Jag har också förbryllats av den speciella formen av violtagging/mussling som finns på tall häruppe.
Söderifrån har jag tyckt att jag haft bra kläm på vad som var violticka (småporig, på gran), violtagging (grovtaggig, på tall), violmussling (tydliga lameller, på gran).
Ett annat problem hade jag sedan tidigare (en grovporig, på al), och nu den här på tall (med taggar, mer eller mindre ordnade i rader som lameller).
Nu tror jag inte längre att det är så enkelt att dra gränser mellan arterna, och vilka som rapporteras från olika delar av landet beror ju helt på respektive inventerares uppfattning och tolkning av dem. Om det hade funnits en bra bild till varje fynd, så tror jag att man hade kunnat urskilja flera former än de tre som är “godkända” hos oss.
Alla arterna/formerna har en gång i tiden haft ett gemensamt ursprung, och de tillhör en typ av svampar som har en snabb generationsväxling (de etablerar sig i ett tidigt skede på nyligen döda träd och har en relativt kort livslängd, ofta bara 3-4 år). Vad jag förstår, bidrar det till att det kan utvecklas många olika lokala/regionala former.
Det stämmer säkert att det är svårt att dra gränser mellan arterna. Men samtidigt tycker jag det finns stort utrymme för variationer i Ryvardens beskrivning av violtaggingens “poryta”: “...radially elongated and lacerate, short lamellae, along the margin irregular befora a splitting occurs as the walls develop into teeth…”. Han menar alltså att den först får korta lameller som sedan splittras upp i tänder. Om violmussling skriver han däremot: “...with distinct radial lamellae, sometimes poroid near the margin”.
Det är alltid svårt att säga vad som är rätt och fel när det gäller vad som är en art och inte, men jag tycker att Anithas bilder stämmer bäst överens med Ryvardens beskrivning av violtagging.
Mera typisk violmussling tycker jag detta är.
http://svampguiden.com/forum/visa/101266
De Anitha visar kan mycket väl spricka upp i taggar vid torkning. Det har jag ”råkat ut för” i år.
Ett par ggr har jag kollat samma tallstubbemycel som förra året, då skörden var extremt ”taggig”. Därför trodde jag att de borde bli taggiga också i år. De blev också så – men först sedan de åldrats och torkat lite!
Har tyvärr bara dessa alltför usla bilder.
1.Typisk undersida, tämligen lamellartad 14/9.
2. Uppsprucken i taggrader 18/11.
3. Frk rätt stora också i år.
Men kolla, Anitha, om dina, liksom mina, blir taggigare med ålder – och torrare väder…
Här är min tråd från förra året.
http://svampguiden.com/forum_visa.asp?inr=125056&fnr=1&sok=hustruns&Start=0&Offset=50&24
Irene talar i tråden ”????” om violmussling på gran. Häromkring har då jag hittat alla typiska sådana på tall.
Jag kollade fynduppgifter på Artportalen av violmussling (hur mycket det nu kan vara värt) för att se vilka substrat de rapporterats från - i de fall substratet har angetts.
För att slippa räkna alla, valde jag fynd från Dalarna (35 på gran, 3 på tall) och Västerbotten (40 på gran och 5 på tall). Från Uppland finns en fynduppgift utan substratangivelse.
Det är svårt att hitta bra bilder av violmusslingar, men här är i alla fall en:
http://picasaweb.google.se/stuwes48/VedsvamparINorrbotten#5133810235304220338
Bifogar en gammal dålig bild från en bäckravin i Idre, där de växte på en grov granlåga.
Jag kan inte påstå att jag vet hur en typisk violmussling ska se ut, eftersom jag inte har hittat den så ofta, men det här fyndet, och de bilder jag har sett, visar musselformade hattar och sammanhängande lameller.
“Violtaggmusslingarna” som jag har sett på tall, har haft långsträckta fruktkroppar och ojämnare och taggigare lameller. Jag vet inte var gränsen ska dras - vid substratvalet kanske…?
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.