Jag skrev i en augustitråd:
”Fick följa med hustrun till MITT gamla svampställe i Jumkils s:n som jag inte kunnat ta mig till på några år… (i fredags var vi i grannsocknen Börje.)
Jag undrar förresten varför Artportalen använder sig av ”församling”. Län och församling är ju bara administrativa enheter, som ändras efter myndigheternas godtycke; landskap och socken är förhoppningsvis för alltid beständiga storheter.”
Irene svarade
”Om församling
Det går knappast att identifiera de exakta gränserna för de fornnordiska socknarna idag, så vi får nog finna oss i att kyrkan tog över den indelningen och kallade områdena församlingar, och använda dem som substitut.
Frågan är väl om det alls är så viktigt med angivelse av socken eller församling idag. Det fyllde en funktion förr, för att ett lokalnamn (gårdsnamn, bäck etc) skulle kunna lokaliseras till rätt plats i landskapet (Hur många “Smiss” finns det på Gotland t.ex.?).
Nu har vi ju bättre hjälp av koordinater, betydligt noggrannare än man kunde ange tidigare.”
Jag svarar NU!:
”Inte riktigt sant Irene!. Det är inte SÅ länge sen sockengränserna fanns på kartan och jag tror inte heller det är svårt att rekonstruera dem. I vissa delar av landet - som du borde känna till - är socknarna nästan heliga begrepp med egna språk eller åtm. mål!
Och precis vad du säger om att kunna placera lokalnamn på kartan etc. borde motivera att sockengränser och –namn behålls allt framgent. Att återupprätta socknarna och göra dem oföränderliga är nog det enda sättet att få en säker territoriell enhet. Att sen flera socknar kan bilda en församling är OK så länge som beståndsdelarna finns kvar.
Men jag har ett specifikt och allvarligt skäl att ”vara orolig”. I ett rätt så färskt nummer av vårt kyrkoblad kunde man läsa att de fyra församlingarna Bälinge, Åkerby, Börje och Jumkil inom kort skulle slås samman till en enda; Bälingebygdens f:s. Kommer t.ex. artportalen att fortsätta med de fyra församlingarna när de inte längre finns?
Då är det väl bättre att restaurera sockengränserna som inte alls varit undanskuffade så länge
Inte ’fasicken’ åker jag väl på exkursion till Bälingebygdens f:s. Jag åker till skogen i Börje eller Jumkils s:n - eftersom församlingarna inte längre ska finnas!
Hur det blir med församlingsgränserna på den topografiska kartan i framtiden vet jag inte, men de HAR nog ganska väl sammanfallit med de gamla sockengränserna som fanns där förr.”
Fram ”dit” skrev jag den 11/8, men tog sen paus. Nu har kyrkovalet ägt rum och här är jag igen;)
”Bälingebygdens f:s var/är ett faktum och omfattar ”allt det bästa” (förutom Vänge) i Uppsala k:n väster om staden och ända fram till Heby k:n. Inte nåt roligt rapportområde alls!
Nej det är nödvändigt att nu återinföra socknarna, åtminstone som geografiska realiteter.
Jag tycker att SMF (om föreningen inte redan gjort detta) borde stötta SBF, som i en skrivelse till Skatteutskottet, daterad den 4 mars 2005, anfört tungt vägande skäl till att sockengränserna bibehålls:
http://www.sbf.c.se/skrivrem/sockengranser.htm.
En del av skälen är solklara, men det finns fler som borde anföras.
Läs mer om socknar här:
http://www.genealogi.se/landskap.htm
Jan, det ligger väl en del i det du skriver.
De gamla sockengränserna får ju inte försvinna, eftersom alla gamla fynduppgifter är baserade på socken. Det är av precis samma skäl som man har behållit indelningen i landskap, eftersom ingen har befogenhet att ändra deras gränser.
Jag håller med om att sockenindelningen borde göras permanent på något sätt, för det finns ju inget motiv alls att följa kyrkans nuvarande eller kommande indelningar i _administrativa_ församlingar.
Men idag anser jag ändå att den bästa geografiska angivelsen hittas i Rikets nät med hjälp av koordinater. Gamla fynduppgifter måste ju konverteras till sådana i vilket fall som helst (helst innan de gamla sockengränserna har glömts bort).
För senare tiders fynduppgifter med koordinater kan sockenangivelse knappast vara ett krav - inte ens om fynden skulle hamna bland andra ärevördiga kollekter på Fytoteket eller Riksmuseet, för där har man väl också nöjt sig med landskapsindelning om jag inte minns fel?
Bra tanke Jan, men frågan är vid vilken tidpunkt man ska “frysa” gränserna? Även socknarna har ju ändrats under tidens gång.
Tyvärr är ju ingenting beständigt, så inte heller koordinater. Rikets nät är fantastiskt praktiskt, men i realiteten är de ju på väg ut. Kommer man att kunna förstå våra lokalangivelser om 20 år?
Absolut jätteviktigt är att inte bara ange koordinater utan också lokalangivelser i ord. En gång i min ungdom återinventerade jag lavlokaler som registrerats av Sten Ahlner på 40-talet. Enda sättet att hitta igen dem var att ta fram samma karta som han hade haft tillgång till, generalstabskartan, och läsa hans beskrivningar utifrån den. Jag fruktar att det kommer att bli likadant om någon ska återinventera mina lokaler om 50 år…
Ja, Skogsfrun, och jag vill kunna beskriva en lokal också för någon som inte bara har koordinater i skallen. T.ex. så här: I den där fina, gamla skogen väster om Svampbo, på gränsen mellan x och y socknar…
Inte så bra exempel kanske, men “hinner” inte bättre nu.
Och att beskriva ett områdes utsträckning kräver många skärningspunkter…
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
