från den ”storlokal” där vi och barnbarnen tidigare, dock inte varje år, hittat extremt blåblodiga blodriskor. Det ymnigt flödande, närmast koboltblå ”blodet” blev vid nedsmältningen skarpt ärggrönt. Såg ”ovanligt” ut men smakade blodriskelikt.
Detta färska fynd har vissa utseendemässiga likheter med de extrema, men saknar tyvärr den viktigaste.
Nästa ymnigt ”blådande” fynd ska utsättas för ingående riskanalys!
Det finns flera arter (fennoscandicus, semisanguifluus och quieticolor) som kan vara extremt blåköttiga längst upp i hatten - men blåblodiga?
Jag har hittills bara hittat såna med morotsröd saft som skiftar till vinrött och sen grönt, så jag hoppas du kan visa oss någon blåblodig. Det kanske finns en sån art också?
Jodå, Irene, jag har kollat dem, men… Hoppas hitta den extrema igen, men de fynd vi gjort - 3 olika år - har varit från augusti, före skolstarten. R. quieticolor brukar alltid nämnas, men den är “rätt vanlig” i Uppsalatrakten och vi hittade den i Stadsskogen Svampens dag. Man får se…
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
