Nu körde det ihop sig. Fler bilder.

Vilket berg är det?

Blåberget i Bjurholm.

Musseronen ser ut att vara Tricholoma roseoacerbum, ganska lätt att känna igen: gräddgul med rosabrun, lite strimmig hatt. Den finns här och var på de finaste tallhedarna. Den har ingen officiellt namn, men namnet tallmusseron brukar användas på den. Det känns i alla fall bättre än en översättning av det finska juustovalmuska (ostmusseron).

Festligt, den arten har jag aldrig stött på, men den borde ju finnas på våra tallhedar i Dalarna.  I Gallis Tricholoma-bok står det att den växer med kastanje och andra lövträd.  Irene, tror du att det är samma?

Karl, jag har funderat över det själv och vågar inte svära på att det är originalarten som vi har här. Jag har inte lyckats hitta Rivas originalbeskrivning heller.

Men det är en utbredd uppfattning att det är roseoacerbum som hittas på torra tallhedar (Finland, Canada bl.a.)
i sällskap med Cortinarius quarciticus, Lactarius musteus, Boletopsis grisea, Tricholoma matsutake, focale etc.

Eftersom arten är upptagen under det namnet i Funga Nordica, kanske frågan ska ställas till Morten Christensen & Jacob Heilmann-Clausen. Jag har skickat exsickat till dem, men inte hört något mer sen. När de kommer ut med boken om Tricholoma i serien “Fungi of Northern Europe”, kanske vi får ett klarare besked..?

Ja, bilden i Galli är ju onekligen nästan identisk med Gunhilds bild. — Det gäller: ut på tallhedarna och leta!  Jag var idag på Rättviksheden med Bellù (som en del av er känner) och svamparna börjar vakna upp på heden.  Som italienare bör han väl kunna nosa rätt på den…

Jag har aldrig sett roseoacerbum i Dalarna, men nån gång ska väl vara den första? Följearter där jag har hittat den (förutom de jag nämnde tidigare), har bl.a. varit blå taggsvamp, gräddspindling och skrovlig taggsvamp.

En annan tallhedsart som jag försöker hitta, är den bleka riddarmusseronen, Tricholoma ulvinenii.
Är nästan säker på att jag har sett den för ett par år sen, men ännu inte sparat någon kollekt. När man går på tallhedarna häruppe så här års, blir svampkorgen ändå så proppfull av goliatmusseroner :-)

Tack Irene för namnet på ostmusseronen. Ja det finns mycket riddarmusseroner på tallhedarna nu man kanske skulle spana efter den bleka. Kännetecken?
Du har rätt om goliatmusseronerna dom tynger ordentligt i korgen man får se till att gå en krok så det blir nära till bilen. men det är inte på alla hedar som den finns ännu.

Jag som aldrig hittat eller ens letat efter goliatmusseronen (det är ju inte riktigt mina trakter), är den nåt att stå efter, smakmässigt?

Hej!!!

En liten fråga från en “kantarell plockare” - Finns denna svamp på tallhed söderut typ Hökensås i västra götaland?

hälsn Johan i Småland

är inget officiellt svenskt namn på Tricholoma ulvinenii (fast jag tycker att det borde passa bra, en ren översättning av den finska namnet). Jag misstänker att arten lätt kan förväxlas med riddarmusseron. Den ska bara vara blekare på hatt, fot och skivor, med samma mjölliknande doft och milda smak, men lite slankare och mer långfotad.

Jag har bara ätit bråkdelar av mina 4 ännu men när du väl ser den vet du vad du har framför dig…den doftar underbart, bohuslän relativt kustnära.
Någon annan la in en bra länk om var den kan finnas i södra sverige

http://www-mykopat.slu.se/Newwebsite/ex/Lotta/bilder5.htm

har letat men mina ex stod helt plötsigt bara där på mina naturliga “jaktmarker” ....

Peter: Nog kan du hitta goliat i dina trakter också (om än inga mängder): http://goliatmusseron.blogspot.com/2008/07/vxtplats-fr-goliatmusseron-i-mellersta.html

Hur smaken på goliat upplevs kan du bland annat läsa om här (nummer 4): http://taffel.se/artiklar/taffelse-rekommenderar-100-saker-att-ata-innan-du-dor

Har hittat i Finspång, Simonstorp (Brevik) och Ydre. Leta på du!

Dags att ge sig ut på tallheden då!

Peter: Nja, inte tallhed för dig kanske, snarare då tallhällmark, enligt länken ovan

Karl S: Ja, musseroner och tallhedar verkar kunna locka mykologer från alla möjliga länder.

http://goliatmusseron.blogspot.com/2009/08/sydkoreansk-forskare-studerar-svensk.html

Skellefteå = Agneta från Taffel?

Peter: Knappast! Skellefteå är man och bor just i nämnda stad. Agneta borde vara en kvinna och hon bor säkert inte i Skellefteå.

Jag snackade med Bellù idag om T. roseoacerbum, och han sa att den är typisk på tallhedar i norra Italien (Alto Adige), han har t o m plockat den med Alfredo Riva, auktor till arten.  Så biotopen är OK.

När det göller den bleka riddarmusseronen, undrar jag om jag inte hittat den i Härjedalen för länge sen och kallade den (felaktigt) för T. sulphurescens.

Jag snackade med Bellù idag om T. roseoacerbum, och han sa att den är typisk på tallhedar i norra Italien (Alto Adige), han har t o m plockat den med Alfredo Riva, auktor till arten.  Så biotopen är OK.

När det göller den bleka riddarmusseronen, undrar jag om jag inte hittat den i Härjedalen för länge sen och kallade den (felaktigt) för T. sulphurescens.

OK, Skellefteå!

Intressant info om roseoacerbum. Då får vi väl hoppas att Riva känner igen sin egen art..

Hur mycket den nu säger…

Tack, Jan!
Det är sant att beskrivningar ofta är svåra att tolka. Den här var inget undantag, men utesluter i alla fall inte förekomst vid tall, och den talar också om det viktigaste: var det finns en kollekt att jämföra DNA med för den som kan behöva det.

...men Riva är mer mångordig i sina favorittricholomatexter…

Aha, det låter ju lite konstigt förstås. Kan det bero på att erfarenheten av just den arten inte är så stor?

Jag menade att ‘roseoacerbum’ är en rivafavorit med 4 sidor sammanhängande text + “lite här och lite där”...