ett hål i marken vid ett gransnår.

Vete katten vad det var. Kanske en ung huggorm om de kanske inte har så tydligt mönster som små?
I varje fall ingen snok, för de känner jag igen i alla storlekar.

I år träffade jag för första gången på en stor snok som höll på att svälja en groda, oxå ganska stor.
Det var bara bakbenen som stack upp ur snokgapet och det såg väldigt märkligt ut.
Den var väldigt seg och långsam när den ringlade iväg in i högt gräs. Ville väl inte bli störd i måltiden!

Träffar på både huggisar och snok titt som tätt vid svampplockning, även mkt snok när man är på fisketur. Jag blev biten i handen av en huggorm i på semestern. Vi skulle tälta och jag hade lagt sovsäckarna i en hög och när jag skulle ta upp dem blev jag biten.
På ett av mina bästa svart trumpetsvampsställen får man också vara observant, en huggis har sitt revir där och man brukar alltid få se henne när man går dit.

Har under mina dryga 10 år i svampskogen råkat skrämma slag på en orm. Den låg och vilade på en sten som jag hoppade upp på.
Den gjorde sig beredd på anfall med öppet gap mot mig och jag som inte är rädd för ormar skrek rakt ut i högan sky, hördes nog flera mil bort hi hi sen var vi båda lika snabbt försvunna åt var sitt håll   =)

Ser orm av och till.
Förra året blev jag biten när jag lyckades trampa på en huggorm.
Tack o lov så hade jag stövlar på mej och bettet tog där.
Är mest orolig för hunden eftersom vi oftast rör oss långt bort i oländig terräng.

För första gången sen jag flyttade upp hit har jag sett en huggorms unge, eller rättare sagt var det en av mina hundar som fick syn på den och börja skälla. När jag såg vad det var så fick jag panik. Som tur var så blev ingen av oss bitna, men nu vågar jag dock inte gå dit fler gånger..iaf inte med hundarna och går jag dit själv så blir det mkt strumpor i stövlarna. Plockade dock inte svamp, men däremot blåbär.

Äsch, skulle ju ha stått Hälleforsnäs i rubriken på tidigare inlägg.
Får väl skylla på boreliahjärnan.
Andra vändan i år.

Har sprungit på ovanligt mkt orm i år, flera huggisar o jag tycker dom varit ovanligt slöa.