Varför inga rapporter om VAR svampen finns?
Svampplockare
4 sep 2009 kl. 18:03
Jag har under en tid läst svamprapporter här på sajten. Så gott som i alla fall så saknas uppgifter på VAR svampen kan hittas.
Ett län och en skog uppges men det säger inte mycket när det ofta handlar om områden på flera hektar mark.
Jag förstår inte vitsen med svamprapporter om man ändå inte vill göra det möjligt för andra svampplockare att hitta svampen.
Självfallet kan man inte ange några exakta koordinater eller exakta platser. Ta exemplet “Gladö Kvarn” som förekommit några gånger den senaste tiden. Vad säger det i ett område med flertalet vägar och dessutom sommarstugeområden?
Om man nu önskar behålla sitt svampställe hemligt, vad är vitsen med en rapport? Att få rabbla upp all svamp man hittat och sätta sin signatur efter?
Rent löjligt. Antingen vill man väl att andra ska få chansen att hitta svamp eller så behöver man ju inte skicka in någon rapport överhuvudtaget.
Jag kan hålla med i att det kan finnas en viss vits med de rapporter så som de läggs upp nu om det handlar om speciellt ovanliga svampar som exempelvis bara finns vissa år.
Däremot är det knappast någon nyhet att det växer kantareller eller karl johan över stora delar av landet.
Det är i sig inget unikt och dessa svampar väntar man sig även utan att ha läst en rapport när man är ute för att att leta svamp.
I dessa fall vore det mer givande att ha samla ett stort antal riktigt bra svampställen som flera kan ha glädje av.
De som önskar ge sig ut helt förutsättningslöst behöver inte ta del av några mer exakta angivelser.
Vad beträffar “att två hektar är för stort” så är det knappast två hektar det handlar om i de allra flesta fall. Det handlar om skogar på många hektar, knappast något man letar igenom på en skogspromenad.
Vad skulle vara fel med en databas / samling rapporter där mer exakta platsangivelser för “vanliga” svampar anges?
Där det finns gott om svamp behöver man inte frukta folk som “stjäler” svamp från ens ställe.
Istället kan det locka fler ut i naturen och fler kan lära sig om svamp.
En diskussion kring detta borde tråden handla om, inte barnsliga kommentarer om språkliga formuleringar, se “Hans v E” inlägg.
Att dela med sig och vilja att fler får chansen till fina svampställen, om än med vanlig svamp som kantarell och karl johan, är ett enkelt förslag.
Att jag argumenterar för ett nytt sätt att se på svamprapporterna på sidan har inget med någon språklig förmåga att göra. Varför jag ska ha en eloge för att jag inte skrev “VART svampen finns” har nog bara Hans själv ett svar på.
En vågad sak!
Letade taggsvamp idag, och sprang givetvis på årets i särklass största kantarellställe!
Bet ihop och gick vidare, lämnade säkert 30L gulisar:)
Lovade gumman att åka dit imorrn (om dom finns kvar)..
Dom finns i prästtomta om nån vill hinna före, 2km söder om förläggningen, vänster sida uppe på en kulle.
Jag kollar rapporterna här för att få veta när det är dags att börja kolla efter “mina” svampar. Har inte så stora områden eller många för den delen att jag vill dela med mig exakta platsrapporter, då kan jag ju själv bli utan! Så du svampplockare, är du avundsjuk eller bara för lat för att leta reda på egna ställen?
Mycket av tjusningen med svampplockning är att hitta svamparna själv utan att någon precis pekat ut var de finns. När jag går med nybörjare i skogen leder jag dem bara i närheten av ställena för att de ska få uppleva lyckan att hitta svampen på egen hand.
Någon lust att rapportera exakta platser t.ex. med GPS har jag då rakt inte. Mina svampställen flyttas ändå längre och längre bort från storstaden…
Det handlar inte om lathet för att lägga fram ett förslag kring mer detaljerade svamprapporter.
Istället handlar det om att alla inte har tiden men väl viljan och intresset att ta sig ut i skog och mark och plocka svamp.
Att då dela med sig av några ställen där det ändå finns gott om svamp skulle enbart få fler att bli intresserade av svampplockning som hobby. Sen är det säkert så att några på sikt hellre skulle söka sina helt “egna” ställen.
Även om flera här tycker att det är ett konstigt förslag, tecken på lathet etc så nämner någon artportalen.se.
Här finns redan denna idé, i en annan form än skriven text. Här finns även lite vanligare svamp som kantarell och karl johan.
Enkelt hade varit att bara hänvisa till artportalen.se eftersom informationen där är sådan som jag efterfrågar. Dock kände jag inte till att denna sajt fanns.
För många här verkar det vara lika viktigt att hemlighålla sina ställen trots god tillgång på svamp som att ha en trevlig tur ut i skogen.
Att vilja värna ställen där man hittar mer ovanliga exemplar som en del i hobbyn svampkunskap och svampplockning är en sak. Annat är att dela med sig av ett av årets alla ställen för att ge sitt bidrag till nybörjaren eller den person som gärna plockar svamp men inte har all tid att leta själv.
Jag kommer att leta vidare genom artportalen.se men tycker det är tråkigt att det finns en sådan gniden attityd till ett mycket enkelt förslag.
Jag lägger gärna ut både x och y koordinat så kan vi träffas där vid mitt bästa svampställe, alla på svampguiden är välkomna att dela på kantarellerna, det kanske blir en åt oss var, det är lite risigt och besvärligt att ta sig dit och det kan ju vara ett av själen till att stället inte är så välbesökt.
På ett sätt håller jag med dig, rapporteringen på svampguiden är i vissa fall rent av löjlig, utan bildbevis, ord som kopiöst, otroliga mängder mm och som nån människa påstod sig ha plockat 90L kantareller på 1tim på en kilometerlång sträcka??!!
Med en “John deer” skördetröska då?
Ganska oseriöst i mina ögon.
Den bästa känslan är ju när man gett sig ut i helt nya marker, snubblat och rivit sig, halkat i ett kärr, klättrat upp för ett berg, brottats med en björn osv osv men någonstans på vägen hittat ett riktigt bra svampställe som man kommer ihåg och som man kan kalla sitt. Men som sagt, det har ju sitt pris.
Men??? Om man nu har ett intresse av att lära sig något om svamp och att hitta bra ställen och komma ut i naturen så finns det ju gott om svampsällskap/föreningar som anordnar svampexkursioner/kurser som man kan delta i, istället för att få det serverat på ett svampforum. Jag har själv delat med mig ganska exakt om en del svampställen och tyvärr fått dessa helt förstörda/plundrade och har därför fått leta upp nya, vilket i och för sig är ett rent nöje för en svampgalning:)
Jag håller med JAS, och flera av de kloka här på forum. Man får lära sej läsa skog och mark, själva jakten ger den största naturupplevelsen! Ja, jag vet att jag frågade om Närkeskog härom dagen, men vaddå då..... ;) Och Anitha, som vanligt är du den klokaste vi har. Kram på dej, snart ska jag kavla!
Håller med om att tråden ska handla om något annat, men jag måste bara passa på när du uttryckte dig så föredömligt.
Du ska ha en eloge därför att du bidrar med ett positivt inlägg i den hopplösa kampen mot ett språkligt förfall.
Min kommentar är inte barslig. Den är i högsta grad vuxen. Annars är jag ganska barnslig.
Så dumt att kräva att andra skall lämna ut sina svampställen så att Du kan gå dit och plocka svampen…
Är det inte lika bra att kräva att dom bär hem korgarna direkt till dig istället?
Ut i skogen och leta rätt på svampen själv, det har vi alla fått göra och det är det som är själva vitsen med svampplockningen.
“Istället handlar det om att alla inte har tiden men väl viljan och intresset att ta sig ut i skog och mark och plocka svamp.” skriver svampplockare.
Jag har inte tiden till att städa men viljan finns absolut, det tar för mycket av min tid att gå i skogen just nu. Kanske det vore en ide´med en hushållsnära tjänst?
Jag håller med Hans v E om det där med var resp vart. Det är inte barnsligt, tvärtom. Folk skriver ofta väldigt illa, det gör deras inlägg svårlästa.
Jag tycker dock inte att rapporterna behöver vara mer detaljerade. De ger ändå en bild av vad som är på g i ens landskap. I år har jag själv inte skrivit många rapporter, men det beror på att jag knappt har hittat ngn svamp. 200 g kantarell här eller där är liksom inte ens lönt att nämna, tycker jag.
Intressant att se att så många blir irriterade över ett ganska enkelt förslag.
Jag är ganska ny inom svamphobbyn och har inte många olika ställen att dela med mig av. Däremot skulle jag tycka det var roligt att bidra med några tips om jag var van svampkännare och ofta rörde mig ute i skog och mark.
Faktum är att det finns många som delar min åsikt, en hel sajt är ju tillägnad den typ av presentation av fynd som jag pratar om här; artportalen.se.
Här kan man följa de olika fynden i detalj, med karta osv.
Så detaljerat menar jag inte att det behöver vara men återigen: vad får en läsare ut av att få reda på att det växer kantarell i en skog någonstans i Sverige?
Som någon skrev så är det intressant att läsa om mer ovanliga fynd men att rapportera om 10 l kantareller från någonstans i Sverige - vad ger det?
För övrigt så kan man vara tillräckligt kunnig och intresserad av svamp även om man anser att man inte har tid att lägga flera timmar i veckan på en hobby!
Jag är en naturmänniska, nu boende i utkanten av stockholm, men uppvuxen i en del av norrland där man aldrig plockade svamp. Har nu under 6 års tid försökt “lära mej” plocka svamp. Dvs hur det ska se ut där man hittar olika sorter, på samma sätt som jag lärde mej i mina hemtrakter hur det ser ut där man plockar olika sorters bär. Jag har gått och gått och gått höst efter höst. Hittat någon enstaka svamp, av bara tur. Har försökt att få följa med personer som är vana plockare. Inte för att sno deras ställen, men för att lära mej vart jag ska leta. Har alltid fått undvikande svar och inte fått hänga med. Förra året hittade jag tack och lov en svampexkursion som jag gick med på. Äntligen fattade jag var man hittade tratttisar (var för sent för kantareller då). Plockade varje helg. Nu i år har jag fortsatt leta och efter ett otal turer har jag äntligen hittat lite kantareller. Kontentan är att visst förstår jag att man kan vara “rädd” om sina ställen, men hade jag fått lite hjälp på traven av de som är vana, kanske jag hade lyckats för flera år sedan.
I rapporterna anges både landskap och kommun, så de handlar inte alls om att ngn hittat 10 kantareller någonstans i Sverige. Jag har glädje av dem i mitt svampletande. Om det bara vore svamp jag var ute efter i skog och mark hade jag stannat hemma och köpt svamp här i stan.
Naturligtvis blir alla irriterade när Du försöker framställa svamprapport-sidan som något löjligt.
Den ger oss information om tillgången på svamp i hela Sverige, vilka sorter som kommit upp, i vilka mängder och hur svårt angripna vissa sorter är just det året, mm.
Man kan också utläsa vad skyfall och torka har gjort för skada på svampen, om och var det är ett riktigt Kantarell år, Karl-Johan år, Goliat år, osv.
Dalarna hade t ex riktiga skyfall i Juli och nu väntar vi på att få höra om Stensoppen kanske hinner komma.
Småland hade, om jag minns rätt, det ganska torrt ett tag. Vad händer där?
Norrbotten tycks ha gott om fina Karl-Johan, dom ”lyck-ostarna”.
Om man bara läser det hela rätt och inte hakar upp sig på vissa överdrifter finns det mycket att lära om var, hur och varför svampen växer där den gör.
Glömde att tillägga att jag fått flera vänner på just denna sida som, hör och häpna, jag skickat iväg med exakta vägbeskrivningar till just den sortens svamp dom letar efter och har, i gengäld, fått samma sak tillbaka för någon annan sort.
Men detta är en annan sak än vad Du efterfrågar. Det handlar om respekt och att ta och ge utan att missbruka.
Det finns inget som säger att det inte kan bli ett utbyte av tips på arter bara för att man får ett antal tips att utgå ifrån.
När man väl är ute i skog och mark så hittar man ganska troligt annan svamp längs med vägen och tips om denna kan man sedan sprida vidare.
Det kan även här bli ett givande och tagande även om de som är mer nybörjare på området får några ställen med “vanlig” svamp att utgå ifrån.
Om det är respektlöst att vilja ha mer exakta angivelser på svampställen så är hela artportalen.se respektlös?
Hänger ju bara helt på hur man ser på detta med svamp. Men som sagt, för många av er på detta forum verkar det vara viktigare att hålla sina ställen hemliga än vad själva hobbyn att plocka svamp är.
För mig är det själva kicken att hitta och nedlägga bytet. Eftersom jag aldrig skulle kunna skada ett djur har det blivit svamp istället. Det och själva naturupplevelsen gör det här så skoj. Att bara får det serverat och köra och hämta tar liksom udden av det hela, då är det närmre och billigare att ta sig till snabbköpet.
Med tanke på att varje lokal trots allt ger begränsad skörd skulle jag inte avslöja exakt läge på mina bästa platser.
Ex: Plockade för ngn vecka sedan 2,9 kg rödgul trumpet vid ett kärr på Ledningsregementets övningsfält i Enköping. Sparade massa 50-öringar för tillväxt. När jag var där i föörgår hade stora delar torkat ut - det kanske inte blir mycket mer i år där. Hade jag basunerat ut exakt plats hade jag definitivt inte varit först nästa gång, kanske inte kommande år heller.
För mig som sällanplockare är de få platser jag känner väldigt värdefulla.
Jag har inga svårigheter att tipsa på detta sätt: leta vid runt kärren och terrängfordonsspåren på närövningsfältet. Däremot vill jag som sagt inte avslöja exakt plats - då vet jag att den är förlorad för mig som inte kommer ut så ofta.
De tips jag själv skulle vilja ha är av typen “skogen norr om väg XYZ mellan A och B”.
Fanns det kiloton med svamp på varje hektar skulle jag nog kunna vara mer generös med tips.
Jag tror att det är så du skall se “girigheten”, svampplockare.
F ö är just jakten det spännande, som gör det så givande!
MVH
Det har hänt vid upprepade tillfällen att folk med nyvaknat intresse för svampplockning kommit hem med korgarna fulla med all slags svamp (inklusive toppig giftspindling), lagat till dem och ätit, med allvarliga förgiftningar och dödsfall som följd.
Några (flera fall från Norge bl.a.) har fått tips om ett bra svampställe - “i den skogen, bakom den kullen, finns gott om kantareller” - men inte alls varit medvetna om riskerna med giftsvampar.
Det finns många goda skäl att inte ange svampställen i detalj och uppmuntra nybörjare att ta genvägar när det gäller att leta svamp. Det är mycket bättre att de går en svampkurs eller följer med på svamputflykter som arrangeras av svampklubbarna.
På artportalen.se finns idag rapporter om trattkantarell, kantarell och trumpetsvamp med flera arter. Rapporter från bl a Södermanlands län är från 5/9 2009.
Exakta koordinater och kommentarer kring fynden.
Måste vara en riktigt hemsk människa som utsätter folk för risk för förgiftning genom att de förmodligen, trots att de är nybörjare, plockar allt annat än just kantareller.
Denna person förstör ju också för alla andra som helst vill sätta staket kring sina svampställen. Kanske också en adresskylt.
Att ni här på forumet är så löjligt irriterade över en företeelse som redan har en hel hemsida, dvs artportalen.se är otroligt.
Som tur är finns andra som har en helt annan uppfattning om svampplockning och jag har redan fått mycket bra info från artportalen.se.
Fortsätt att vakta era ställen, det är så svamphobbyn blir komplett!
Jag förstår din frustration över att folk inte vill dela med sig av sina ställen. Jag kommer ihåg hur det kändes i början när jag själv började plocka kantareller.
Nu några år senare förstår jag varför ingen ville säga ngt. Det är en stor besvikelse att komma till ett ställe där ngn hunnit före och plockat rent. Tyvärr är det många människor som dammsuger skogarna där de drar fram.
Vänner jag litar på får följa med till mina hemliga ställen men att lägga ut exakt beskrivning på nätet skulle jag inte göra.
Risken är stor att du själv efter många besvikelser i skogen kommer bli precis likadan som vi andra.
Nu hoppas jag att du har tur att kunna hitta ngt på de kordinater du sett ut men risken är stor att ngn annan hunnit före och rensat skogen på allt ätligt.
Lycka till
Svampplockning är inte enkelt, speciellt inte att hitta guldställen, det krävs ett enormt arbete och många många mil i benen.
Jag rapporterar gärna både kantarell och svart trumpet, utan problem, för den dag jag får se en livs levande själ i mina marker ska jag skaka hand och krama vederbörande, och dela med mig.Man hittar mkt. sällan guldställen 15meter från E4:an, det krävs enormt arbete, så även om det finns koordinater ska man ju orka anstränga sig oxå för några korgar.
Kolla svamprapporterna här och kolla längre in i skogen. Många svampplockare är rädda för att gå längre in i skogen p.g.a. s.k. dåligt lokalsinne. Ett Tips: lär er kompassen och fixa en karta över området eller fixa en GPS (vilket många gör nu för att hitta tillbaka till “det där stället”).
M.v.h. // SussieH
När man letar efter svamp så kan man inte begära att folk ska uppge sina exakta platser. Man får göra som jag har gjort: leta efter “rätt växtlighet”, knata in i skogen och hoppas att man hittar något. Ibland är det som att vaska guld i Alaska: some win - some loose. Jag har några regler som gäller “svampplockarheder” enligt mig och många andra: Regel nr.1: Om du inte vill dela din “guldplats” så säg inget till någon om vart exakt det finns! Nr 2: Om någon annan är och plockar på “ditt” ställe - träng dig inte på och bit ihop (du vet aldrig vad det är för slags människa du stöter på)! Nr 3: Ta tillvara allt på svampen om så är möjligt. Kapa inte halva (eller hela) foten på svampen om foten är ätlig. Då kan du lika gärna låta svampen stå.
Med dessa “regler” så blir skogen en bättre plats att vara på......
Med risk att mata ett troll:
Det har tagit mig 40 år med mycket kartstuderande, långa skogspromenader, svampkurser och litteraturstudier att ringa in mina guldställen. Några har jag fått i ARV av min svampmentor när han inte längre kunde ta sig till sina finaste ställen. Många ställen har jag delat med mig av till nära vänner och släkt. Några ställen har jag givit bort som en fin PRESENT. Många svampställen har gått förlorade när storstaden växer.
Det är naturligt att viljan att dela med sig av sina svampställen är olika i glesbygd och tätort.
Rapporteringen talar om för mig när de olika arterna dyker upp i min region.
Välkommen ut i skogen! Tålamod och uthållighet är bra utrustning!
En del av nöjet med svampplockandet är konsumerandet och jag har mina säkra ställen för vissa arter som jag återbesöker för att förhoppningsvis säkra årsbehovet. Vissa av dessa platser har jag “ärvt” efter föräldrar och föregående generation och dit tar jag sällan med någon och om jag gör det så är jag väldigt selektiv med vem jag tar med.
En annan del av nöjet med svampplockning är letandet och därför besöker jag regelbundet nya områden för att hitta antingen nya växtplatser eller nya arter. Det är där rapporterna kommer in för min del, de fungerar för mig precis som för många andra som en indikator för när olika arter är på gång i regionen.
Jag har tills nu inte funnit anledning att lägga mig i denna debatt, men när jag såg nedan citerade rapport kunde jag inte hålla mig….
“Dalarna, SVAMP!!!, hej jag heter Gunnar, jag bor i en buske jag gillar svamp, gillar du svamp? jag har hittat den ökända dampsvampen, som även kallas Jim
nej jag vill inte kommentera jag bara petar mig i näsan, viste du att jag heter Gunnar? ps. jag heter Gunnar-olle-karl Svensson det är mitt hela namn men jag kallas Gunnar den store, fast min familj kallar bara mig Gunnar eller Olle eller karl men oftast Gunnar”
Tja vad säger man…Dalatroll…
Allvarligt talat tycker jag att det finns gott om utrymme både i angivandet av fyndplats och vidare i kommentarer att vara exakt i sina orts-och platsangivelser…
Kanske är ett överflödigt inlägg i denna tråd, men jo, Svampplockaren måste vara ett troll… Ingen människa kan väl på allvar mena, att vi ska skriva ut exakt vad vi hittat och på millimetern var?
Naturligtvis finns det personer som tycket de bara ska kunna gå till skogs och ta för sig, ungefär som på snabbköpet. Jag har en väninna som har den inställningen, “bra, My vet var de står, och då kan hon dra runt mig i skogen och jag behöver inte anstränga mig”.... henne har jag tvingat ut på för oss båda okänd mark, för jag är ingen välgörenhetsorganisation.
För mig, och säkert för många andra svampplockare, är kunskapen om “var svampen finns” något man fått arbeta hårt för. Jag har ägnat snart 10 år åt att lära mig de olika arternas preferenser, och har numera koll på träd- och gräsarter, blommor och andra svampar som trivs i samma typ av växtlighet/jordmån som de svampar jag söker, och jag har lagt timmar på att försöka förstå vilka arter som växer i stråk respektive ringar, fläckvis eller enstaka. Vilka som vill ha det magert, och vilka som gillar blöt och sumpig mark, och så vidare. Det är en sport att fatta helheten, och jag får ut mycket mer än en fylld svampkorg när jag travar runt i dagslånga expeditioner för att få tag på det jag söker. Det handlar om en upplevelse! Tanken att bara “servera” någon annan mina resultat, allrahelst om den personen egentligen bara är intresserad av att slippa anstränga sig eller spara lite pengar på att slippa betala för konserver, känns lite… märklig?
Men så är svammplockning en livsstil för mig, bara ett led till i att leva så nära naturen som möjligt.
Om du blir gråtfärdig efter 3 h i skogen utan att ha hittat en enda kantarell, då är den här hobbyn nog inte lämplig för dig - eller så får du svälja gråten och tuffa till dig. Vissa gånger hittar man helt enkelt ingenting. Sen blir man också bättre på att hitta svamp genom att öva sig, man kan gå förbi mycket, ibland hittar man plötsligt svamp om man går tillbaka precis samma väg som man kom på trots man tycker att man kollade väldigt noga första gången.
“ibland hittar man plötsligt svamp om man går tillbaka precis samma väg som man kom på trots man tycker att man kollade väldigt noga första gången. “
ha ha…jo det händer väl nästan vid varje skogspromenad om man råkar gå tillbaka samma väg…speciellt där man plockat nåt på ena sidan vägen och glömt kolla just där fast på den andra sidan…det kan bli en glad överraskning att stället liksom finns utspritt på vägens bägge sidor.
Detta är speciellt vanligt i år med denna goda tillgång på kantareller som ju ofta växer vid vägkanter.
Om man vill vara helt säker på att hitta svamp skulle jag rekommendera Hötorget eller närmaste mataffär…
Jag är helt ointresserad av x och y koordinater till svampar som någon annan redan har hittat, däremot vill jag gärna veta i vilken typ av mark man för tillfället hittar vissa svampar(våtmarker, öppna gläntor etc), och i vilka delar av landet de är på gång.
Men jag skulle nästan “döda” för ett bra kantarellställe.
Det verkar som mina vänner “rookisarna” hittar alla kantareller och jag hittar inga alls. Bara när jag går med pappa på “hans” ställen… suck. Och bussfilen på kymlingelänken.. då tappade jag mitt körkort, så det vill jag ju inte heller.
Men det fina är, att min svampkorg ofta innehåller fler sorter av ätliga goda matsvampar - än kantarellervännernas.
Kan någon peka åt vilket håll jag kan hitta en “äng” med kantareller, eller? Snälla??
Vars?? (inte var eller vart)
häromdan i “mina marker” träffade jag 2 herrar, den ena hade plockat svamp i området sen barnsben (läs kantarell / trattkantarell/ KJ). Jag blev bara så glad jag fick prata om blodsopp, bohusläns landskapssvamp och om mitt fantastiska fynd av ostronmussling (på hans marker)...
han vill gärna träffa mig igen han köper sina “ostronskivlingar” på Ica-Maxi , Torp , Uddevalla.
Jag delar väldigt gärna med mig i skogen, dom stackarna plockade 15 mm höga kantareller jag sa vart dom kunde hitta 80 mm höga
På gräsmattor som hålls någorlunda korta kan man ofta se sk häxringar. Oftast är det bara halva ringar eller ibland bara raka linjer. På sådana ställen plockar jag nu ängschampion, snöbollschampion och nejlikbroskskivling. Alla tre arterna har sin högsäsong nu. Och finns det ingen svamp i ringarna är chansen stor att det är vårmusseronringar. Och då är det maj-juni som gäller. Observera att detta gäller ängarna i västra Stockholm. Vad som finns i ringarna på andra ställen vet jag inte. Men det kan ju vara värt att kolla.
På gräsmattor som hålls någorlunda korta kan man ofta se sk häxringar. Oftast är det bara halva ringar eller ibland bara raka linjer. På sådana ställen plockar jag nu ängschampion, snöbollschampion och nejlikbroskskivling. Alla tre arterna har sin högsäsong nu. Och finns det ingen svamp i ringarna är chansen stor att det är vårmusseronringar. Och då är det maj-juni som gäller. Observera att detta gäller ängarna i västra Stockholm. Vad som finns i ringarna på andra ställen vet jag inte. Men det kan ju vara värt att kolla.
På gräsmattor som hålls någorlunda korta kan man ofta se sk häxringar. Oftast är det bara halva ringar eller ibland bara raka linjer. På sådana ställen plockar jag nu ängschampion, snöbollschampion och nejlikbroskskivling. Alla tre arterna har sin högsäsong nu. Och finns det ingen svamp i ringarna är chansen stor att det är vårmusseronringar. Och då är det maj-juni som gäller. Observera att detta gäller ängarna i västra Stockholm. Vad som finns i ringarna på andra ställen vet jag inte. Men det kan ju vara värt att kolla.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
