Ja, har ni svampletarehyfs när ni går i skogarna?
En liten kort historia…
Jag var ute i lördags tillsammans med min dotter. Gick omkring i en ganska stor och vid skog och plockade när en kvinna i 50årsåldern dök upp framför oss.
Hälsade (och muttrade väl kanske lite tyst för mig själv för jag trodde inte så många andra gick på just detta ställe) och vek av mot höger för att inte gå där hon hade gått.
Kvinnan vek av åt samma håll efter mig och när dottern ropade att “här pappa titta” så var nästan hon där före mig.
Tänkte att vi vänder om istället… men det gjorde även hon och gick då bara några meter brevid oss trots att skogen är vid och stor.
Tillslut var jag tvungen att ifrågasätta hennes beteende men hon sa att hon såg samma svamp som vi och det var ju allas svamp i skogen.
Till saken hör att hon kan inte sett den svampen för det skilde en större sten mellan där dottern hittade svampen och hennes sida.
Gör man sådär? går man verkligen efter folk och sätter sig brevid och plockar från samma ställe?
Dåligt tycker jag. för ser jag det kommer någon brukar jag vika av för att inte denna situation ska kunna hända. Skogen är ju stor!
Jag har en gammal käing (70-årsåldern)som gör likadant några mil ifrån dig, kanske är samma drake?
Otrevligt är det när man blir förföljd, ännu otrevligare när man märker att de gör det med avsikt. Men i år är det värre än förut, tycker jag, folk rovplockar, gräver upp allt som är större än en tioöring och skrapar marken ren (nej, det är inte rådjur utan vuxet folk som river upp hela flak av mossa i min skog).... beror kanske på att det är dåliga tider, men det är verkligen tråkigt!
Knappast dåliga tider i kantarellmarkerna!
Jag lämnar tvärtom mycket mer smått än någonsin förr!
Man blir ju kräsen när det finns gott om svamp, bara att välja de godaste munsbitarna!
Jag minns vissa torrår i min barndom då man gick och rotade efter pluggskivling och rodnande flugsvamp och fjällskivling…provsmakade på ALLA kremlor…och tyckte det var värt besväret!
Du hade nog bara väldig otur, som någon sa så brukar majoriteten av svampplockare vara trevligt folk.
Här på landet där jag bor så brukar det vara så att om man mot förmodan stöter ihop med någon så möts man och säger hej och frågar hur det gått med plockandet sen viker man av åt varsit håll.
En upplevelse som jag har varit med om för några år sedan, brukar jag använda som avskräckande exempel.
Jag hade dragit igång ett gäng svampintresserade människor. Jag lärde dem en hel del nya arter. Det fanns både nybörjare och andra som bara plockat ett litet urval av arter.
Vid ett tillfälle var jag ute med en av tjejerna som hade lite plockvana.
Vi letade trattisar, kommer och går. Ungefär samtidigt ser vi en klunga trattisar under en gran. Hon var nog någon sekund före mig.
Hon kastade sig över trattisarna, bredde ut armarna, så att jag inte skulle kunna komma åt dem.
Till råga på allt, säger människan:DE HÄR ÄR MINA!!!!
Där stod jag och kände mig som om jag kommit med mjölkbussen samma morgon. En hemsk upplevelse.
Till slut klämde jag fram: får jag ta några?. Ja, några kan du väl ta, fick jag till svar.
Den människan har jag aldrig mer gått och plockat svamp med.
Som sagt, det finns alla sorter av svampplockare. Den här sorten är jag allergisk mot.
Jo, jag förstår hur du menar, Anitha U. Ibland blir man skakad över hur folk gör… Har själv slutat umgås med en person jag gick ut i skogen med förut, för h:n bär sig illa åt och rovplockar, släpar dit annat folk som gör åverkan på ställena etc., så jag vill inte längre dela med mig av mina fynd till den personen.
En annan är kanske lite knäpp? Jag vårdar mina ställen ömt. Ser till att bara ta de svampar som är stora nog att “bli nåt” i stekpannan, lämnar de minsta på tillväxt även med risk att nån annan hittar dem, och är noga med att lämna ställena som jag fann dem. Pillar försiktigt upp svamparna, ser till att mossan ligger som den ska och skulle aldrig lyfta på den i onödan, eftersom jag sett att det inte blir mer svamp där den säsongen om man låter naken jordyta torka ut. Kastar aldrig skräp, och låter icke-matsvamp stå orörd istället för att sparka fotboll med den… men det är min lilla ovana att göra så. Kanske är ganska nördigt, men jag fortsätter i den stilen :)
Brukar bli bra belönad för mitt lilla extrajobb, med 150 liter svamp/år.
jag brukjar lägga några blad av ormbunke över de små kantarellerna som jag sparar för tillväxten, de kanske får lite för mycket sol på sig annars. Jag tycker annars att det är trevligt att gå i en skog där det inte syns att någon gått tidigare o hoppas att mina spår inte syns, ha det bra alla skogstokiga plockare
Draken, jag är glad att du är en av de skogsvårdande plockarna, men jag måste tipsa dig: när jag ser en nedvikt orbunksplanta, eller ett löst orbunksblad omsorgsfullt placerat på marken (och det syns bra för det blir visset snabbt)
brukar jag lyfta på det och plocka kantarellerna som finns under. Kram!
Har det inte att göra med mycket annat också? Jag är uppfostrad till att visa hänsyn mot allt - både andra människor, djur OCH växter. Skulle aldrig falla mig in att smyga på en annan plockare eller att rafsa upp alla småsvampar på ett ställe. Kasta skräp i naturen existerar inte ens! Det är förmodligen gammalmodigt och jag har uppfostrat min stackars dotter lika. Vi är väl fossiler i en värld som mest handlar om mig och mitt…
Nu har jag filosoferat färdigt :-) ska gå och äta min sotvaxingomelett!
Usch, jag skulle bli totalt skogstokig om någon gjorde så mot mig och enbart plockat giftig svamp! Sen om förföljaren blir sjuk så är det inte mitt problem, vem vet, jag kanske använder just den giftiga svampen till & färga garn.. :-)
Skillnad när man är ute med sin svampletarkompis. Vi tar då kapplöpning fram till svampen, med lite fula tag & knep. :-)
Jag håller med alla föregående talare… fy fasen för skogsmarodörer! Jag hyser också en stor respekt för naturen, och att vi kan vandra och dra nytta av det den har att erbjuda är en ynnest många människor inte får njuta av. Jag skulle ALDRIG förstöra en växt, mossa, för att komma åt en annan, kantarell. Jag rycker inte heller upp hallonbusken för att plocka bären! ;)Om min svampplockning sker på någon eller någots bekostnad, vari ligger då glädjen och tillfredssällelsen? Detsamma gäller naturligtvis med människor jag möter. Din “tant” låter som en tragisk stackare Jonas. Jag har tack och lov aldrig mött någon liknande.
Konkurrensen blir värre i skogarna med åren tycker jag,förr var det sällsynt om man träffade någon i skogen,nu är det bilar lite överallt. Hör jag folk i skogen så ger jag mig aldrig tillkänna utan går undan.
I helgen hade jag hittat en nygallrad skog som var gles och så kommer det tre för mig helt okända personer och kliver ur en bil och plockar i plastpåsar.
Det var mycket kantareller i hela skogen och jag blev så stressad för att “de var tre mot en” inga friluftsmänniskor utan “ha begär människor” gissa om jag fick bråttom,för första gången plockade jag kantareller utan att knipsa av dem och en del var små för att de inte skulle få ta dem.
Tänk hur man reagerar!!!
Jag åkte sedan till en annan skog och när jag åkte vägen tillbaka fick jag se två “bybor” gå i skogen med tomma kassar,jag ropade på dem och berättade att det var plockat i hela skogen och så gav jag bort en del av min svamp för jag hade hittat så mycket ändå.
Jag går i skogen för naturupplevelsen och att hitta sällsynta arter och visst plockar jag kantarellerna,men för mig är naturupplevelsen det största,inte smakupplevelsen. När jag kommit från skogen är jag så trött och slut så jag inte orkar rensa.
Jag brukar då ge bort kantarellerna och så får jag bullar och sist så fick jag tre blåbärspajer. Tack EG bullarna var toppen.
Uppköparna betalar så dåligt nu så jag ger hellre bort svampen till mina vänner,de får hämta den själv. Annars ska man åka flera mil för att sölja dem till vad jag tycker underpris.
Det roligaste är om man träffar någon från byn i skogen och så säger de att nu förstår jag varför jag inget hittar det är flera gånger jag överraskat med att ge bort alla kantarellerna och säger att jag letar mest sällsynta arter och fotograferar,gissa om jag blir glad själv när man kan glädja någon annan.
Till dig Jonas så hade jag nog satt mig i bilen och åkt till en annan skog!
I morgon ska jag ut i skogen igen och plocka kantareller som jag ska övveraska en kompis med som i sint tur brukar ge bort till sina gamla grannar som inte orkar gå i skogen.
Men usch vad hemskt och bli förföljd sådär. det har faktiskt aldrig hänt mig. Till och med när jag är ute med mina föräldrar och mormor går vi allihopa skilda vägar och plockar vår egen svamp. Sen möts vi upp då och då vid vägen och jämför resultat hehe. Jag brukar vara försiktig då jag plockar svamp men ibland kan faktiskt svamp febern drabba mig…jag river dock aldrig upp mossa och dyl. Det händer att jag plockar dom aldra minsta exemplaren men då är det bara kantarellknapparna som växer vid kanten på grusvägen. Jag tycker att de inte brukar bli så stora. Plus att knappstuvning är väldigt mumsigt :)
Här på Själland är det väldigt trångt om platsen i skogarna och tillsvarande ont om svamp.Därför drager jag mestadels till min sommarstuga i Sverige när jag skall på jakt. Oansett var, tror jag att det värsta syn för mig är, när någon skär huvudet av perfekt Karl-Johan och låter foten stå och fördärvas. Jag har hört att det är normalt i en del länder mod syd och mot öst, men tycker att det är sorgligt.
En bit in i September brukar vi av tradition alltid gå en viss stig typ 10 km , mot slutet ligger vi och plockar svamp = )
För två år sen i början på stigen mötte vi 2 pensionerade cyklister med plastkassar….Vi säger hej varpå damen säger “he he det är ingen idé ni går in i skogen vi har tagit alla” på ett riktigt hånfullt sätt.
Både jag och min man blev helt paffa , visst vi skulle beta av ett och annat kantarellställe men så verkligt otrevlig attityd damen hade.(hon hade inte plockat “alla” kan jag säga och definitivt inte fårtickorna.
Jag kan inte låta bli att fnissa lite. Det är roligt med människor.
Det bästa är, och som Birgitta F tummade på, att när man möter den attityden och de visar upp korgar fulla med kantareller och trattiar så kan man ge sig 17 på att de lämnat mina favoriter kvar :)
Dålig stil eller småaktighet det är att le åt, tycker jag.
Jag fick tillfälle en gång att glo ner i en korg smockfull med trattisar som en skrytsam man höll opp. Jag fann mig snabbt och fnös “VA?! ÄTER du de DÄR?!? Nä dom får du behålla ha ha” ;)
Jag fröjdades åt mina svarta trumpetsvampar istället den gången. Och sotvaxingar!
Men vist är det tråkigt när dom stannar bilen och vimlar ut där man går, en gång sa jag att det var en oskriven lag att man inte gjorde så ,den unge flicka sa då till sin kompis “ja så de är derför att alla blir så arga” hun viste tydligen inte hur man beter sig man blir frustrered och gör som Elisabeth sa tar allt
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
