Ser ut så.
Fina bilder!:)

Tack Nada! :-)) Skönt, jag har spanat länge efter dom eftersom det kryllar av både vit- och blåsippor här!

Vad har de ihop egentligen, sipporna och skålarna?

Skålarna växer på sippornas rötter har jag förstått!? Kanske dom har annat gemensamt också, vem vet?

Sippskålens sclerotier bildas i jordstammarna/rhizomerna av vit- och gulsippa och ibland även i svalörtens ’knölaktiga birötter’. Sippskålen parasiterar alltså.

Blåsippan bara råkar finnas där, antar jag!

Ja det där var ju ett mera vetenskapligt svar än mitt! ;-)) Så den är parasit!? Intressant! På det här stället växte nästan enbart blåsippor men på den här bilden syns par vitsippsblad!

Hittade förra året på ett litet område i lövskogen, vitsippor(de är inte vanliga här uppe) och ska kolla om det finns sippskålar där, bara det blir barmark.

Intressant att få veta!

Är det fler av de här skålarna som är på tapeten just nu som parasiterar?

Bara du och jag som är vakna, Skogsfrun?
Jag kan just inget sånt här, men de flesta skålar är väl saprober. Men jag känner till åtm en ”parasit till”, stor starrskål, Myriosclerotinia caricis-ampullaceae, som finns här på ”mina” myrar. (Vet inte om det finns/funnits någon liten!)
Redan namnet – det vetenskapliga – antyder en del.  Sclerotierna finns i stråbasen på (bl.a.) norrlandsstarr och flaskstarr.
De flesta skålar är dock saprober - och en del måhända ”mellanting”!
Och så finns det ju skålar som har konidiestadier på levande växtdelar, men det är en annan historia.
Nån som begriper nåt får väl rycka in här.

Det var väl inte helt frivilligt jag satt vid datorn före 7, men så kan det bli.

Tack för intressant info om skålar!