En raritet; hermelinkorre :-)

Ja du Mats, nog är det en raritet, jag vet att jag aldrig har sett något liknande mycket fin päls har han och en så yvig svans har jag inte sett så många av heller. En riktigt vacker rödbrun päls som övergår i en nästan svart svans med vit spets, måste bara vara ovanligt.

Ja, festligt. Kul att du fick bilder på den

Så fin och egendomlig! Jag trodde först att hermelinekorre faktiskt var en art S

Skulle tro att den är vad man brukar kalla partiellt leucistisk.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Leucism

Fast i wikipediaartikeln står det att däggdjur alltid är helleucistiska, så det måste vara nåt annat med liknande resultat.

Fast det var lite otydligt formulerat i wikipediaartikeln, jag googlade vidare och hittade att igelkottar kan vara partiellt leucistiska. Igelkottar är ju däggdjur. Så detta är kanske ändå en partiellt leucistisk korre =)

Wiki är nu en gång för alla inte något helt pålitligt fenomen, tyvärr.

Jag menar bara att det finns andra typer av genetiska fel som ger vita fläckar men som inte är just leucism.

http://www.birdforum.net/showthread.php?t=5924

Här finns lite bilder på och text om partiellt leucistiska ekorrar. Det är inte Wiki.

Det lustiga med denna korre är att svansen först övergår från rödbrunt till svart och sedan abrupt blir kritvit i slutet. Att det finns färgvarianter av de flesta djur är väl inget konstigt i och för sig det är bara så kul när man får se dem och framförallt om de är så ståtliga som denne Ekorren. Är det någon som vet hur stora områden en ekorre rör sig över, hävdar de revir osv. Jag har fått en känsla av att de är rätt ”trogna” sitt område. Vi har en del ekorrar på campingen i Västervik och en av dem håller till runt Luftkuddeland och brukar varje juli när tallkottarna just på en av tallarna är lagom mogna ge sig på dem och skallar och skräpar ner i en av våra hoppborgar. Han försvarar denna tall mot andra korrar som försöker snylta på den, ett år slogs de så de tappade fästet och ramlade rätt ner i hoppborgen och fortsatte att slåss där, tyvärr så hade jag inte kameran där just då, typiskt. Den gamle som hade haft tallen i flera år lyckades köra iväg inkräktaren, så just därför tror jag att de håller hårt på sitt område.

En annan möjlighet jag lurat på en stund. Det händer ju att t.ex. människor får vita stråk i håret efter huvudskador. Ekorren i fråga kan ju ha råkat ut för nåt sånt. Svansspetsen torde vara en ganska utsatt del. Detta emellertid ren spekulation från min sida.

Och vad gäller den övriga svansens färg, så varierar nyansen i ekorrars päls en hel del. I min fågelskådningsblogg hittade jag en bild på en ekorre med nästan helsvart svans.
http://www.surfbirds.com/blog/oskila/5357/Parrot+Crossbills.html

Enligt några som påstår sig veta så har den nordliga ekorren mörkare svans och så påstås det att ekorre bunden till gran skulle ha en nästan svart svans medan grankorren har en mer rödfärgad och den som lever i blandskog en brun svans. F-n trot, den som jag såg lever troligen i den tallskog som sträcker sig i ett smalt band mellan Planteringen, Miatorp, Högasten och industriområdet mot väster ut mot Öresund. Ingen gran där inte. Men den här korren gör bevisligen besök i bok och lind oxå och den är ju inte brun, så där sprack nog den teorin.

Inte kan man väl så kategoriskt förkasta en hypotes med så litet empiriskt underlag? :)

Detta med att olika biotop skulle föranleda olika färg har jag aldrig hört tidigare. Det låter lite långsökt, men skulle också kunna vara svårt att tillfredsställande motbevisa i stadsnära miljö eftersom skogen där kanske bara finns fläckvis och den korre som tagit sin boning där gör så oavsett sitt ursprung, kanske för att den inte är tillräckligt stor och stark för att kunna välja och vraka.

Tja stadsnära skog är det ju och många skogsarter har vi här men denne korre såg inte det minsta “klen” ut och jag skulle tro att de trivs bra i denna biotop med ett milt klimat och gott om kottar och ett skutt över vägen och det är gott om bokollon. Jag har en rishög på tomten sedan i våras och i förgår skrämde jag en Gärdsmyg som letade insekter i den! I Råådalen i vintras fotade, ja försökte i alla fall, en flock Stjärtmesar de brukar hålla till där och i Vallåkra.

Jag tror jag såg “din” ekorre i Jordbodalen häromdagen. I af var det en ekorre med vit svanstipp. Det var vid dammen mellan Liebäckskroken och Närlunda.

Hej buffy! Va kul. Jag såg en likadan på Fredriksdal härom veckan och så har du sett en, så jag funderar nu om det är en typisk Helsingborgs gen?

Det verkar troligt, idag såg jag en med vit svanstipp i Olympiaskogen. Väldigt fin var den och lätt att se när den for runt på marken tack vare den vita plymen. De har väl inte många fiender i stan, annars skulle det nog inte vara så bra att synas så tydligt.

Ja det kan ju inte vara samma kurre överallt, undrar om det finns någon att fråga om detta? Och du buffy du skulle ha skördat Ostronmusslingarna som du såg i välaskogen jag var där idag och blev lite ledsen över att se alla förstörda delikatesser överallt, fick i hop 10kg i alla fall men hade man plockat kontinuerligt i 2 veckor så hade nog skörden blivit närmare 100kg.

Jag har undvikit Välaskogen senaste året eftersom det var där vi tog den allra sista promenaden med vår älskade hund. Jag har inte riktigt kommit över det än. Ostronskivlingar har jag sett nu i Olympiaskogen, men inte så många.

Ok buffy. Jag fick bara för mig om att du hade varit där och nämnde det i någon tråd men det var alltså helt galet uppfattat av mig. Det är alltid tråkigt när man mister en nära vän men tiden kanske läker alla sår, vi hoppas ju på det och som sagt svamp finns det lite var stans.

Jo, men jag vet att jag i ngn tråd har nämnt ostronskivlingar i Välaskogen som jag inte nändes ta, men det var ca 2 år sedan =)