Vet ikke, men den inneholder samme giftstoff som Grøn og hvit fluesopp men i mindre konsentrasjoner.Den må ikke spises!

Största risken kanske är att man skulle förväxla med t.ex föränderlig tofsskivling och plockar korgen full. Amatoxiner skall man undvika om man är rädd om hälsan. Har en bra länk här om gifter.
http://www.acc.umu.se/~saasha/giftsvam/gsvamp.htm

Jag vet att giftet som gifthättingen innehåller är farligt, men det jag funderade på var just mängden. Känner ni till konkreta förgiftningsfall? Eller är det bara så att man vid kemisk analys har hittat giftet i svampen och därför varnar för den, för säkerhets skull?

Med tanke på att den en gång i tiden rekommenderades som matsvamp (under annat namn) är nog koncentrationen inte alltför hög.

Det finns i alla fall ett dokumenterat förgiftningsfall i Sverige. Det var 1983 då några åt gifthätting i tro att det var honungsskivling.
En av de drabbade var sjuk i flera dagar med mag- tarmbesvär. Även en leverskada inträffade men den var övergående.

Du kan läsa om alla svampgifter på:
http://svampiStockholm.org/toxique.html

Galerina marginata ligger under Amatoxiner.
Jag tror inte det finns något dödsfall i Sverige, men i USA där den närsående Galerina autumnalis var boven. Det finns flera andra som misstänks innehålla amatoxiner, t ex G. badipes om jag minns rätt. Den finns i Sverige.

Jag hade för mig, Karl, att G. marginata och autumnalis är synonymer?

Galerina marginata används hos oss som ett samlingsnamn för ett komplex av arter eller former (som antas innehålla samma gift).

Galerina autumnalis är beskriven från USA och är inte nödvändigtvis samma art som någon av de europeiska marginata eller unicolor.

Jag vet det Irene, och också att man där (i USA) trasslar med marginata som “synonym”.

Irene har rätt, man ska vara _väldigt_ försiktig med att synonymisera tvärsöver Atlanten och till andra världsdelar överhuvud. Det visar sig mer och mer (med hjälp av DNA) att det rör sig om separat utveckling och inkompatibla taxa som bör betraktas som skilda arter som bara visar konvergens.

När någon tar tag i Galerina med en global monografi och gör ett kladistiskt träd med alltsammans, får vi veta mer. Det enda i den vägen, en bra början är:

Gulden G,. K. Shalchian-Tabrizi, H. Kauserud, 2005: Galerina Earle: A polyphyletic genus in the consortium of dark-spored agarics — Mycologia 97(4): 823-837

DNA har bevist at den amerikanske G. autumnalis er samme art som G. marginata. De har flere arter der borte.. G. tibicystis, G. venenata, G, paludosa..

Avkortat svar;)!
Du har kanske Gulden et al 2001 (nedan) i tankarna, Hans Myhre.

Och jodå, Karl, jag har artikeln både på papper och i datorn. Har också bl.a. A.H. Smith och Rolf Singer: A Monograph on the Genus Galerina Earle.

Gulden, G., Dunham, S. & Stockman, J. (2001). DNA studies in the Galerina marginata complex. Mycological Research 105: 432-440.
(Abstract)
The distinctiveness of the European Galerina marginata and the American G. autumnalis is tested with analyses of DNA sequences from the internal transcribed spacer (ITS-2) of the nuclear ribosomal repeat and RFLP analysis of the entire ITS region. European and North American material from six taxa described in Galerina subgenus Naucoriopsis are included along with out-group material of six taxa representing two other subgenera of Galerina. The results do not indicate any genetic difference between species by Smith & Singer (1964) referred to the two ‘stirpes’ Marginata and Autumnalis of Naucoriopsis, i.e. G. autumnalis, G. marginata, G. oregonensis, G. pseudomycenopsis, G. unicolor, and G. venenata and all except G. pseudomycenopsis are considered later synonyms of G. marginata.
Galerina badipes (syn. G. cedretorum var. bispora of ‘stirps’ Cedretorum is well supported as a distinct species. Subgenus Naucoriopsis appears as a distinct infrageneric unit well separated from the infrageneric units represented by the out-group species.

Intressant.