Tydligen så kom det fram en del spännande på helgen i Göteborg.
http://lyophyllumshimeji.blogspot.com/
Hittar synnerligen varierade bilder på google när jag söker på Lyophyllum shimeji…
från vit tuvskivling till toppmurklor och musslingar!!!
Men om det nu är en variant av vit tuvskivling hur skiljer man den från den vanliga inte helt rekommendabla, eller är det samma art som värderas olika i europa och japan?
Bo: En början kan ju vara att titta i artikeln som finns länkad via hemsidan om shimeji:
http://www.svampkonsulent.se/www/upl/files/shimeji_3233_125.pdf
Kontaktuppgifter finns väl också på sidan om jag inte minns fel, ett mejl brukar ju ge en del info.
OK!
Tack Irene.
Jag läste artikeln och tyckte nog att den var lite för mörk på ovansidan, annars har jag hittat vit tuvskivling i två helt olika biotoper: en på sank tallhedsmark och en i gräsmark nära lövträd, sälg och björk.
Den senare var något mer högväxt, den förra något knubbigare och lite gråare på hatten, inte helt olik den på bild i artikeln.
Varför, Irene och andra,
är det så mycket snack om shimeji, om det bara är vanlig ’mörk tuvskivling’, en mycket god matsvamp som jag - och andra nu halvvuxna - åt redan på 40- och 50-talen. Jag har sen dess ätit alla jag hittat, trots att de ibland varit tämligen ”halvfarliga”!
Bifogar vad Bengt Cortin skrev i ’Svampplockarens handbok’, tredje, 1951.
(Den han nämner på slutet är vit tvskivling.)
Så vitt jag har hört på omvägar så är mörk tuvskivling och hon-shimeji två helt skilda arter. Båda är matsvampar men hon-shimeji värderas betydligt högre i Japan, kan ju visst kosta uppåt 5000 kronor per kilo i Japan. Medan mörek tuvskivling är betydligt billigare där.
Att just hon-shimjei växer i Sverige har väl inget vetat förr och mörk tuvskivling är väl knappast ansedd som någon suverän matsvamp i Sverige numera.
Titta gärna i länken i mitt första inlägg så finns mer info.
Japanerna visste väl inte att den fanns här på den tiden.
Den måste ha nedvärderats en period, för jag som började plocka och läsa om svamp i sent 1960-tal, har inte hört talas om den förrns nu, trots att jag inledningsvis läste gamla svampkartor och böcker från 40- 50-tal. Jag är ju uppväxt med tveksamheter som att äta pluggskivling, men aldrig hörde man nåt om tuvskivling?
Jag har inte sett någon information om att Lyophyllum shimeji skulle vara en ny art för Sverige som skiljer sig från de andra mörka tuvskivlingarna som har gått under diverse olika namn: decastes, fumosum, conglobatum osv.
Det nya är väl i så fall att man kommer att föreslå ett namnbyte så att den också blir möjlig att exportera till Japan, precis som man gjorde med Tricholoma nauseosum -matsutake..
När jag söker på forumet på shimeji hittar jag detta inlägg från 31/8 2009. Kontaktas denna person (hesund@yahoo.se eller sms-a på 070-3943523) så borde alla frågor kunna få sitt svar:
EFTERLYSNING! SVARA
Jag har för avsikt att göra ett examensarbete om tuvskivlingar (Lyophyllum)som förekommer på tallhedar. Jag behöver därför så många exemplar jag kan få för bl.a. DNA-analyser. Om du träffar på en tuvskivling vore jag mycket tacksam om du tar hem och torkar den eller åtmistone lägger den i frysen tillsvidare. Notera också hur skogen såg ut där du hittade den, eller ännu hellre ta en bild på svampen på plats och bifoga e-posten! Meddela sedan mig på hesund@yahoo.se eller sms-a på 070-3943523 så skickar jag ett frankerat kuvert att skicka svampen till mig i. Som morot kan jag tyvärr endast erbjuda ett tack i den kommande uppsatsen samt ett exemplar av densamma när den blir färdig.
Bilder på tuvskivlingar finner du i länkarna nedan! Sök gärna på Lyophyllum med Google’s bildsök för att se hur varierade tuvskivlingar kan vara!
http://lyophyllumshimeji.blogspot.com/
http://www.mushroomexpert.com/lyophyllum_decastes.html
http://www.fungoceva.it/tav_lyophyllum_famosum.htm
Med förhoppningar om stor respons!
Henrik Sundberg
VISA TILLHÖRANDE BILDER
/Henrik Sundberg
Känner mig tvungen att lägga mig i spekulationerna!
Jag vill egentligen inte gå händelserna i förväg eftersom studien inte är avslutad än. Men allt tyder på att Lyophyllum cf. decastes som växer på magra tallhedar är samma art som L. shimeji eller åtminstone en mycket nära systerart. Klart är i alla fall att den är helt skild från L. decastes så som den är beskriven utifrån typexemplaret som Fries fann “på en hed (äng?) vid rötterna av en ek”. Vidare utskiljer sig ur decasteskomplexet ytterligare ett antal arter. Den riktigt vetgirige får ge sig till tåls och invänta publiceringen av resultaten i någon mykologisk tidskrift.
Vi kan nog vara överens om att en grundlig taxonomisk utredning behövs!
Det var inte så många decennier sedan som någon forskare föreslog att alla mörka tuvskivlingar kunde slås ihop till en art för att de var alltför variabla och de mikroskopiska skillnaderna inte var tillräckligt distinkta. Då fanns förstås inte DNA-verktyget.
Sen, när det är gjort, återstår ändå problemet för gemene man att kunna skilja dem åt :-)
Det är sant att arterna inom decastes-gruppen är svåra att skilja på morfologiska karaktärer, därför kan det vara bättre att gå på ekologiska skiljetecken, t.ex. var de växer. Tallhedsdecastes verkar (vidare undersökningar krävs) vara knuten till tallhed och cf.fumosum till gran/blandskog. Men har man väl sett några ex. av “tallhedsdecastes” (vilket inte alla som uttalar sig här verkar ha gjort) så är skillnaden mot andra i gruppen ganska tydlig. Dessutom är alla inom gruppen ätliga så kan man bara identifiera den så är det lugnt. För övrigt hävdade Singer (1986) att ALLA Lyophyllum är ätliga. Detta bör dock tas med en nypa salt eftersom connatum (ej lyophyllum numer) visat sig ha en del obehagliga egenskaper.
Tack för bra svar av Henrik Lundberg.
Då tror jag mig våga provsmaka de tuvskivlingar på tallhed som jag hittade i höstas. Då var jag ute efter den vita och vågadwe inte ta dessa för de var grå på hatten, lite mindre än brukligt och växte i en helt annan m iljö än den vita.
Tänka sig att det var tvärtom! Det är den vita man ska låta stå ifred!
Ett förtydligande: Alla inom decastesgruppen (L. decastes, L. fumosum, L. loricatum och L.shimeji) är ätliga. L. loricatum lär ha en brännande eftersmak (har ej smakat själv) men den växer förmodligen bara på feta jordar, en förväxling med tallhedsdecastes torde alltså vara osannolik. Den har dessutom en broskartad konsitstens. Underlaget är ännu för litet för att jag skall kunna uttala mig helt tvärsäkert, men det kan vara så att endast tallhedsdecastes och cf. fumosum finns på (mager) tallhed. Om man håller sig till mager lavtallhed så borde det vara någon av de arterna man stöter på. Men som sagt vidare inventeringar krävs. För att illustrera den (i mitt tycke) tydliga skillnaden mellan olika arter inom decastesgruppen bifogar jag några bilder.
Svara på inlägget ovan genom att fylla i formuläret nedan
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.
Ladda hem Svampguiden till din telefon!
