Helgens utfärd efter Svart Trumpetsvamp gick utmärkt, 17 liter trots att jag gick på ganska okända marker. Men jag fick något nytt att fundera på, och tänkte bolla med er andra. Jag tittar alltid på hur en svamp växer, dvs om den t.ex. kommer i ringar, oregelbundna fläckar eller i stråk. Jag antar att det är mycelets “växtsätt” som bestämmer hur det ser ut med fruktkropparnas placering på jordytan, och det är lättare för mig att hitta svamparna när jag tänker i strukturer. Svarta Trumpetsvampen har på mina tidigare fyndplatser kommit i “flöden”, d.v.s. svampklustren har liksom “runnit” längs med slänter där jag plockat, så jag trodde det var något jag kunde klassa som typiskt växtsätt just för den sorten. Men helgens fynd växte i en stor halvbåge, ungefär som ett C avbrutet på mitten. Hur har det sett ut för er andra, är det bågar eller ringar som gäller hos er?
Jag vet inte om den svarta trumpetsvampens myceltillväxt skiljer sig så mycket från andra svampars. Där jag hittar dem, finns de i fläckar eller kortare stråk, oftast i mossiga ytor utan annan vegetation.
I marker där stora ytor är likartade och väl lämpade för en viss svamp, kan man ofta se att de förekommer i ringar (helt ostörd myceltillväxt) eller brutna sådana, som halvbågar (delvis störd tillväxt). Där markerna inte är så homogena förmodar jag att det mest blir ojämna fläckar av mycelen också.
Det där med att de “rinner” längs med slänter, stämmer bra med kantarellställena i fjällen t.ex..
Tack för svar. Irene, du menar alltså att det skiljer mellan mycel som får vara ostörda, och mycel som på något sätt blir “retat” genom yttre påverkan? Kan stämma, jag har inte tänkt så förut, men mycelen är kanske ganska känsliga ändå fast de ligger under jordytan. Mina första fynd av trattkantarell gjorde jag i gamla traktorspår i en skog som glesats ur ett tiotal år tidigare. Där verkade det som svampen sökte sig till jord som någon bråkat med. Svarta Trumpetsvampen, å andra sidan, hittar jag där ingen rört jordytan på länge, så den kan helt klart trivas bättre där den får vara lite ifred. Stora fyndet i helgen var verkligen avsides, och ganska skyddat av dels en berghäll, dels en kraftig brant i närheten som inte många frivilligt klättrar upp för (mest äldre som rör sig i området har jag sett). Kanske därför det blev så mycket i korgen?
Det har förstås också betydelse, men det var inte yttre påverkan jag syftade på i första hand. Mera att markens beskaffenhet varierar och skapar hinder, t.ex. större stenar, eller skiftande jordmån, t.ex. underliggande hällmarker som styr tillgången på vatten åt lite olika håll, som gör att mycelets mönster bryts.
Mina trumpetfynd har oftast växt i oregelbundet placerade större klasar eller klungor med stora tätt sammanvuxna klasar.
Mellan klasarna kan det sticka upp enstaka mindre exemplar.
Här har marken varit ren lera utan undervegetation, och den är störd i den meningen att det går betesdjur i området som kliver omkring och speciellt i väta blir det rejäla klövspår i leran. Det händer förstås att de trampar sönder en del svamp oxå.
I öppnare terräng med undervegetation som gräs, örnbräken eller blåbärsris har jag hittat trumpeter oxå i klasar, fast kanske lite mer utspridda, men överlag tycker jag de växer både i tydliga tuvor och mer enstaka exemplar mellan tuvorna. Inga ringar eller rader har jag iakttagit.
Men innan jag läste detta inlägg har jag nte funderat så mycket över detta heller…nu kollar man kanske på annat sätt framöver!
Visst är det underbart med denna svampguide som ger så mycket nya uppslag hela tiden!!!
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
