OK, om jag hade sprungit på en sån hade jag nog tänkt att den var släkt till champinjonen, bara för färgen på skivorna, även om den saknar ring…. det blir spännande att se vad ni kommer fram till för namn.

Nej, ingen champinjon, den luktade gurka.

I vilken slags skog?  Smak? De flesta vita, egentliga musseroner (Tricholoma, alltså inte Calocybe) är bittra i smaken.

Ingen tydlig smak, men arom påminnande om vårmusseronen, gurka tycker vi på svampkursen, men det brukar kallas mjöldoft i litteraturen.

Miljön blandskog med övervägande gran, troligen planterad på gammal kulturmark.
En miljöbild…

Denna var en svår nöt.
Hur är det med de sk rödskivlingarna, jag är inte bra på dem?
Kan det vara en tråd att nysta i…?

Nej det är nog en musseron (i vid mening).  Det ser ut som om skivorna är röda, men det kanske bara är en skuggeffekt?  Om dom är vita finns möjligheter inom Leucopaxillus, t ex L. cerealis (barrmusseron).  Observera dock att den är mycket seg att bita i!  Bifogar bild

Tja, ungefär samma rodnad i skivorna på den, kanske nån ljuseffekt trots att den är vitsporig eller…

Kollar vidare på barrmusseron då...

Stort tack för tipset!

Ett annat alternativ är rättikmusseron. Doftar ungefär som kokta rödbetor.

vårmusseronen kan oxå komma på hösten

Jag har hittat fler av dessa nu i veckan.
Problemet är att de inte får några som helst färgreaktioner vid tumning eller skrapning, vare sig i brunt eller blågrönt.
Vad gäller doften så är jag mycket osäker på rättika, men rödbetor känner jag ju till och de har såvitt jag minns inte så tydlig doft. Dessa luktar mer som vårmusseron, dvs gurka enligt min uppfattning, mjöl enligt vedertagen litteratur, men dessa har en sådan doft fast kanske lite skarpare, skulle kunna vara rättika, i varje fall grönsakslik.
Men färgen är så glänsande vit att det inte går ihop med beskrivningarna eller bildexemplen jag sett.
Ett annat bud var ju rosentrattskivling, kan det vara en möjlighet? Eller har den tydligare trattskivlingskaraktär hos äldre exemplar (igår fann jag en hel liten familj av dessa gäckande “musseroner”!).
De äldre var dock lika vita och hade inte fått tydlig trattform, bara mer snigelangripna…