:) Jag satt och läste den där artikeln härom dagen p.g.a att jag såg purpurskinn på flera lokaler.
Inte för att jag begrep så mycket men det gick väl ut på att spruta finfördelat svampmycel på nyligen fällda lövträdsstubbar för att förhindra slytillväxt.
Purpurskinnet var iaf. grannt att titta på !

??? Är det inte bättre att låta slyt växa upp till några meters höjd, framförallt i ledningsgator och sedan koka metanol på det i stället för att utarma marken i tredje värden med att odla socker rör som man kokar etanol på. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att förstå mig på dessa “experter”, har de röta i hjärnbarken heller? Här odlar man “enerigiskog” Salixarter som inte har det minsta substans som den kärnved björksly har och så planterar man igen prima åkerjord, när slyet växer gratis, undrar hur många hektar ledningsgator det finns i vårt land? Och vadå?? Skyddar inte slyet tallplantorna från att bli uppätna av den förhatliga älgen och gödslar inte slyet marken och håller det inte tillbaka snyltbaggar m.m. Mitt svar på mina egna frågor är. JO det gör det:) Undrar om experterna har varit i skogen eller om de frågat någon vanlig människa med bondförnufft, tror inte det.

Glömde att säga att artikeln var intressant ur flera synpunkter och tack för den, gunhild:)

Intressant Gunhild. Jag har också mycket purpurskinn på mitt inventeringsområde.

Gillar dina tankegångar! Du får se till att fler får höra dem. (Hur ska annars experterna lära sig något) :))

Gunhild tack för att du delade med dig av denna intressanta artikel.

Inventerar du för tickkursen? Jag minns hur det var för mig, mycket intressant!

Jag har också funderat över varför folk i allmänhet tycker så illa om sly att det måste bekämpas var det än växer..
Jag tror att människor helt enkelt har en nedärvd rädsla sedan urminnes tider för täta skogar och snår, där rovdjur, rövare och andra fiender kunde ligga i bakhåll.

Slyskogar är ju annars ett naturligt stadium innan barrskogen ändå tar över av sig själv.

Det finns också exempel på att man sparar sly på lämpligt avstånd från tallplanteringar för att avleda betande älgar, särskilt om slyet består av begärliga trädslag som asp, sälg och rönn. Sådana “viltskogar” finns bl.a. under kraftledningar.

Det står tyvärr ‘sly’ i artikeln, men det ska vara stubbskott (översättningsfel?/språkförbistring). Då blir det hela mer förståeligt. Stubbskott är inte till nån större välsignelse numera, men var så förr, på skottskogstiden.

Tja, om man kapar slyt så kanske de grövre slår rotskott och då är väl det lika användbart som biomassa det oxå eller? Och så bekräftar väl översättningstabben att man har dålig koll=0

Inga rotskott från björk, JAS! Det enda rotskottslövträdet är asp och jag _tror_ inte att purpurskinnet har ngn som helst effekt där.